Kyrka och skola

Halla kyrka

Ligger ca 5 km norr om Harhålet. Kyrkan är en romansk byggnad och uppfördes ursprungligen i mitten av 1100-talet och den nuvarande byggnaden innehåller samma murar. Kyrkan fick sin slutgiltiga form i slutet av 1790-talet. Det mest anmärkningsvärda i kyrkans interiör är det ståtliga valvet över långhuset med groteska gubbar uthuggna i teglet och sedan målade om möjligt ännu mera groteskt, en lek av de konstnärer som byggt valvet, kanske en reminiscens av något fastlagsspel eller dylikt. Detta är ett s.k. gubbvalv, vilket är ett valv som dekorerats med murade eller målade huvuden och figurer. Halla kyrka har det mest utpräglade gubbvalvet i Sörmland. Över triumfbågen finns tecknat som i svartkrita två figurer, en elegant man med en käpp i handen samt en kvinna med en bägare. Dessa målningar är från 1500-talet. Några yngre målningar, troligen från 1620-talet, finns i koret. Predikstol och altartavla är från 1600-talets senare hälft. Kyrkan fick ny orgel 1848 och sakristian flyttades året efter. En omfattande renovering gjordes 1945. Första kända kyrkoherde är Petrus som är omnämnd 1352. Den sista var Johan August Hultén (1847) som slutade 1920. Han kom till Halla som komminister 1875 och blev kyrkoherde 1889.

Johan August Hultén. Foto från Svenskt porträttgalleri i runeberg.org.

Prästbostaden Björklund

Karta från 1707

Prästbostad måste det ha funnits sedan mitten på 1300-talet. Hur länge den har funnits vid Björklund är oklart. Prästgården Björklund (skrivs ibland Björklunda) finns inte omnämnd i medeltida material. Förmodligen har Björklund tillkommit genom en utbrytning från näraliggande Kälkesta någon gång på 1600-talet. Mangårdsbyggnaden är från 1747 och arealen ca 90 ha.

Häradsekonomiska kartqn från 1897-1901

Prästgården beboddes av präster fram till 1920 och därefter av arrendatorer. Professor Eric Hultén växte kring år 1900 upp i Prästgården i Halla. Han var son till den siste kyrkoherden där, Johan August Hultén. Vid denna tid fanns det varken rinnande vatten eller avlopp inne och dasset var självklart placerat utomhus.

Johan Axel Larsson (1887) var arrendator från 1937 och bodde här med hustrun Astrid Maria Andersson (1895) och barnen Erik Tore, Karin Anne-Maria och Per Anders. Per Anders tog senare över som arrendator och bodde här med hustrun Gun och två döttrar. 

1966/67 tog Sture Bergman över som ny arrendator. Han bodde här med hustrun Margareta och två döttrar fram till 1977. Då tog Sune Evert Karlsson över arrendet. Hustrun heter Kerstin Hildegard Kvaforth. De har en dotter.

Prästgården idag

2012 såldes gården till Peder och Kerstin Ramel, som renoverat mangårdsbyggnaden.

Sockenmagasin 

Det fanns också ett gemensamt sockenmagasin i kommunen från 1776. Sockenmagasinen har sin bakgrund i svåra hungerår under första häften av 1700-talet. De behövdes framförallt för att säkra behovet av utsäde. Bönderna kunde här få låna spannmål till hög ränta. Överskottet användes till att betala fattigvård och skola. 1871 fanns det i Halla sockenmagasin 306.6 kubikfot råg (= 8 m3) och 135.6 kubikfot korn (=3.5 m3). När kommunikationerna förbättrades på 1870-talet upphörde sockenmagasinen. 

Klockargård, sockenstuga och skola

Häradsekonomiska kartan från 1897-1901

Klockargården ligger längst åt norr. Söderut på samma sida finns skolhuset och längst söderut, på andra sidan vägen, Fattighuset. Observera att den gamla klockarebostaden ligger närmare vägen än det nuvarande huset på tomten.

Klockargård, sockenstuga, skola och fattighus har emellanåt delat hus med varandra i olika konstellationer under åren. Detta gör det lite svårt att helt säkert veta vilka hus som har funnits med dessa uppgifter under olika perioder. Denna beskrivning av ett sannolikt scenario. 

Klockargården

Klockargården, eller klockarstugan som den hette först, har funnits åtminstone från 1689. Det var då förmodligen det hus som sedan blev fattighus (mer om detta hur under egen rubrik). Från 1780 var klockargården även fattighus. Det var den till i början på 1800-talet. Det har också funnits en separat sockenstuga i Halla åtminstone från slutet av 1700-talet. Var det låg är osäkert, men det är troligt att det var på samma plats som det nya huset byggdes (se nedan). I sockenstugan hade man möten i sockenstämman och sockennämnden. Där hölls även husförhör. Uppgifter om sockenstugan finns t.ex. från 1801 (då man diskuterade lagning av stugan). 1809 konstaterar man att sockenstugan är förfallen och varit hotad av eldsvåda två gånger. Man beslutar då att bygga en ny. Lagman Montgomery på Åkerö är emot detta beslut. I huset skall finnas rum för egna överläggningar, för klockaren och för barnaläraren. 1811 presenteras ritningar på hur huset skall se ut invändigt. På bottenvåningen skall finnas ett stort rum för sockenstugan med spis och på övervåningen två rum, ett för klockaren med spis och bakugn och ett för ”barnaundervisning” med spis. Yttermåtten skulle vara 13 x 16 alnar (ca 7,7 x 9,5 meter). 

I husförhörslängderna från 1824 anges Sockenstugan och Klockaren tillsammans. 1826 – 30 står det Sockenstugan Klockargården.1828 talas det om sockenbyggningen i Prästgården och när man byggde skolan 1825 reparerade man sockenstugans bräder. 1828 konstaterar man att fönstren på vinden är sönder och att eldstäderna behöver ses över. 1830 talades det om att upplåta vindskammaren i sockenstugan som bostad åt prästänkan Pladecius. Klockaränkan bodde där tidigare. Detta år rödfärgas också sockenstugan. Det verkar således som om socknen från 1812 fått ett hus som fungerar som såväl sockenstuga, klockarbostad och skola. En möjlighet är att den gamla klockarebostaden samtidigt flyttas till andra sidan vägen och blir fattighus (se mera om detta nedan). Från 1894 fanns det ett särskilt kommunalrum, som låg i skolhuset.

När man utifrån ny lagstiftning om att socknen skall ha ansvar för barnens undervisning, så låter man bygga en ny skola. Den byggs1846 och det står att man byggde den på sockenstugan. Min slutsats är att man byggde om huset för att få mera plats för undervisning. Även efter att den separata skolbyggnaden tillkom i början på 1890-talet så fungerade detta hus som småskola.

Boende i Klockargården

Här bodde lärare och klockare. Fram till sin död 1868 bodde här klockaren Johan Erik Björkström (1788) med tre barn. Under samma tid, fram till 1864 bodde här skolläraren och orgelmästaren A. G. Andersson. 1864 fick Johan Albert Frisberg (1838) anställning som skollärare och tog även över som klockare och organist 1868. Han fortsatte som lärare ända till sin pensionering 1885 och som klockar till sin död 1912. Han var gift med Lovisa Albertina Malmström (1844). De får elva barn: Sofia Cecilia Lovisa (1867), Erik Christina Magnus 1868) som dör av scharlakansfeber efter ett halvår, Gretha Elisabeth (1869), Olof Wilhelm (1871), Anna Amalia (1873), Elin Augusta (1874), Fanny Theresia (1876), Hedvig Constantia (1879), John Hjalmar (1881), Gerda Maria (1884) och Nils Erik (1844). Familjen har piga fram till 1879. Hustrun bor kvar till sin död 1916.

Klockargården var också bostad åt småskollärarinnan. Det var åtta stycken innan Elsa Ekstam kom 1916. Den första var Hulda Bernhardina Wittlander (1878), som kom 1896. En sista var Greta Gunhild Eriksson (1889), som var här från 1909 till 1915. Elsa Ekstam hann bo här en dryg månad innan hon flyttade till skolhuset. 1919 bor en maskinist med hustru och ett barn här. Mellan 1920 och 1922 bor fiskaränkan från Lugnet (11) Anne Matilda Frick (1873) här med två av sina söner, Per Folke (1905) och Knut Emil (1912). Sedan bor ingen här förrän Åke Ekstam flyttar hit 1932 fter skilsmässan med Elsa. Från 1936 bor han här tillsammans med sin nya fru, Margit. Han bo här till sin död 1941. Margit bor kvar här några år till.

Nytt hus

Klockargården brann ner mitten på 1940-talet och då byggdes ett gult hus (finns fortfarande, se ovan) här till den dåvarande läraren Christian Falkeborn. Fastigheten överläts till Halla socken från församlingen enligt lagen om övertagande av vården av folkskoleväsendet 1930. Formellt verkar detta ha skett först 1955. 1963 köptes fastigheten av Stig Burbäck. 1968 tog hustrun Signhild Burbäck (senare Forsman) över huset. Sedan slutet av 1990-talet bor Arne och Ragnhild Husberg här. Det gamla huset var rött och låg mycket närmar vägen, bara ½ meter, än det nuvarande. Eventuellt stod det gamla huset kvar medan man byggde det nya.

Skolan

Klockaränkan Beata Grethe Lindberg, som bor hos sin måg hemmansägare Anders Ersson i Sörkärr (14) undervisar 1829 barn i församlingen mot en ersättning på en halv tunna råg (ca 73 kg). Barnen har överlåtits till ”hennes sorgfälliga och ömma handledning”. När hon är sjuklig tycker sockenstämman att klockare Björkström skall sköta undervisningen mot samma ersättning. 1830 markerar sockenstämman att ”barnundervisningen är av högsta vikt”. Klockaren skall undervisa två terminer, april till juni och oktober till december mot en ersättning på två RB (235 kr idag) för varje barn och varje termin. Fattiga barn skall få lika mycket undervisning mot en ersättning på en halv tunna råg. De ungdomar som inte kunde innan- och utantilläsning med erforderlig skicklighet när de skulle gå hos pastorn, skulle klockaren förbereda, så att tiden för nattvardsläsning som var ägnad åt ”hjärtats bildning och förståndets odling inte skulle av detta hinder fruktlöst förspillas”. 

Skolan idag

Skolan blev klar i början på 1890-talet. På bottenvåningen fanns det en skolsal och en lärarbostad (senare för folkskolläraren) på 2 r.o.k. På övervåningen fanns en lärarbostad på 1 r.o.k. Den var senare bostad för småskolläraren, men det är oklart om den var lägenhet när huset byggdes. Folkskollärarbostaden gjordes, när den nya klockarebostaden var färdig, först om till småskola och sedan till slöjdsal. På 1960-talet gjordes den på nytt om till lägenhet. Där bodde då Arvid och Svea Ländin. Han hade varit rättare på Ekeby. Man sänkte taket och bytte fönster. Skolan var ursprungligen mossgrön eller vit för att senare målas röd och på 2000-talet återfå den gröna färgen. Nya höga fönster har installerats och taket har renoverats. Stora salen är till stor del intakt som den var på den tiden det var skolverksamhet här. På 1930-talet var brädan runt huset vit. Barnen tyckte om att rita på denna bräda, vilket ledde till att den målades mörk. Vid entrén fanns en inbyggd veranda med ingång från båda håll (den finns inte kvar). Där lades posten. Huset användes också för kommunalstämmans och kommunalnämndens sammanträden.

Lärare och elever

Socknens första skolläraren (det hette skolmästaren då) 1846 hette Jonas Jonsson från Skagershult, som var den enda kompetenta sökanden. Han stannar dock bara drygt ett år på tjänsten. Antalet barn i skolåldern i socknen vid denna tidpunkt var trettioåtta. Skolväsendet var en kyrklig angelägenhet fram till 1932 då det övergick till den borgerliga kommunen. 

Skolfoto från småskolan i Halla 1938. Från Lennart Lybjörks fotosamling.

Läraren på fotot är Elsa Ekstam. 
Övre raden från vänster: Lennart Lybjörk Ballersta, ?, Rune Andersson Tallsätter, Tage Jonsson Sund.
Mellersta raden från vänster: ?, Gudrun Strid Olstorp, Ingegerd Karlsson Ödesby, Inga Jonsson Sund.
Nedre raden från vänster: ? Yngve Johansson Grindstugan, Lennart Karlsson Bellaresta.
Förmodligen är det den gamla klockarebostaden som syns i bakgrunden.

1938 hade skolan 18 elever i folkskolan och 11 i småskolan och antalet lärare var två. Skolan lades ner efter kommunsammanslagningen 1952. Då var Elsa Ekstam småskollärare och Christian Falkeborn folkskollärare. Därefter fick barnen i Halla gå i skolan i Bärsta nära Stigtomta. Elsa Ekstam bodde kvar i snåskollärarbostaden fram till sin död 1972. Skola gick länge att hyra för olika evenemang och fram till 1970-talet hade man luciatåg här. Fastigheten överläts till Halla socken från församlingen enligt lagen om övertagande av vården av folkskoleväsendet 1930. Formellt verkar detta ha skett först 1955. Kyrkan köpte sedan tillbaka fastigheten 1981 från Nyköpings kommun för ett symboliskt belopp.Den såldes år 2000 till Lars Larsson och Linda Widén.

Sex folkskollärare bodde här från 1895 fram till att Åke Ekstam kom 1913. Han bodde här fram till 1932, från 1916 tillsammans med hustrun Elsa Ekstam, då han efter skilsmässan flyttade över till Klockargården. Från 1933 var han pensionerad från arbetet som folkskollärare även om han fortsatte några år som lärare i fortsättningsskolan. Efter En av hans elever har sagt att ”Åke Ekstam var den elakast gubben på jorden”. Han uppfattades som farlig när han var berusad. Han kunde ta vilken påk som helst och slå på ryggen med. Efter Åke hade skolan fyra kvinnliga folkskollärare innan Christian Falkeborn kom 1941. De bodde samtliga i skolhuset. Den enda småskollärare som bott i skolhuset är Elsa Ekstam. De tidigare småskollärarinnorna bodde i Klockargården.Det gemensamma sockenbiblioteket bestod på 1870-talet av 253 böcker.