Allmänt
– Från 1762 var det förbjudet för svenskar att lämna landet utan tillstånd. Detta krav upphörde 1841.
– Från 1869 skulle de som utvandrade ha ett utvandringskontrakt. Rederierna hade skyldighet att registrera alla som skulle emigrera.
– Från 1884 måste den som skulle emigrera ha ett utflyttningsbetyg från prästen i hemförsamlingen för att kunna få ett utvandringskontrakt och kunna köpa en båtbiljett.
– Båtbiljetten kostade ganska mycket vilket gjorde att det inte var de allra fattigaste som emigrerade.
– I början var det många frikyrkliga, som var missnöjda med svenska statskyrkan, som emigrerade. Senare var hoppet om ett bättre liv rent ekonomiskt en stor drivkraft. Under slutet på 1860-talet var det missväxt i stora delar av Sverige, vilket bidrog till utvandringen. I USA kunde man under vissa tider, som invandrare, få 65 ha mark gratis. 1870 var lönen för en anställd i USA ca 50 % högre än i Sverige, samtidigt som levnadskostnaderna var likvärdiga.
– Under perioden 1840 – 1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar, ca 1,1 av dessa till USA.
– Ca 10 % kom tillbaka till Sverige
– De flesta reste från Göteborg till Hull i England med båt som tog två dygn. Sedan fortsatte man med järnväg till Liverpool eller Southampton. Därifrån tog det ca två veckor till New York. Från 1915 kunde man resa direkt från Sverige till USA.
– En del som hade skaffat utflyttningsbetyg för utvandring kanske aldrig kom iväg av olika skäl.
Halla
Mellan 1850 och 1940 utvandrade åtta personer från Halla socken. Utvandringen skedde under en ganska kort tid, mellan 1877 och 1893. Under denna tid hade Halla ca 350 invånare, så andelen som emigrerade var ca 2 %, vilket var få jämfört med Sverige som helhet. Fyra av utvandrarna var kvinnor och fyra var män. För riket som helhet var det betydligt vanligare att det var män som emigrerade. Ålder hos de som utvandrade varierade mellan 17 och 37 år, med en medianålder på 26,5. Anmärkningsvärt är att ingen av de åtta var född i Halla. En emigrerade till Frankrike och de övriga till Nordamerika.
De som emigrerade var följande:
– Den ogifte tjugoåttaårige drängen på Ödesby Nils Olsson. Han flyttar 3 oktober 1881.
– Den ogifta tjugotvååriga mamsellen på Björklunda (prästgården) Isabella Antoinette Gondret. Hon flyttade 9 december 1877 till Paris och var född i Rio De Janerio i Brasilien.
– Den ogifta tjugofemåriga pigan Anna Lovisa Dahlström på Ekeby. Hon flyttar 28 april 1880.
– Den ogifta trettioåriga mejerinnan Maria Karolina Andersdotter på Ekeby. Hon flyttar 7 maj 1889 till delstaten Utah i USA.
– Den ogifte sjuttonårige drängen Gustaf Henrik Pettersson i Plåtstugan. Han flyttar 24 oktober 1889.
– Den ogifta adertonåriga pigan Clara Wilhelmina Johansson på Ekeby. Hon flyttar den 4 oktober 1893.
– Den ogifte trettiosjuårige statardrängen Johan Erik Nilsson på Ekeby. Han flyttar 24 mars 1880.
– Den ogifte tjugosjuårige skomakaren Henning Robert Sjöberg på Henningslund. Han flyttar den 2 maj 1881.
Det är anmärkningsvärt att fyra av dessa åtta kom från Ekeby och en från intilliggande Ödesby.