Eneby

Lantmäterikarta från 1915

Här beskrivs gårdar och torp som finns eller har funnits på den mark som nu tillhör gården eller på mark som tidigare tillhört gården

Första skriftliga omnämnandet av Eneby är i ett markbyte 1315.  Eneby bestod av två gårdar omnämnda som Övergården och Nedergården, vilka båda låg under Ballersta rättardöme, tillhörande Åkerö.  Från 1780-talet blir Eneby rättarboställe och de två gårdarna brukas som en enhet.

Dagens Eneby utgörs av en sammanslagning med Eckersta och Stenhammar samt Ottorp. Fram till senare delen av 1800-talet hade Eneby en samlad gårdsbild runt dagens mangårdsbyggnad. 

Gården var i Åkerös ägo från 1400-talet till år 1900 då den säljs till grosshandlare Helge Ehrenborg (1851) från Norrköping. Denne säljer 1913 till godsägare Erik Blomqvist, Moholm, som i sin tur 1917 säljer till Erik Rundlöf (1872 – 1954). Både Ehrenborg, Blomqvist och Rundlöf besitter under sina relativt korta perioder hela området mellan Hallbosjön och Åkerö, dvs Ballersta, Kälkesta och Eneby. När Erik Rundlöf (egentligen fruns dödsbo) säljer Kälkesta bosätter han sig här på Eneby åren 1934 – 1940. Nästa era börjar 1942 då Algot Jansson (1883) köper Eneby och succesivt även Eckerstas och Ottorps marker. En rad tomtavstyckningar görs dock innan, varav Grindstugan, ca 30 ha, är den största. Sönerna Stig och Henrik Burbeck (Henrik från1970) driver gården fram till 1994 då den säljs och kommer till nuvarande ägares släkt. Idag drivs Eneby av Louise Eriksson med sonen Daniel och familj.

1918 fanns på gården: 4 hästar, 4 oxar, 1 tjur, 3 kor, 27 ungnöt, 7 får och 7 grisar.

Mangårdbyggnaden idag

Stenhammar

Stenhammar, som utgjorde marken mellan Yngaren och Enebys gård, omnämns i medeltida brev på 1300 och 1400-talet. Området har ca 130 järnåldersgravar vilket tyder på att detta är den äldsta bosättningen här längst ute på udden. 

På Åkerös karta 1753 beskrivs: ”Stenhammarsängen på Eneby bolstada mark berättas vara utav ett avhyst hemman till Åkerö nyttjad.”

Denna mark ingår sedan början av 1900-talet i stamfastigheten Eneby.

Eckersta

Eckersta utgjorde området söder om Enebyvägen från kyrkviken ända fram till Eneby, totalt närmare 100 ha. Eckersta förekommer i medeltida brev från 1300-talet och hemmanet tycks vara bebott fram till mitten av 1400-talet. År 1475 beviljas Ture och Åke Jönsson på Åkerö rätten att till evig egendom inlösa ett öde skattegods i Eckersta. Det bör tidigare ha varit ett ansenligt hemman då det efterlämnat ca 140 järnåldersgravar i ett samlat område.

Stamlägenheten ”Eckersta med torpen Hagstugan och Algö” avstyckades från Eneby 1900 och ingår då i Åkerös försäljning av gårdarna i Halla där Helge Ehrenborg står som köpare. Erik Blomqvist köper dessa 1913 och sedan Erik Rundlöf 1917.  Efter 1934 står dödsboet till Eriks fru, Sofia Lovisa (Lisa), som ägare. Algot Jansson köper successivt, 1942 – 1947, upp Eckerstas mark och den ingår idag i Enebys stamfastighet.  

Under andra världskriget upplåter Rundlöf s Eckersta udde till norska legationen. Ett helt samhälle dimensionerat för 1000 personer byggs upp. Det kom att fungera som mönstrings och träningsläger för norska soldater från april 1944 till maj 1945. Efter norrmännens avtåg arrenderades lägret av svenska staten och nyttjades för rehabilitering av befriade koncentrationslägerfångar.

Algö

Torpet Algö 1918

Torpet Algö kommer in i kyrkböckerna på 1760-talet. Torpet byggs alltså ca 100 år före sjösänkningen när Algön bestod av tre mindre öar. Algö tillhörde den gamla Eckersta fastigheten som låg under Åkerö fram till 1900 men som nu tillhör Enebys marker. Torpet var bebott till 1921, numer finns bara husgrunderna kvar. 

Hagstugan  

Halla-Eneby 4:5 avstyckad 1946. Torpet Hagstugan finns med i mantalslängden från 1733 som Wästra Hagstugan eller Hästhagen, frälsestuga. Det är den enda äldre bebyggelse som finns kvar på det sedan 1400-talet ödelagda Eckersta hemmanets mark och låg direkt under Åkerö. De övriga torpen låg under Eneby som i sin tur ägdes av Åkerö. 

Torpet var bebott in på 1930-talet sedan påbyggt under 1940-talet då även ekonomibyggnaderna revs.

När norrmännen övertog Eckersta(4:3) flyttade Sven Rundlöfs familj in här 1944 – 45 i det då tillbyggda och renoverade huset. 1946 köps den nyavstyckade fastigheten av Folke Berlin. 1955 köper Sture Högberg fastigheten och nu bor sonen Jan här.

Ekbacken

Halla-Eneby 3:4. Avstyckad  och nybyggt 1990 av Anders Forssman som fortfarande bor här.

Enebo

Halla-Eneby 3:5. Avstyckad och nybyggt 1990 av Erik Forssman och AnnCatrin Åden.  Sedan 2019 bor Torbjörn Lundström och Gudrun Anstren här.

Eckersta (’kolonin’)  

Halla-Eneby 4:3 avstyckad 1941. Huset byggs av och för Sven och Märta Rundlöf som flyttar in hösten 1942. Norska legationen hyr fastigheten 1944 – 45 och därefter svenska staten under ett år. I januari 1948 köper Eskilstuna stad fastigheten och den kommer att nyttjas som barnkoloni under många år. 1975 träder Nyköpings kommun in som ny ägare. Barnkoloniverksamheten upphör och viss social rehabiliteringsverksamhet förekommer, men till stor del står det outnyttjat. I slutet av 80-talet övertar Filadelfiaförsamlingen i Nyköping Eckersta. Sedan 1998 bor Ulf och Birgitta Pettersson här. 

På fastigheten fanns länge norrmännens sjukhusbarack kvar vilken även nyttjades till koloniverksamheten. Sedan ca 10 år är nu ett nytt hus uppfört på platsen där sonen Magnus och Ann-Louise Pettersson Roos bor.

Sjögläntan

Halla-Eneby 4:4, avstyckat 1946. Huset byggdes av föregående ägare Olle Nilsson 1965. Sedan 1970 bor Gunnar Johansson här.

Ottorp

Halla-Eneby 3:3. Ottorp eller Ottetorp har enligt jordeboken tillkommit som en avstyckning, med ¼ mantal, från Eneby på 1620-talet. Fram till 1720-talet är Ottorp upplåtet som bosättning till en kavallerisoldat tillhörande Adelsfanan. Senare benämns innehavarna som hemmansägare/bonde. 

Ottorp har liksom Eneby legat under Åkerö ända fram till år 1900 och kommer att ingå i samma försäljningar som Eneby under 1900 talets första sekel. 1952 läggs marken samman med Eneby och tomten avstyckas sedan 1979.

1918 hade gården: 2 hästar, 8 kor, 6 får, 3 grisar och 10 höns. 1938 redovisas ungefär samma djurbesättning.

Nu bor Sonja Klingberg med sonen Gustav här.

Stenvik

Lantmäterikarta från 1913

Stenvik var Eneby rotes soldattorp och låg vid Mäskaren mellan Ottorp och Snickarstugan. Soldaten och torpet med nr 74 tillhörde livkompaniet i Södermanlands regemente. Från 1686 har det bott minst 17 soldater här. Den siste Gustav Christoffer Ehn flyttade ut år 1900 . Fram till 1916 bor sedan torparen Johan Gottfrid Johansson. Idag finns bara rester av husgrunden kvar.

Perstorp

Lantmäterikarta från 1913

Perstorp låg mellan Ottorp och Grindstugan och fram till 1806 benämns den även Skomarkarstugan. Torpet var bebott 1929, men revs på 1930-talet.

’Gamla’ Grindstugan  

Halla-Grindstugan 1:2. Detta torp är det ursprungliga Grindstugan som under 1900-talet fått ge namn åt stamfastigheten 1:1 samt ett flertal avstyckningar. Äldsta uppgiften om torpet Grindstugan finns i mantalslängden 1642, där det noteras som nybygge. Grindstugan har genom åren legat under Enebys skifte men med en självständigare roll som skattelagt. 1915 skrivs det med en areal av 28 ha, men arrenderade även delar av Eckersta. Ägarförhållandet har dock följt Enebys fram till 1940. När Erik Rundlöf säljer Eneby behåller han Grindstugan 1:1, torpet Grindstugan avstyckas 1966. Sedan 1976 bor Per och Christina Isaksson Eldh här. 

Halla – Grindstugan 1:1

När Erik Rundlöf säljer Eneby 1940 behåller han gamla lägenheten Grindstugan samt ytterligare några anslutande torp. Dessa slås ihop till en mindre stamfastighet, idag på ca 22 ha. Fastigheten går sedan i arv ända till 1989 då dottern Eva dör. Därefter Sven Rundlöfs dotter Anna-Lisa med maken Arne Severin. De säljer fastigheten 1998 till nuvarande innehavaren Lars-Åke Karlsson. Denne har byggt ett hus på höjden intill den 1929 uppförda ladugården. 

Under Rundlöfarnas tid avstyckas en rad tomter på fastigheten, alla med namnet Halla – Grindstugan 1:xx.

Halla – Grindstugan 1:10

Avstyckad 1999 och byggd av Arne och Anna-Lisa Severin.  Numera bor Bo och Elisabeth Jernecke här.                     

Snickarstugan  

Halla-Grindstugan 1:7, avstyckad 1968. Torpet finns med i mantalslängderna från 1715 men heter då Skräddarstugan, namnet Snickarstugan införs succesivt från 1760-talet.  Det gamla torpstället är rivet (troligen på 1930-talet) och ett nytt hus uppfördes av Martin Rundlöf, son till Sven, i slutet av 1970-talet. Sedan 2011 bor Paul och Ulla Lind här.

Halla – Grindstugan 1:3

Avstyckad 1966, byggd ca 1970 av föregående ägare Gun och Gösta Lindholm. Sedan 2005 bor Lars-Erik Blomgren och Lena Hildeman här.

Halla – Grindstugan 1:8

Avstyckad 1966. Sedan 2018 bor Birgitta Darin och Stefan Matsson här.

Halla – Grindstugan 1:6

Avstyckad 1968 Familjen Häkkinen är länge ägare men säljer 2017.  Sedan 2019 bor Christian och Rosita Wilsson här.                                     

Västerlund  

Halla-Grindstugan 1:5, avstyckad 1966. Torpet, eller ursprungligen backstugan, kommer till under 1780-talet och är bebott framåt mitten av 1900-talet.  Den första tiden är det skräddare som bor här.

Tidig ägare var Georg Jonsson. Mellan 1986 och 1997 bodde Britt Viola Andersson, Karl Lennart Karlsson och Lars Erik Hall här. Nu bor Ann Ljunghorn här.

Linvävarstugan/torpet (även Nya Grindstugan

Halla-Grindstugan 1:9, avstyckad 1988. Torpet finns med i kyrkböckerna redan i slutet av 1600-talet. Fram till 1820-talet omskrivet som Stora respektive Lilla Linvävarstugan. På kartor från mitten av 1700-talet kallas de två torpen även Arronstorp. Torpet blev om- och tillbyggt 1935 samt omdöpt till Grindstugan av Sven Rundlöf. Han bosätter sig här fram till 1940 då huset övertas av fadern Erik Rundlöf. Efter faderns död bor dottern tillika konstnärinnan Eva Rundlöf kvar här fram till 1989. Nu bor Peter och Kristina Stiebel här.

1918 hade man här: 2 oxar, 4 kor, 1 gris och 10 höns.

Nybygge år 2019

Ingen avstyckad tomt, ingår i 1:1.