Namn
Fastigheten har fastighetsbeteckningen Ene 4:13 och heter formellt Lomyra 2, men har alltid kallats Lilla Lomyra eller Ekberga. Lilla Lomyra eftersom det är en avstyckning från Lomyra. Namnet Ekberga kommer dels från att det är familjen Ekberg som var de som var de första ägarna (och som fortfarande äger huset) och dels ifrån att det vid tomten finns ekar som växer intill berget.
Areal och avstyckning
En yta på ca 1 500 kvm styckades av från Lomyra 1954. 1964 tillkom ytterligare en mindre del. Werner Ekberg hade under flera år bearbetat Hjalmar Wedholm på Lomyra för att få köpa en tomt. Han fick betala 3 000 kr för tomten. Han var också erbjuden att köpa en avstyckning från Lomyra nere vid vattnet för 10 000 kr, men tyckte att det var för mycket pengar.
Boende och ägare
Tomten köptes av Werner Ekberg (1909) som var ingenjör och arbetade på Brandstodsbolaget i Nyköping, en föregångare till Länsförsäkringar. Hustrun Gunni (1912) var skolsköterska på läroverket i Nyköping. Både Werner och Gunni var födda i Skåne och träffades på Kristianstad lasarett där Gunni arbetade som sjuksköterska. Werner kom in som patient med en bruten arm. Så här kan man verkligen tala om ”kärlek på lasarett”. De flyttade till Nyköping i mitten av 1940-talet.
I sin egenskap av ingenjör åkte Werner runt och besiktigade gårdar och dess elanläggningar inför försäkringar. Han inspekterade också vid bränder om dessa förorsakats av elfel. På så sätt fick Werner kontakt med många gårdar/lantbrukare och antagligen är det på detta sätt som köpet av torpet kom till. Familjen som också bestod av sönerna Bo och Hans hade tidigare hyrt sommarhus vi Goglunda, tre km västerut.Werner dog 1969, femtionio år gammal, och Gunni blev då ensam ägare till stugan.
Stugan överläts på sönerna Bo och Hans i mitten av 70-talet. Gunni dog 1990 och bröderna samägde fastigheten fram till 1997, då Hans köpte sin broders del.
Idag är det Hans Ekberg och hans hustru Elisabet som bebor fastigheten. De bor på Lidingö. Hans var först anställd vid Philips som säljare och nordisk produktchef. Senare var han ansvarig för NK Ljud och Bild. Elisabet är född i Västergötland och träffade Hans 1972 när Ekbergsfamiljen firade jul på Hedmans hotell i Hålland, där Elisabet var receptionist. Efter flytt till Lidingö arbetade Elisabet i många år på Esselte som bl.a. exportchef och Key Account Manager.
Hans och Elisabet är numera pensionärer och tillbringar halva året, från april till oktober, i stugan. Det är alltid något projekt på gång, men de tycker att det också finns mycket tid för avkoppling i en underbar miljö med goda vänner.
Byggnader
1954 köper paret Ekberg ett torp beläget vid Björnkärr i Västerljung för 550 kr. Torpet hörde till Nynäs som då ägdes av Alfred Gripenstedt (1885) och var dess sista privata ägare. Det fanns två bostadshus på Björnkärr, dels ett frälsetorp och dels en backstuga. Båda var bebodda sedan mitten på 1700-taet. Med tanke på husets storlek så är det hitflyttade huset förmodligen Björnkärr backstuga, även om backstugor vanligtvis inte brukade vara uppförda i så bra material att de var värda att flytta längre sträckor. Stugan var 4.20 m lång och 5.30 bred.
Torpet fraktades på lastbil/trailer en natt på försommaren 1954.. Man plockade ned skorsten och delar av torpet, som bestod av ett rum. Vissa vägar fick stängas av och elledningar lyftas. Även polisen var med och övervakade det hela.
Ganska så snart efter att torpet hade placerats på tomten så byggde man ut med ett litet kök och två små sovrum. Även murstock och skorsten murades upp. Någon gång i slutet av 50-talet tillkom en mindre byggnad, med hjälp av s.k. ANA-bräder, benämnd ”garage” som sedermera också byggdes till med ett gästrum. Barnen hade som sommarbeting att dra ur spik i lådorna. Från början grävdes en brunn ca 5 m djup på tomten med hjälp av en kaffeburk och liten spade. Där fick man god hjälp av familjen Rune Johansson från Nyköping – en kollega på Brandstodsbolaget. Familjerna umgicks tätt och det är många träd som fällts på tomten med hjälp av Rune och hans familj. Under 50-talet blev man också bekant med Edvin Åkerberg med familj (Åkerbergs Brunnsborrning), som då hyrde Leksätter. Denna vänskap bestod livet ut med Edvin och hans hustru Dagmar och döttrarna Barbro och Monica.
1962 byggde man till ”verandan” med utsikt över åker och sjö. Sovrummet utökades också till nuvarande storlek i mitten av 60-talet. El drogs in i mitten på 70-talet.
Samtliga rum i stugan har renoverats och vid renovering av den ursprungliga stugan (idag vardagsrum) hittades flera lager tapet och också tidningsrester från 1914 som idag finns inramade i ett spröjsat fönster som en tavla och påminnelse om stugans ursprung. Även en del av de timrade stockarna är idag synliga på var sin sida av murstocken där också tegelstenarna har putsats.
En hel del förbättringar har gjorts med hjälp av dotter Jessica och svärson Håkan. En gäststuga har byggts. Det har tillkommit några terrasser, modernisering av elcentraler, djupborrad brunn (2008) och senast installation av förbränningstoalett.