Storlek, odlingar och djur

Två gårdar bli en


Det vi vet säkert är att Kjulsta i mitten av 1500-talet var två skattehemman, att det från 1630 och stor del av 1600-talet var två frälsehemman med gemensam ägare. Att gårdarna från 1794 var skattehemman och då fick gemensam ägare och sedan har fortsatt att ha det.

Om vi utgår ifrån att Kiuli på 1000-talet var Kjulstas första ägare och att det då handlade om en gård, måste det någon gång före 1550-talet ha skett en delning av gården i två gårdar. Lagstiftningen om skiften, storskifte 1757 och laga skifte 1827 har inte påverkat gården. Det har inte skett något skifte för de två gårdarna. Det skulle ha kunnat ske efter 1757, när det förmodligen fortfarande var två ägare. Varför det inte skedde är oklart. 1827 var det inte aktuellt eftersom de två gårdarna nu hade samma ägare.

De två gårdarna verkar ha haft ungefär sammautbredning under historiens lopp. 1743 gjordes en rågångsmätning. 1855 tillkom mark som en följd av sjösänkningen och 1963 tillkom mark genom köp av angränsande Helgetorp. Imodern tid har avstyckningar skett av Stenbacken, Lill-Kjulsta och Kalkungsbacken.

Gårdens storlek och odlingar

I mitten på 1500-talet var gården uppdelad i två skattehemman. Det ena hade 1 markland och 4 öresland, vilket motsvarar ca 16 ha. Det andra hade 7 öresland, vilket motsvarar 10,5 ha. (Dessa måttenheter går egentligen inte att direkt överföra till arealmått eftersom de var en bedömning av gårdens avkastning)  Under en kortare tid fanns också ett skatteutjord (utjord är en för sig bestående fastighet i en by, som inte är åsatt mantal, men kan också syfta på odlingsbar jord utanför hemägorna), som förmodligen var det som nu benämns Lill-Kjulsta.

Enligt den översiktliga lantmäteriförrättningen i samband med sjösänkningen i mitten på 1850-talet då Hallbosjön, Yngaren och Långhalsen sänktes med ca 2 meter fick Kjulsta 27,6 ha ny mark och 42,9 ha av marken förbättrades. Värdet av detta beräknades till 8 126 riksdaler och 29 öre, vilket med dagens penningvärde motsvarar ca 550 000 kr enligt KPI och ca 15,6 mkr enligt LI. För att betala detta fick Kjulsta, såsom andra gårdar, särskilda sjösänkningslån. Lånet för Kjulsta var på 3 000 RB (Riksdaler Banco). Vid lantmäteriförrättningen 1855, som fastställde omfattningen av den nya marken, blev arealen ny mark 24,8 ha.

1918 var 5 ha trädgård, 100 ha åker och annan odlad jord, 30 ha naturlig äng och 30 ha skog- och hagmark. Man odlade 13,5 ha höstvete som gav 3 500 kg, 2,5 ha höstråg som gav 900 kg, 2,5 ha korn som gav 5 650 kg, 23 ha havre som gav 27 500 kg.6 ha blandsäd som gav 1500 kg.0,75 ha potatis som gav 3 000.1,5 foderrotfrukter som gav 27 000 kg.1.3 ha klöverfrö som gav 250 kg.3 ha gräsfrö som gav 750 kg.35,5 ha odlad jord för höskörd som gav 45 000 kg.10 ha ren träda. Dessutom fick man 950 kg ärter och 875 kg vicker.

1945 bestod arealen på 196 ha av 115 ha åker, 58 ha skog, 23 ha tomt-, hag- och betesmark. Mjölkmängden var 105 000 liter med 3,84% fetthalt.

Avsöndring från Helgesta

Granngården Helgesta tillhörde Sörmlands regemente vid tiden för sjösänkningen i mitten på 1800-talet. Alla gårdar som vann på sjösänkningen genom att få mera mark och bättre mark skulle betala till sjösänkningsföreningen för detta. Detta vägrade Sörmlands regemente. Då avsöndrades 1866 en del av Helgesta, benämnt Helgetorp nr 1, som gränsar till Kjulsta mot Hallbosjön och omfattade 25,3 ha. Marken utgjordes av 4,8 ha åker, 13 ha äng och 7,4 ha avsöndringsjord. Det verkar ändå som om regementet fortsatte att äga även denna del av Helgesta, åtminstone fram till 1895 då August Ekelund, som arrenderade både Skåra och Helgesta köper Helgetorp av Södermanlands Regementes officerskassa. Köpeskillingen är på 3000 kr. Betalningen sker genom att det utfärdas ett skuldebrev med ogulden köpeskilling med 4 ½ % ränta. Konstruktionen verkar ha haft till syfte att regementet skulle få ut ränta. 1910 gick Helgtorp över till Carl Alm som äger Skåra, för att från 1918 ägas av Thorvald Olrog (pappa till Ulf Peder) som arrenderar Helgesta. Från 1930 köps marken av Karl-Johan Mjöberg som arrenderar Helgesta. När marken 1933 köptes av N. R:son Kleen på Valinge gård på andra sidan Yngaren för 8 2000 kr är ägandet inte längre kopplat till att ägaren arrenderade Helgesta och/eller Skåra. Marken brukades dock aldrig av Valinge, utan arrenderades ut. 1963 gick Helgetorp över till Kjulsta genom att det köptes av Kjulstas dåvarande ägare Svante Eriksson för 70 000 kr. Skåra arrenderade vid denna tid marken, men man avsade sig rätten till fortsatt arrende.

2017 har gården en växtodlingsareal på 100 ha, samtidigt som man arrenderar eller har skötselavtal på 300 ha (främst Ekebys mark). Mjölkmängden är 2,8 milj. kg per år. Gården har 2017 gått över till ekologisk odling. Det innebär att man inte får använda bekämpningsmedel och konstgödsel. Djuren måste gå ute längre tider varje dygn och längre perioder under året. Varje djur skall också ha större yta inomhus.

Förändring av total areal och fördelning (ha):


                                                              1550     1855     1918     2017        

Åker                                                                              100      100

Hag- och betesmark, tomt/trädgård                                       35        61

Skog                                                                               30        35

S:a                                                            27      140       165      196

Vid sjösänkningen 1855 utökades gårdens areal med 25 ha. 1964 tillkom ytterligare ca 25 ha genom köp av Helgetorp.

Vilka djur man har haft på gården har skiftat genom åren:



                     1766   1817   1841   1891   1918   1945   1971 2017

                           
Tjurar                 4        2        2        3        1        1         –        1

Oxar                    –        8       10        5         –         –         –         –

Hästar                 3        2        6        7        4        7         –         –

Kor                     8        9        8      48        9       30      44     250

Kvigor (ungdjur). 1        4        4      10        1       20      30     220

Kalvar                 3         –        8         –         –        5      10       50

Får (inkl lamm). 20      38       17      15      13         –         –         –

Grisar                14      13       25         –        3        2         –         –

Getter                 4         –         –         –         –         –         –        –

Höns                   –         –         –         –      50     100         –        –

Andra fjäderfän 18        4         –         –        4         –         –        –

Bisamhällen         –         –         –         –        3         –         –       –

Till detta kommer under vissa år de djur som torparna haft. Intressant att notera: korna 1891 var av ayrshire och ostfrisisk ras.

1867 vinner Lars Peter Forsman första pris för sin ostar. 1894 vinner Arvid Rizell första pris för sina höns. I båda fallen ärdet vid Södermanlands läns lantbruksmöte.

Maskiner 2017: 4 jordbrukstraktorer (100-270 hk), 2 lastmaskiner, 1 dumper, 1 såmaskin 4 meter, 1 harv 10 meter, 1 kultivator 6 meter, 1 bevattningsmaskin, 1 fullfodervagn, 1 7-skärig plog, 1 ringvält 12 meter.


Försäljningspris och lån

1849 och 1850 togs många lån på gården. Detta hänger förmodligen ihop med att gården bytte ägare och att gården var ganska nergången och i behov av upprustning (se den negativa utveckling av värdet på gården som framgår av bouppteckningarna 1817 och 1847 nedan). 1855 togs ett lån på 3 000 RB. Långivare var Direktionen för sänkning av sjöarna Yngaren, Hallbosjön och Långhalsen. Detta var lån som gavs till de markägare som skulle betala för att de fått mera mark som en följd av sjösänkningen. Lars Peter Forsman tog ganska många lån, men gjorde också stora investeringar. 1945 var banklånen på totalt 80 000 kr.

Vid bouppteckning 1817 värderades gården till 7 000 Banco och 1847 till 5 500 Banco. 1872 var försäljningspriset 45 000 Riksdaler Banco. 1879 hade priset stigit till 96 500 kr (45 000 Riksdaler Banco 1872, motsvarade 64 025 kr 1879 enligt KPI). 1891 såldes gården för 61 000 varav fastigheten värderades till 58 000 kr. Djuren hade sålts på auktion innan. Skulderna var 51 700 kr. 1913 var köpesumman 80 000 kr, 1919 130 000 kr, 1945 260 000 kr och 1959 675 000 kr (det fanns då inga djur på gården). Gården har två mantal i Jönåkers Häradsallmänning, vilket ger en inkomst på ca 50 000 kr per år.