Fyrsjö

   – en gård utan fyr, men med mycket sjö

Karta från 1860. Nyköpings stadsarkiv.

Förord

Denna skrift är en presentation av gården Fyrsjö i gamla Stigtomta socken vid Yngaren inför en föreläsning på plats sommaren 2022. Historiska kartor är från lantmäteriet. Leif Pettersson på Fyrsjö har hjälpt till med aktuella uppgifter om gården och om familjen. Information har också lämnats av Gunborg Lind, vars mamma växte upp på Fyrsjö. Uppgifter om vattenverket har lämnats av förbundsdirektör vid NOVF Karolina Wetterblad. Monica Fällgren vid Nyköpings Stadsarkiv har hjälp till att ta fram arkivmaterial.

Innehåll                                                                                  

Förord                                                                                          
Namn                                                                                           
Ålder                                                                                         
Areal och avstyckning                                                                   
Odling                                                                                         
Djur                                                                                             
Jakt och fiske                                                                               
Boende och ägare                                                                        
– 1300-talet                                                                                 
– 1400-talet                                                                                  
– 1500-talet                                                                                
– 1600-talet                                                                                
– 1700-talet                                                                               
– 1800-talet                                                                                
– 1900-talet                                                                             
– Analys                                                                                     
Arnö                                                                                          
– Familjen Sparre                                                                        
– Arrende, syn och taxeringsvärde                                                 
– Försäljning                                                                               
Byggnader                                                                                  
Maskiner och utrustning                                                               
Att vara bonde 2022                                                                     
Bad                                                                                            
Vattenverk                                                                                  
Soldattorp                                                                                   
Geologi                                                                                      
Fornminne                                                                                  
Sluttankar                                                                                   
Källor                                                                                         
Bilagor                                                                                       

Namn

Gårdens namn har stavats på olika sätt under åren:
Firisjo, 1330, Diplomatarium Suecanum
Fyresio, 1334, Diplomatarium Suecanum
Fyrisio, 1384 och 1432, Eriksbergsarkivet, Stora pergamentbrevsamlingen
Fyrisyo, 1402, Diplomatarium Suecanum
Firisio, 1411, Sävstaholmssamlingen
Fyrisiö, 1447, Uppsala universitetsbibliotek
Fyressiö, 1596, Collmar, Strängnäs stifts herdaminnen
Fureby, 1597, Collmar, Strängnäs stifts herdaminnen
Fyresjöö, 1647, mantalslängd
Fursiö, 1726, husförhörslängd
Fyrsiö, 1781, mantalslängd
Fyrsjö, 1783, husförhörslängd, 1798 mantalslängd, 1804, lantmäterikarta 
Fyressjö, 1877, Indebetou, Södermanlands minnen

Namnet Fyrsjö, som är unikt och inte finns någon annanstans, betyder gården som ligger där det finns furuträd vid sjön. Läget vid sjön är uppenbart och var ännu tydligare före sjösänkningen på 1850-talet.

Någon gång på 1960-talet tog sig en familj med namnet Karlsson Alalahti i Norrbotten namnet Fyrsjö. Det är inte ovanligt att familjer tar namn efter gårdar med ovanliga namn. Det finns tre exempel på detta mycket nära Fyrsjö. En person på Kjulsta tog sig namnet Kjulsten, en på Senesta namnet Senestad och en annan på Senesta skapade namnet Senestam. Så var dock inte fallet när det gäller namnet Fyrsjö. Efternamnet Fyrsjö är ett resultat av 1952 års släktnamnskommitté (SOU 1954:1) ”Svensk namnbok”. Där fanns förslaget Fyrsjö med bland 35 000 andra namnförslag. Staten ville på detta sätt underlätta för människor att hitta nya namn. I förslaget fanns femtiosex andra namnförslag med förleden fyr-, t.ex. Fyrlind, Fyrbro, Fyrlöv och Fyrsund. 31/12 2021 fanns det fem personer i Sverige som hade efternamnet Fyrsjö.

Gårdens namn, till skillnad från efternamnet, uttalas ofta utan ”r” med det främre sje-ljudet i rikssvenska ”fors”.

Ålder

De första nedtecknade uppgifterna om Fyrsjö är från 1330. Det innebär att Fyrsjö är den äldsta omnämnda gården i Stigtomta socken efter Skillra. Med tanke på de järnåldersgravar som finns nära gården, så är det sannolikt att det bodde människor vid gården för mer än tusen år sedan. Människor kan ha bott här redan för tre tusen år sedan med beaktande av de fornfynd som finns längre ut på udden. Området där Fyrsjö ligger reste sig ur havet för mellan tre och fyra tusen år sedan och bestod först av flera öar.

Areal och avstyckning

I mitten av 1500-talet fanns det vid Fyrsjö ett frälsehemman med oklar storlek. Det fanns från 1559 en skatteutjord med ett jordetal på ett öresland som 1566 övergår till en kronoutjord. Under 1559 fanns också en skatteäng. Från 1554 fanns också en utjord som tillhörde kungens arvs- och eget. 

Gården omfattar sedan länge 1 mantal och hade i mitten av 1800-talet två utjordar med ett uppskattat mantal på 1/16. Detta stämmer med uppgifterna från mitten av 1500-talet. Vid sjösänkningen av Yngaren på 1850-talet fick Fyrsjö ca 25 ha ny mark (de svagt markerade områdena närmast vattnet på kartan från 1859) och ca 15 ha (områden markerade med grönt) av dess mark förbättrades. För detta fick gården betala 5 477 Riksdaler Banco, vilket 2022 motsvarar drygt en halv miljon kronor enligt KPI. Man fick också ett lån för dessa kostnader från Direktionen för sänkningen av sjöarna Yngaren, Hallbosjön och Långhalsen. 1866 var lånet på 103 riksdaler och 72 öre. 1875 hade lånet sjunkit till 54 riksdaler och 43 öre.


1868 var gårdens totala areal 59,2 ha, varav 26,7 var åker och 4,9 skog. När man 1877 även inkluderade de två utjordarna i underlaget så steg arealen till 62,7 ha, varav 29,1 var åker. Utjordarna utgjorde således 3,5 ha, varav 2,4 var åker. 

1918 hade den totala arealen ökat till 69,9 ha, varav 33,75 ha åker och 0,12 ha trädgård plus skog och ett större vattenområde. Åker och trädgårdsjorden utgjordes av 17,87 ha lerjord, 15,00 ha mossjord (dyjord) och 1,00 ha sandjord. 

1944 var marken på totalt 69,9 ha, fördelade enligt följande: 33 ha åker, 19,78 ha skog, 17 ha betesmark, 0,5 ha tomt och trädgård och 4,68 ha övrigt (vägar, icke odlade mossar, myrar, kärr, berg, m.m.). Arealen skog hade således ökat kraftigt, från 4,9 ha 1877 till 19,8 ha 1944.

Nuvarande areal ligger också på ca 70 ha, varav 33 ha åker och 18 ha skog. Till detta kommer hela 90 ha vatten. Dessutom arrenderar Fyrsjö 17 ha mark från Goglunda sedan 1990 och 19 ha från Mellangården sedan 1995. Båda dessa gårdar ligger i anslutning till Fyrsjö.

Uppgifterna om att gården i mitten av 1800-talet bara hade 4,9 ha skog känns lite osäkra med tanke på den stora skillnaden jämfört med skogsarealen senare.

Odling

1881 skadades havrefälten vid Fyrsjö av en kraftig hagelstorm.

6 maj 1904 skriver Katrineholms tidning att vattenståndet i Yngaren är högre än på tjugo år. Vidsträckta fält har översvämmats och ”Fyrsjö udde är helt och hållet täckt av vatten och vid Viks går står vattnet över trädgårdsgångarna.”

1918 är marken på 33,75 ha och fördelad enligt följande: 
– Trädgård 0,12 ha 
– Höstvete 2,05 ha, där 350 kg utsäde gav 1 240 kg skörd
– Höstråg där 425 kg utsäde gav 2 155 kg skörd
– Korn 0,33 ha, där 100 kg utsäde gav 225 kg skörd
– Havre, 10,50 ha, där 2 100 kg utsäde gav 10 853 kg skörd

– Matärtor 0,34 ha, där 90 kg utsäde gav 300 kg skörd
– Säd till bete och grönfoder 0,83 ha, där 350 kg utsäde gav 1 240 kg skörd
– Potatis 0,50 ha, gav 2 400 kg
– Klöverfrö 0,20 ha, gav 50 kg
– Gräsfrö 0,30 ha, gav 100 kg
– Odlad jord för höskörd 11,20 ha, gav 30 000 kg

– Ren träda 5.00 ha. 

Den uppodlade arealen 2022 är fortfarande på ca 33 ha. Dessutom arrenderas 36 ha mark som tillhört Goglunda och Mellangården. Det odlas nu i första hand vete och vall.

Tidigare fanns det fyrtio fruktträd på gården. Idag finns det fem.

Djur

1860: 2 unghästar, 2 oxar och 25 får

1884: 2 unghästar, 2 oxar, 5 kor (som nyligen har kalvat eller är nära att göra det) och 20 får av spansk ras (kanske merinofår).

1885: Gården får pris vid hästuppvisning. Man får 50 kr vardera för de två fölstona Freja och Lärkan, båda födda 1881. 

1898: Gården har premierade tjurar, vilket innebär att premieringsnämnden förordar dem att användas vid betäckning.

1907: 2 hästar (1 valack och 1 sto), 4 oxar, 2 tjurar, 16 kor, 4 kvigor, 2 kalvar, 1 får och 5 grisar.

1918: 2 hästar, 2 oxar, 1 tjur, 11 kor, 1 ungnöt, 2 kalvar, 2 får, 1 lamm, 3 grisar och 17 höns.

1938: 5 hästar, 2 tjurar, 16 kor, 14 ungdjur, 4 grisar och 40 höns.

1947: 5 hästar (varav 2 unghästar), 1 tjur, 22 kor, 6 ungnöt, gris och höns till husbehov.

Den sista tjuren försvann 1961 efter att arrendatorn Sten Pettersson blivit stångad. Sista hästen lämnade gården 1967 och året innan hade de sista hushållsgrisarna (2 – 3 stycken) slaktats. 1974/75 upphörde bisamhällena (3 stycken). Sten var allergisk mot bin. Det fanns tidigare ca 50 höns.

Från 1988 och fortfarande 2022 finns det bara kor (ca 30) och ungdjur (ca 42) på gården. De föds upp för slakt, som sker när djuren har blivit tre år gamla.

Jakt och fiske

Mindre jakt, som inkluderar hare och rådjur har funnits med i arrendet. Någon älgjakt har inte förekommit på gården. Den jakt som förekommit under senare år har varit inriktad på att minska skador på marken från vildsvin.

Det hör många ha vatten till gården, men något omfattande fiske har inte bedrivits utan varit av husbehovskaraktär. Fiskevatten har heller inte varit utarrenderade.

Boende och ägare

1300-talet

1330 gav Önd Hade, borgare i Nyköping, en areal på 11 penningland (motsvarar grovt räknat 0,7 ha) av Fyrsjö till Julita kloster. Detta som en del av en större donation.

1344 gav Helena Styrkardotter, änka efter Martin Benesson, och fem av hennes söner och döttrar ett halvt markland (motsvarar grovt räknat 6 ha) i Fyrsjö till Vårfruberga kloster (norr om Strängnäs) som ingift för dottern Ingrids Martinsdotter. Om dessa personer vet vi inte så mycket. Men vi vet att Martin Benesson var med kung Birger i Helsingör 27 februari 1318 när denne pantsatte Småland och Visingsö till kung Erik Menved i Danmark, som säkerhet för lån som Birger tagit för kriget mot hertigarna Erik och Valdemar.

1384 bytte Ragvald Martinsson (Håkan Tunessons ätt) till sig ett halvt markland och 5 penningland (motsvarar grovt räknat 6,3 ha) i Fyrsjö av Bo Jonsson, som en del i ett större byte. Bo Jonsson (Grip) (ca 1335 – 1386) var riksråd, drots och den störste icke kungliga markägare som funnits i Sverige. Han ägde över 1 500 lantegendomar. En av dessa var Gripsholm, som är uppkallat efter hans ätt. Ragvald gör bytet på sin dotter Ingeborgs vägnar. I bytet ingår även en del andra gårdar i Stigtomta: Bärsta, Goglunda, Senesta, Skåra och Åsby. I gengäld för Bo Jonsson Ingeborgs hela arv efter sin morfar Lars Ingebjörnsson.

1400-talet

1402 var Lars i Fyrsjö vittne vid häradstinget

1411 var Nils i Fyrsjö vittne vid häradstinget

1432 bytte Ragvald Jonsson i Valinge bort 3 öresland och 2 penningland (motsvarar grovt räknat 4,6 ha) i Fyrsjö som ligger intill en annan gård om 2 öresland (motsvarar grovt räknat 3 ha) i norra änden av byn och jord i Bärsta till Klaus Slaweka mot hus i yttre Valinge.

1447 var Magnus i Fyrsjö vittne till morgongåva

1500-talet

1559 redovisades i en förteckning över kungens arv och egen, en utjord vid Fyrsjö som räntar 5 öre och 1 örtug.

Sköld för ätten Tillbakaseende Ulv

Anund Stensson Tillbakaseende Ulv (han hette faktiskt så), som var ryttmästare och häradshövding, ägde gården från mitten på 1500-talet till sin död 1581. Han hade Stävlö i Åby socken i Småland som sin sätesgård. Ätten Tillbakaseende Ulv var en stormannaätt känd sedan 1200-talet och med besittningar i stora delar av Svealand. Gården gick sedan vidare till Anunds syster Anna Stensdotter till Svartingtorp, som också hade Stävlö som sin sätesgård, och därefter vidare till systern Catharina Stensdotter. Hon gifter sig, i sitt tredje gifte, med Christoffer Andersson Gyllengrip (det var även hans tredje gifte). Denne var en officer och slottsfogde som stod på kung Sigismunds sida i kriget mot hertig Karl. Christoffer befann sig i Kalmar när den belägrades och intogs av hertig Karl 1599. Han halshöggs och hans huvud sattes på en järnstång över Kalmar stadsport. Vid hans död kom Fyrsjö tillsammans med hans förbrutna gods (gods som dömts att konfiskeras av kronan på grund av brott mot lag och bestämmelser) att dras in till kronan.

1600-talet

Gården förlänades till krigshövitsmannen Mårten Buller, men övergick till Christoffer Andersson Gyllengrips änka Chatarina Stensdotter. Hennes son, Jakob Jakobsson Snakenborg (1560 – 1627) och dennes dotter Catharina Jakobsdotter Bååt (död 1699) tog sedan över. Hon var gift med riksrådet Lars Sparre Eriksson (1590 – 1644) (hans andra gifte). Hon ägd även en av Bärstagårdarna från 1648. Samägandet av Fyrsjö och en av Bärstagårdarna verkar pågå i närmare hundra år. På 1680-talet såldes gården till fältmarskalken och guvernören av Riga och fältmarskalk Christer Horn (1622 – 1692). Ny ägare blev sedan vice presidenten i Svea Hovrätt Henrik Heerdhielm (1655 – 1712).

Det fanns en bonde på gården under detta århundrade. Mellan 1642 (kanske tidigare) hette han Jöns. Han bodde där fram till 1667 tillsammans med hustru, son, dotter, piga och dräng i lite olika konstellationer. Från 1667 hette bonden Nils.Joensson och han kan ha varit son till Jöns. Även han bodde här tillsammans med några andra personer. Nils dog år 1700.


1700-talet

I början av 1700-talet ägdes gården av brukspatron Gerhard von Berchner (1670 – 1729). Han ägde flera gårdar runt Nyköping (t.ex. Berga, husby, Stavsjö och Näs) och ligger begravd i S:t Nikolai kyrka i Nyköping. Fyrsjö gick sedan vidare till Gerhards dotter Juliana von Berchner (1705 – 1774), som också blev ägare till den stora gården Arnö utanför Nyköping 1736. Därigenom blev Fyrsjö och Arnö kopplade till varandra. Juliana var först gift med generalmajoren och friherren Carl Siöblad (1682 – 1751) och gifte sig efter dennes död med generalmajor Johan Christoffer Tunderfelt (1698 – 1764). Hon gjorde Arnö, inklusive Fyrsjö, till ett fideikommiss 1769. Efter Julianas död 1774 blev det hennes sonson ryttmästaren Fredric Adolf Ulric Sparre som tog över fideikommisset. Detta efter en kortare period med dottern Johanna Brita (1728 – 1775), som var gift med Fredrik Ulric Sparre (1719 – 1777). Dessa två ligger begravda i Sankt Nicolai kyrka i Nyköping. De ligger i en stor sarkofag av kolmårdsmarmor längst ner i kyrkan. Fyrsjö gavs vid Juliana död till frälsefogden på Berga sätesgård (också en av Julianas gårdar) Lars Sahlstedt (1751 – 1799) som en donation att besitta orubbat under hela hans livstid för ”den utmärkta trohet och nit han städse visat i min tjänst”.

Sarkofag där Johanna Brita Siöblad och Fredrik Ulric Sparre ligger begravd 

Under större delen av 1700-talet, fram till 1780, verkar Fyrsjö ha varit två brukningsenheter. Varje enhet hade en frälsebonde, dvs en bonde som arrenderade marken av en frälse (adelsman). 1770 bodde det vid de två brukningsenheterna sex respektive sju personer och 1717 tre respektive två personer. I början av seklet hette den ena bonden Jonas och den andra Jöns Pehrson, som har hustrun Maria Nilsdotter. Jonas ersätts ca 1727 av Jon/Jan Olson. 1766 har hans måg Nils Olson tagit över. Jöns ersätts 1730 av sonen (?) Nils Jönsson, som senare (1773?) ersätts av Erik Jonsson.

Det var förmodligen Lars Sahlstedt som själv brukade gården med hjälp av drängar och pigor. Han bodde på gården fram till 1789. Mellan 1789 och tills Lars död 1799 fanns det bara pigor och drängar på gården.

1800-talet

Efter Lars Sahlsteds död brukades gården 1799 på nytt under Arnö och från 1801 hette brukaren Anders Andersson (1764). Han var kyrkvärd från Floda socken och bodde med hustrun Greta Ersdotter (1758) på Bärsta Krongård, som de också brukade. De hade dottern Maja (1794). Greta dog av lungsot 1815. Maja gifte sig med Per Andersson (1792), från Bärsta krongård, som flyttade till gården. De fick barnen Greta (1819), Gustaf (1824), Anders Johan (1827), Johanna (1831) som dog av bröstfeber efter ett år och Ulrika (1833). Anders Andersson blev dömd på tinget för åverkan på Björkviks allmänning och brännvinsbränning. Han fick böta ca 50 Riksdaler Banco, vilket år 2020 motsvarar ca 8 000 kr enligt KPI. Han dog 1828 av magplågor, sextiofyra år gammal. Mellan 1837 och 1838 hade Per och Maja en fosterdotter. 1826 fanns det en piga på gården som hette Maria Andersson. Hon fick belöning ”uti penningar” av Nyköpings läns Kungliga Hushållningssällskap för långvarig och trogen tjänst hos en och samma husbonde.

1820 fanns det två personer på gården som brukade tobak, en som hade sidenkläder och två som hade mindre siden. Däremot fanns det inga som: drack vin, kaffe eller te; spelade kort; hade sidentapeter, sidenmöbler eller förgyllda möbler (i alla fall ingen som uppgav det till mantalslängderna och därmed behövde betala skatt för det). På gården fanns vid denna tid också en brännvinspanna, som rymde 33 kannor (en kanna = 2,6 liter, vilket blir totalt 86 liter). Gårdarna fick bränna utifrån storleken på gården (antal mantal) och fick betala skatt grundat på pannans storlek oavsett om man brände eller inte.

Dottern Greta gifte sig 1843 med Erik Larsson (1816), som flyttade till gården från Aspdal i samma socken och som 1846 stod som brukare. De fick dottern Clara Carolina (1852), sönerna Carl Erik (1855) och Anders Gustaf (1858). 1857 var Erik nämndeman vid Jönåkers häradsrätt. Familjen flyttar 1860 till Nykyrka. Då hade gården brukats av samma familj i ca sextio år. Vid auktionen som genomförs i samband med flytten så fanns det bl.a. ett flintgevär, 2 unga hästar, 2 oxar och 25 får. 

Ny brukare blev nämndemannen Erik Fredriksson (1805) från Bärbo med hustrun Brita Jansdotter (1805). De hade sönerna Carl Fredrik (1832) och Erik Gustaf (1842). Carl Fredrik gifte sig med Brita Sofia Andersdotter (1833), som flyttade till gården. De fick barnen Carl Johan (1861), Gustaf Adolf (1863), Edla Charlotta (1867) som dog av bröstlidande två år gammal, Axel Fredrik (1870) och Elin Matilda (1874). Brodern Erik Gustav gifter sig 1866 med Christin Charlotta Andersdotter (1842) och fick sonen Gustaf Arvid (1867). 

Erik, Brita och sonen Erik Gustav med hustru och ett barn flyttade 1868 till Lund under Brottninge och sonen Carl Fredrik stod nu som brukare. Carl Fredrik köpte 1878 gården Siggnäs på ½ mantal i Nykyrka för 17 450 kr och flyttade dit.

Ny arrendator, från Bergshammar, blev Wilhelm Andersson (1832) med den tjugo år yngre hustrun Hilda Amanda (1852). De hade sönerna Erik Wilhelm (1876) och Carl Victor (1879). Den förre dog av tarmvred 1895 tjugo år gammal.

På gården fanns det vanligen en eller två drängar och en eller två pigor under denna tid.

1900-talet

Det nya århundradet började dramatiskt, ”Dödens närhet” är rubriken i Katrineholms tidning 2 februari 1900. Det stod vidare att ”Under tröskningsarbete vid Fyrsjö här om dagen befann sig en arbetare Karlsson, omkring 70 år, från Goglunda Mellanstuga uppe på en halmdös för att mottaga halmen; plötsligt föll han, troligen fattad av svimnings- eller slaganfall, ned mot den hårda marken, i fallet avbrytande hals och rygg. Sanslös hemforslades han och avled ett dygn därefter.” Det handlade om arbetaren Anders Fredrik Karlsson (1827), som var född i Årdala. Han hade flyttat till Goglunda 1890 tillsammans med hustrun Sofia Matilda Bergström (1833). Dödsdatum var 29 januari 1900 och dödsorsaken, enligt dödsboken, var ”olyckshändelse genom svimning”. De hade tidigare bott på Bärstatorp, Grindstugan vid Kjulsta och Helgesta. Sofia Matilda, som efter makens död räknades som inhyse, dog av kräfta fyra år senare.

Viktor, den gravida Hilda, och hans föräldrar Anders och Amanda 1903. Från Gunborg Erikssons fotosamling. 

Gården ligger fortfarande under Arnö.

Carl Victor Andersson

Sonen Carl Victor gifte sig med Hilda Eriksson (1879) och de fick dottern Helga (1903). Hilda dog av lungsot året efter. Helga var då bara fyra månader och fick en tid flytta till släktingar i Jordbro, Stigtomta. Bouppteckningen efter Hilda visade på en behållning på 395 kr, vilket 2022 motsvarar ca 25 000 kr enligt KPI. 1907 dog pappa Anders av magsjukdom. Bouppteckningen efter honom visade på tillgångar på 11 196:47 kr, vilket 2022 motsvarar ca 650 000 kr enligt KPI. Samma år gifte Victor, som nu stod som arrendator, om sig med Edit Josefina Andersson (1895) från Björkvik. Mamma Amanda dog 1923 av ålderdomssvaghet och hjärnblödning.  

Detta foto, tagit med gården som bakgrund, skulle kunna vara taget ca 1925 och med följande personer (med viss osäkerhet) från vänster: arrendator Viktor, kördräng Axel Edvin Grinder, dennes hustru Maria Amalia Andersson, Viktors hustru Edit, tjänarinnan Ester Oktavia Lindkvist, drängen Karl Gustaf Andersson, Viktors dotter Helga, drängen Karl Gustaf Axelsson och tjänarinnan Hilda Ingegerd Linder. Foto från Gunborg Erikssons fotosamling.

Victors andra hustru, Edit, dog i april 1929 av diabetes och lunginflammation och han blev änkling för andra gången. En månad senare flyttade han och dottern till Björklunda, där han stod som ägare. Den andra hustruns död gjorde förmodligen att Viktor tyckte att blev för tungt att driva gården. Helga gifte sig 1934, flyttar hemifrån (inom Stigtomta kommun) och fick fyra barn. Hon dog 1986 och bodde då i Nyköping. Viktor hade en vagn med vedkap på som han åker runt med i Stigtomta och kapade ved åt människor. Han dog åttiosju år gammal i Stigtomta.

Erik Hultman

När arrendet på Fyrsjö blev ledigt, så var det attraktivt och hela trettiotvå män ville ta över kontraktet. Dessa hade kallats till intervju av ansvarig på Arnö fideikommiss. Erik Hultman fick arrendet och kanske var det för att han svarade rätt på frågan om han hade gjort upp om arrendet med Andersson (den tidigare arrendatorn). Han svarade nej och sa i stället att arrendet är det vi skall göra upp om nu.  

Erik Hultman (1902) kom från Skällsta i Hultersta i Lunda socken, där föräldrarna hade en gård. Ortnamnet Hultersta fick förmodligen Eriks farfar (Gustav Fredrik Olsson) att ta sig namnet Hultman. Eriks bror Ivar tog sedan över gården och syster Karin gifte sig med Birger Larsson. Birger var arrendator på Tiggesta som ligger några kilometer väster om Fyrsjö. 

Erik gifte sig 1927 med Märta Sofia Larsson (1902), som kom ifrån Årdala. Uppdelningen av sysslorna på gården var traditionella och Märta skötte hemmet. Hon bevärades av reumatism och blev stelopererad. Erik var väldigt snäll, hade lite go i sig, men kunde vara kärv ibland. Han kunde ibland ha lite svårt att ta för sig gentemot Arnö. Vid ett tillfälle gjorde han en fin kälke åt barnen och sedan ordnade han med en slängkälke på isen. Han satte en påle i isen, fäste ett rep mellan den och kälken och sedan blev det full fart. Erik var lite klurig och kunde det mesta. Han skötte inte bara djur, åker och skog, utan han var också en duktig smed och snickare. Barnbarnet Kjell stod gärna och tittade på i smedjan och inspirerades till sitt yrkesval som mekaniker.

Erik och Märta. Från Leif Petterssons fotosamling.

På gården fanns då också en stalldräng, en ladugårdskarl och en tjänarinna. Paret Erik och Märta fick döttrarna Märta Inga Birgitta (kallades Britta) (1932), som dog av hjärtslag bara sju månader gammal, och Inga Märta Viola (1933). Mellan 1933 och 1934 bodde här också förre arrendatorn Karl-Gustaf Hultman (1867), farbror till Erik, dennes hustru Carolina Cecilia (1876) och sonen Karl Bertil (1917). Dessutom fanns ett hembiträde.

1940-talet bodde även bröderna Öhlin på gården. Det var Ernst Harry (1914) och Karl Evert (1911) med hustru Brita Maria Öhlin (1911) Dessutom fanns här Hjalmar Tall (1904) och Aina Linnea Nyström (1922). 1946 kom jordbruksarbetare Sten Gunnar Fritjof Petersson (1923) hit från Bärsta. Hans familj kom från Lunda till Bärsta 1930. 1949 kom fostersonen Jan Christer Söderström (1946) hit från Stockholmstrakten. Han blev kvar fram till 60-talet.

Sten Pettersson

Sten hade gjort sin värnplikt mellan 1942 och 1943. 1944 skulle han göra ytterligare militärtjänst och skulle åka med passagerarfartyget

Hansa till Gotland. Fartyget lämnade Nynäshamn den 23 november kl 23:30 och skulle vara i Visby 07:30. 05:57 skakades fartyget av en våldsam explosion. Hela fartyget klövs i två delar och sjönk inom loppet av några minuter. 84 av 86 ombord omkom. Hansa hade träffats av en torped från den sovjetiska ubåten L-21. Tidigare hade Gotlandsbåtarna haft eskort av krigsfartyg. Detta hade upphört, dels pga. bränslebrist och dels pga. av att Sverige som neutralt land inte fick bära vapen, vilket en eskort skulle innebära. Hur gick det då för Sten? Han kom aldrig med fartyget eftersom han skadat benen i samband med skogsarbete.

Bröllopsfoto på Sten och Inga. Från Leif Petterssons fotosamling

På 1950-talet hade Sten och Inga blivit ett par och gifte sig 1954. Märta kom inte så bra överens med svärsonen Sten. Inga gick på Benninge hushållsskola och lärde sig viktiga saker för en kvinna på landet vid den tiden: att ta vara på djuren efter slakt och att sköta ett hushåll. Inga var hjälpsam, glad och social. Hon var mycket aktiv i CKF, som var centerns kvinnoförbund (det hade vid bildandet 1932 hetat Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund, SLKF, men bytte namn 1963, för att 1989 byta igen och nu till Centerkvinnorna). De ordnade kurser i matlagning och skötte den årliga julfesten i NTO-lokalen i Stigtomta, samt ordnade sommarfester vid SLU-gården (som nu 2022 håller på att ramla ihop) på Harestas ägor.

Sten tog över driften av gården 1959 och Erik som då var femtiosju år tog jobb vid andra gårdar i trakten. Sten var snäll, men bestämd. Han arbetade alltid och för mycket. Sonen Leif föddes 1955 och två år senare kom Kjell.

Leif fick en ny fin cykel med långsoffa. Den köptes hos JohnPelle vid macken i Stigtomta i början av 60-talet. JohnPelle hade då nyligen byggt macken, som fortfarande finns kvar. Cykelverkstad och försäljning av cyklar hade han i den lokal som det nu är pizzeria i. Cykeln skulle räcka länge. Därför var lite för hög i början och det skavde på låren för Leif.

1970 hade Leif fått en ny moped, en Puch. Två veckor senare hade han en meckarkväll med jämnåriga Erik Zetterstrand från Torsta. De körde mellan logen och maskinhallen och hade av någon outgrundlig anledning släckt lamporna. De krockade kraftigt, ambulansen och polisen kom. Leif fick pannan spräckt och genomgick två operationer med förlorat luktsinne som livslång effekt. Erik fick mindre skador. Mopederna fick kraftiga skador som löstes genom försäkringen och firma BoZenk. 

På 1950-talet bodde också djurskötare Herbert Valfrid Eriksson (1896) och hustrun Elva Elfrida Lovisa Eriksson (1887) på gården. Ladugårdskarl Lennart Gustavsson fanns här mellan 1954 och 1969.

1967 sålde Margareta Sparre Arnö fideikommiss, inklusive Fyrsjö, till Nyköpings stad, som mest var intresserade av marken i närheten av tätorten. Detta innebar att familjen Pettersson arrenderade Fyrsjö av Nyköpings stad. 1976 köpte Margareta Sparre tillbaka själva herrgården, Arnö gård, med flyglar. Efter hennes död 1978 bor hennes systerson Sverker Evans där. 

Arnö gård 2020

Leif Pettersson

Leifs uppväxt var bra. Han hade släkten nära sig, mormor och morfar på gården och farfar Gunnar och farmor Edit en km därifrån på Bärsta. När han cyklade hem från skolan i Bärsta så stannade han ofta till hos farfar och farmor och fick dricka svartvinbärssaft. Gunnar hade moped och ett bisamhälle vid Fyrsjö. Han spelade dragspel och vid julafton blev det några extra stycken.

I slutet av 70-talet var det lite tungt på gården när Inga dog (1978), bara fyrtiofyra år gammal. Mycket stannade upp och det kom inte hem så mycket folk till gården längre. Det blev lite jobbigt för Sten när han blev medveten om att det var mest Inga som gjorde att folk kom och hälsade på. Kjell hade flyttat hemifrån 1977. Märta dog 1984. Erik dog 1988, men hade flyttat från gården några år tidigare.

Leif var tidigt inställd på att arbeta inom jordbruk och ta över gården. Han gick lantbruksutbildning på Ökna 1971 – 73 och sedan maskinskötarkurs på Stenkvista 1977. Utbildningen på Ökna skapade vänner för livet. Leif har också haft olika förtroendeuppdrag inom LRF lokalt.

Nyköpings kommun hade fortsatt att äga Fyrsjö, trots att det inte var mark som var intressant för kommunens fortsatta utbyggnad. Detta berodde på att man ville bevaka vattenrättigheterna som var kopplade till att kommunen tog sitt dricksvatten från Yngaren. 1987 sålde ändå kommunen Fyrsjö till Leif Pettersson, som nu tagit över driften av gården, för 1 miljon kronor. 

 

Foto av tre generationer på Fyrsjö (från vänster): Leif, Kjell, Kristoffer och Sten. Från Leif Petterssons fotosamling.

Kristoffer Pettersson

På 1990-talet gifte sig Leif med Monica och de fick barnen Kristoffer och Rebecka. 2022 bor Leif och Kristoffer på gården. Kristoffer tog över driften av gården vid årsskiftet och blev därmed den fjärde generationen att bruka Fyrsjö. Kristoffer har gått gymnasielinjen naturbruk på Ökna och ett års driftledarkurs på Vreta.

Kristoffer bland djur

Analys

Det är fyra familjer som har brukat Fyrsjö under 1800-, 1900- och 2000-talet. Den första familjen gjorde det i sextio år, nästa i sjutton år, den tredje i femtio år och den nuvarande i över nittio år.

Samtliga fyra familjer har flyttat in från närliggande socknar (i tidsordning): Floda, Bärbo, Bergshammar och Lunda. När de har lämnat för att ge plats för en ny familj så har de inte heller flyttat så långt: Nykyrka, Nykyrka och Stigtomta.

Vid tre tillfällen var det döttrarna till arrendatorn som tog över arrendet tillsammans med sina män.

I tre familjer dog ett barn före tre års ålder. Tre hustrur till brukaren under 1900-talet dog relativt tidigt (24, 34 och 44 år gamla).

Fideikommiss

Ett system med fideikommiss har funnits länge i Sverige. Utformningen har varierat, men vanligen handlar det om att en större egendom skall gå i arv till den äldste sonen (om någon son inte finns, till den äldsta dottern). Fideikommissystemet ersatte på detta sätt den vanliga arvsrätten. Syftet var vanligen att man ville behålla en egendom intakt och inte splittra upp den i mindre enheter. 1810 infördes förbud mot inrättande av fideikommiss för fast egendom. 1963 beslutade riksdagen att befintliga fideikommiss, då ca 200, skulle upphöra när den då sittande fideikommissarien dog. Det finns 2020 fortfarande en del fideikommiss i Sverige, t.ex. skånska Trolle Ljungby.

Familjen Sparre

Under den tid som Fyrsjö låg under Arnö fideikommiss ägdes Arnö av släkten Sparre. Det finns flera släkter med namnet Sparre. Här handlar det om den adliga ätten Sparre av Rossvik nr 7, vars anor sträcker sig tillbaka till medeltiden. Här nöjer jag mig med att gå igenom släkten Sparres fideikommissarier. Årtalen över namnen anger de år personen var fideikommissarie.

1775 – 1812

  1. Fredrik Adolf Ulrik (1746 – 1812). Ryttmästare. Gift med friherrinnan Ebba Margareta De Geer af Leufsta (1756). Paret fcik sju barn.

Fredrik Ulric målad av Per Krafft d.ä. 1782.

1812 – 1823
Carl Ulrik (1779 – 1823). Son till nr 1. Löjtnant. Gift med friherrinnan Ulrika Christina Falkenberg af Trystorp (1791), som efter Carl Ulriks död gifter sig med översten Pete Schönström vid Svärta gård. De fick två barn. Carl nyttjade vin och/eller utländska drycker, drack kaffe och/eller te, tobak, spelade kort och hade en betjänt vid namn Hasselgren som också nyttjade tobak. I familjen användes sidenkläder. 

1823 – 1836
Carl Fredrik Gabriel (1819 – 1836). Son till nr 2. Fanjunkare. Inte gift och inga barn.

1836 – 1838
Adolf Conrad (1821 – 1838). Son till nr 2. Bror till nr 3. Furir. Inte gift och inga barn.

1838 – 1849
Bengt Erik Ludvig (1788 – 1849). Son till nr 1. Sekundlöjtnant. Bevistade kriget i Pommern 1805 – 1807. Blev fånge under finska kriget på Åland 1809, men blev utväxlad och deltog i expeditionen till Västerbotten. Gift med Fredrika Elisabet Hornung (1789), som var dotter till en sidenfabrikör. Paret hade sex barn.

1849 – 1895
Carl Fredrik Alexis (1820 – 1895). Son till nr 5. Kammarherre i kungens hov. Gift med grevinnan Josefina Charlotta Vilhelmina Frölich (1827). De fick tre barn, alla döttrar.

1895 – 1897 
?

1897 – 1934
Anna Lovisa Charlotta (1855 – 1934). Dotter till nr 6. Inte gift och inga barn.

1934 – 1937
?

1937 – 1950
Erik Sixten Viktor (1871 – 1950). Sonson till nr 5, kusin till nr 7. Sjökapten. Gift med Antigonia (Anna) Maria Hildegard Engström (1873), som var dotter till en stationsinspektör och syster till författaren Albert Engström. De fick tre döttrar. Erik publicerade ca tjugo böcker med sjö-, jakt- och fiskehistorier från Roslagens och Södermanlands skärgård. Han blev innehavare av Arnö genom en process. Det kan förklara luckan mellan 1934 och 1937.

1950 – 1967
Anna Gerda Margareta (1904 – 1978). Dotter till nr 8. Inte gift och inga barn.

Foto av Margareta Sparre från Projekt Runeberg

Bland övriga släktingar finns Fredric Ulric (1717 – 1777), som var far till nr 1. Han var riksråd i frihetstidens sista mössregering, men tvingades avgå efter Gustav III:s statskupp. En farbror till Fredric Ulric, Johan (1682 – 1708), var kapten och blev skjuten till döds av kosacker på furagering i Serverin. En annan farbror, Bengt (1686 – 1748) var major och blev tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709.

En mera avlägsen släkting var Bengt Edvard Sixten Sparre (1854 – 1889). Han var löjtnant, men även poet och översättare. Han begick ett uppmärksammat självmord tillsammans med lindanserskan Elvira Madigan på den danska ön Tasinge. Deras olyckliga kärlek (han var gift, hade två barn och stora skulder) har skildrats av Johan Lindström Saxon, som 1889 skrev ett skillingtryck om händelsen med titeln ”Sorgeliga saker hända”

Senare gjorde Bo Widerberg en film om händelsen med Thommy Berggren och Pia Degermark i huvudrollerna.

Arrende, syn och taxeringsvärde

Relationen mellan jordägare och arrendator reglerades genom ett arrendekontrakt. Under1800-talet var arrendena tioåriga, för att under 1900-talet bli femåriga. Arrendena förlängdes om ingen av parterna sa upp avtalet senast ett år före arrendetidens utgång. En viktig del av kontraktet var nivån på arrendearvodet. 1817 betalades arrendet genom leverans i natura: 15 tunnor råg, 8 tunnor korn, 1 tunna årtor och 6 tunnor blandsäd. En tunna motsvarade ca 125 liter. Måttet tunna har gett upphov till ytmåttet tunnland, som motsvarar den yta som besåddes av en tunna utsäde. 

Fram till 1972 betalades arvodena ut två gånger per år, 1/12 och 14/3, med hälften vid varje tillfälle. Då arrendet skulle betalas så samlades alla arrendatorerna under Arnö fideikommiss (åtminstone under 1930- och 40-talet) och betalade sina arrenden kontant. Dessa tillfällen var uppskattade av arrendatorerna dels för att man fick träffa de andra arrendatorerna och dels för att de antingen fick en sup eller en cigarr. Detta upphörde på 50-talet, då arvodet i stället betalades över bank. Från 1974 infördes moms på arrendearvoden. Här redovisas arvodet för olika perioder:

År                     Arrendebelopp (kr)

1868 – 78         1 000
——
1930 – 32         1 750
1932 – 37         2 000
1937 – 42         1 900
1942 – 47         2 100
1947 – 52         2 550
1952 – 57         4 000
1957 – 62         5 000
1962 – 67         5 600
1967 – 72         6 800
1972                 8 600
——
– 87       20 000

I kontraktet reglerades också andra saker. Ett kontrakt från 1867 finns med som bilaga. Här kan noteras följande: arrendatorns ansvar att vårda och sköta såväl odlingar som byggnader; att arrendatorn inte får avverka skog (böterna får sådant tilltag var hela 50 riksdaler per träd, vilket motsvarar ca 5 000 kr idag); vem som skulle ansvara för målning av husen och betala för färgen; vad som hände om arrendatorn dog; att arrendatorn inte får ta näver, löv, bark, etc. från gården; hantering av husröta; att jordägaren behöll rösträtten i socknen (den byggde i huvudsak på markägande). I kontraktet från 1929 finns följande paragraf med ”Arrendatorn varde förbjuden att å egendomen inhysa främmande personer eller upplåta plats till allmänna sammankomster, med mindre jordägaren därtill samtyckt.”

En viktig del i relationen mellan jordägare och arrendator var den syn av fastigheten som skulle göras inför att en ny arrendator skulle träda till. I bilagorna redovisas en syn från 1859 och en från 1937. I synen fanns en detaljerad beskrivning av de olika byggnaderna, vilket skick de var i, vilka åtgärder som behövde vidtas och kostnaderna för dessa åtgärder.

Taxeringsvärdet utveckling:

År                        Värde (kr)

1853                   3 890
1863                 21 400
1900                 22 300
1929                 41 000
1938                 39 000
1954                 67 500
1987                470 000
2022             5 700 000

Den stora ökningen mellan 1853 och 1863 speglar förmodligen de stora värdeökningarna av jordbruksfastigheter som skedde i hela landet vid denna tid. Sedan var värdet konstant under lång tid. 1929 värdet dock nästan fördubblats för att sjunka 1938. Sedan har taxeringsvärdet stigit hela tiden. Priset när Leif köpte gården 1987, var 1 miljon kronor. 

Fyrsjö har del i Jönåkers häradsallmänning, vilket ger ca 20 000 kr per år i intäkt.

Försäljning av Arnö

Nyköpings stad ville i början av 1960-talet förvärva mark som tillhörde Arnö fideikommiss eftersom man tyckte att man behövde den för såväl bostäder som industriverksamhet. På detta svarar Margareta Sparre 27 mars 1963 följande. 

”Med anledning av Eder skrivelse den 21 dennes har jag äran underrätta, att vid det förhållandet att jag såsom fideikommissarie icke har för avsikt att söka tillstånd till försäljning av Arnö fideikommiss, jag givetvis icke har något intresse diskutera den fråga, som angives i Eder ifrågavarande skrivelse.”

Vid ett senare tillfälle skriver hon ”I fideikommissbrevet av 23 februari 1767 stadgas bland annat, att fideikommissinnehavaren ej finge till någon del försälja, förpanta eller utbyta i breven nämnda egendomar. Förslag om försäljning ha därför avböjts, enär innehavaren önskar överlämna fideikommisset till sin efterträdare så som det mottagits.”

Margareta Sparres position försämrades dock genom att riksdagen 1963 beslutade att ett fideikommiss skulle upphöra att vara fideikommiss när nuvarande ägare dog. Nyköpings stad gick 1965 vidare med begäran om expropriation hos staten. Expropriationen avsåg hela Arnö fideikommiss, men man var från stadens sida medveten om att grunden för expropriation var svag för de delar som låg inom andra kommuner.

Nyköpings stads begäran om expropriation ledde till att förhandlingar inleddes mellan staden och företrädare för Margareta Sparre. Denna förhandling pågick en längre tid. Utgångsbudet från staden var 16 miljoner kr, medan Margareta Sparre begärde 30 miljoner. I överenskommelsen landade man på 22 miljoner. Staden utgick ifrån att ett lämpligt pris för åkermark var 30 – 40 öre/m2 och för skogsmark 1 kr/m2. Beslutet om köp fattades av stadsfullmäktige 9 maj 1967. 22 mkr motsvaras 2021 av 210 mkr enligt KPI. För att finansiera köpet av Arnö fideikommiss begärde Nyköpings stad av staten att få ta ett amorteringslån på 22 mkr.

Följande fastigheter ingick i köpet (totalt (3 095,49 ha):

Inom Nyköpings stad (2 736,39 ha):

2 mantal Arnö 1:1, ¼ mantal Berga 3:1, ½ mantal Björkö 1:1, ½ mantal Björshult 1:1, 1 mantal Branthäll 1:1, ½ mantal Fjälla 1:1, 1 mantal Flättna 1:1, ½ mantal Gyllennacka 1:1, 1 mantal Gårdsnäs 1:1, ¼ mantal Kanntorp 1:1, 1 mantal Kuggnäs 1:1, 3/8 mantal Laggarbo 1:1, ½ mantal Laggarbo 2:1, ½ mantal Lumsätter 1:1, ½ mantal Långsätter, ½ mantal Nyäng 1:1, ¼ mantal Skrindstorp 1:1, ½ mantal Snäcketorp 1:1, 1 mantal Svanvik 1:1, 1 mantal Svanvik 2:1, ½ mantal Åstorp 1:1, 1 mantal Ärilla 1:1, 1 mantal Ärlilla 2:1, 1 mantal Öresta 1:1, ½ mantal Öresta 2:1 samt 1 mantal Örstig 1:1.

Inom Tunabergs kommun (totalt 289,37 ha):

½ mantal Karlvik 1:1, ¼ mantal Krognäs 3:1, ½ mantal Äspnäs 1:1 (Skogen, Karlvik, Krognäs och Äspnäs).

Inom Stigtomta kommun (69,73 ha):

1 mantal Fyrsjö 1:1.

Följande av Arnö fideikommiss ägor inkluderades inte i köpet (men fanns med i begäran om expropriation):

Inom Rönö kommun:

Västerberga 1:1 – 2:1.

Inom Jönåkers kommun:

Frälsegården Bergshammar 4:1.

Byggnader

Renoverad karta från 1860. Ursprungliga kartan är äldre.

Karta från 1897 – 1901

Ekonomiska kartan från 1958.

Mangårdsbyggnad – A

Mangårdsbyggnaden på 1940-talet

Nuvarande mangårdsbyggnad är, enligt boken Sveriges städer och samhällen samt landsbygd, från ca 1900. 1937 hade huset förstuga, köksförstuga, kök, sängkammare, sal och kontor samt en vind.

Mangårdsbyggnad 2020

1963 byggdes övervåningen om och en takkupa tillkom. Huset byggdes 2001/02 ut åt vänster med tvättstuga och vattentoalett. Samtidigt installerades bergvärme. Fönstren byttes från englas till tvåglas på 70-talet för att nu vara treglas. Boytan är på ca 150 kvadratmeter.

Den mangårdsbyggnad som fanns här på 1800-talet såg lite annorlunda ut. Vi kan här utgå ifrån en syn som gjordes 1859 och jämföra det med en syn som gjordes 1937 (se protokoll för synerna i bilagan). Enligt en karta från 1860 så verkar huset ligga på i stort sätt samma plats som idag. Måtten skiljer sig åt enligt följande (1859 års siffror först): längd 17,82 – 12,52, bredd 6,83 – 9,00, höjd 1,93 – 3,76. Det nya huset blev således kortare, bredare och högre. Huset som fanns 1859 bestod av förstuga, två stugor och kök. Taket var av torv och tegel. Under fanns en källare med stenväggar.

Den tidigare mangårdsbyggnaden verkar ha funnits åtminstone sedan 1788, då det gjordes en annan syn. 1818 angavs att det i huset fanns ett kontor och en gäststuga.

Kontakten med företrädarna för Arnö fideikomiss kunde vara besvärlig när det gäller saker som behövde åtgärdas på gården. Skogvaktaren motsatte sig flytt av tvättstugan närmare huset, vilket skulle underlätta arbetet. Sävenberg, som skötte ombyggnadsfrågor, ville inte tillåta frontespis på husets övervåning utan bara takfönster. Då utnyttjade Sten, som tyckte att Arnö var snåla, det faktum att Sävenberg inte hade körkort och behövde bli hemkörd från Fyrsjö där han var för att inspektera på plats. Sävenberg blev då mildare och gick med på att det byggdes frontespis med kommentaren ”jag tycker Pettersson är hård”.

Gamla magasinet och visthusboden – B

Foto 2020

Gamla magasinet och visthusboden är från 1890. 1937 fanns här två boningsrum (det verkar som om det ena hade kök och att det andra låg på vinden), två visthusbodar och en spannmålsvind. På 1940-talet byggdes huset ut åt väster och på 50-talet tillkom ett andra rum. Här bodde Sten och Inga som unga. När Sten tog över som arrendator blev det en rockad där Sten och Inga flyttade in i mangårdsbyggnaden och Erik och Märta Sofia flyttade ut i magasinet. Ovanpå denna bostad iordningsställdes också ett separat bostadsrum. Den vänstra delen av huset blev tvättstuga.

1859 fanns här en bodbyggnad inredd med slöjdstuga och två bodar. Måtten jämfört med byggnaden här 1937 visar (1859 års siffror först) följande: längd 15,44 – 9,70, bredd 4,75 – 7,10, höjd 1,78 – 3,80. Den nya byggnaden var således kortare, bredare och högre. 1859 hade huset tak med torv och stenfot nertill. 1816 angavs att det handlade om två bodar som var sammanbyggda. Taket var nu av halm och torv.

Magasin och svinhus – C och D

Foto 2020

Här finns spannmålstorkar och vagnar. Huset rustades 1964. 1937 fanns här ett kombinerat svinhus och vedbod. Svinhuset var av timmer och vedboden av stolpar under tak av tegel på bräder. Huset var 9,35 långt, 4,40 brett och 2,10 högt. 1947 uppfördes ett nytt svinhus – E.

1859 fanns ett svinhus med tre avdelningar. Det var 8,32 långt, 3,42 brett och med tak av halm. Det är oklart var det låg. 

Ladugård – E

Foto 2020

Ekonomibyggnaden i form av stall, ladugård och loge är från 1850 och renoverades 1938. 1937 beskrivs den som ”Ladugård och stall.” Vid syn 1859 kallas huset här för ”Fähus med Foderlada, Fähus och Stall med Foderskulle.” Måtten är enligt följande (1859 först): längd 25,54 – 25,53, bredd 8,32 – 6,31, höjd 4,16 – 4,00. Huset har samma längd men har blivit smalare. 1859 var taket av halm och 1937 av tegel. Tillbyggnaden är foderrum och tillkom 1997.

1859 fanns två lador, som låg som ”flyglar” till ladugården mot mangårdsbyggnaden (se kartan från 1860 ovan). Båda med kista och två golv samt tak av halm. Den längre hade även vagnslider. Denna var 23,46 lång, 4,31 bred och 1,78 hög. Den kortare var 19,01 lång, 7,13 bred och 3,27 hög.

Loge – F

Foto 2020

Här är stall för 24 ungdjur och halmförvaring.

1937 fanns en loge av timmer under tak av tegel på spån med vidbyggt bosshus av stolpar och bräder under tak av tegel på bräder. Huset var 27,94 långt, 11,52 brett och 4,75 högt. 

Garage och hönshus – G

Foto 2020

1937 fanns ett hönshus och bilgarage, som var 8,90 långt, 3,60 brett och 2,30 högt. Hönshuset hade fyllnadsväggar, bilgaraget stolpar och bräder, vidbyggd hönsgård, allt under tak med papp. Här fanns även ett traktorgarage.

Källare – H

Foto 2020

Källaren av cement är uppförd 1937.

1933 uppfördes en vattencistern av cement på berget åt norr, väggarna var klädda med en tum virke samt läkt, taket av jord. En ny vattenförsörjning ordnades 1958. Det fanns också en vindturbin på gärdet ut mot stora vägen. Både vattencisternen och vindturminen togs bort 1958 i och med att den nya vattenförsörjningen kom på plats.

Tvättstuga och smedja – I

Foto 2020

Äldre hus, som varit tvättstuga och smedja. Där slaktades också grisarna, så länge de fanns på gården. Huset fick nytt tak år 2000. 1937 benämns detta hus som en tvätt- och slöjdstuga med måtten: 7,70, 4,55 och 2,00. Stenfoten bestod av glest liggande stenar.

1859 fanns en bodbyggnad som var brygghus och vedbod. Denna byggnad var 8,32 lång, 4,31 bred, 1,78 hög och hade tak av torv och stenfot nere. Byggnaden verkar ha tillkommit någon gång mellan 1817 och 1859. Förmodligen låg denna byggnad i närheten av nuvarande pumphus för vattenverket.

Hemlighus

1859 fanns ett hemlighus, med oklar plats,  uppfört på stolpar och inklätt med bräder under snedtak av bräder. Huset hade formen av en kvadrat på 1,49×1,49. 1937 anges att hemlighuset är vidbyggt svinhuset (C).

Maskinhall

Foto 2020. Byggnaderna ligger åt öster.

Det högra huset på bilden är en maskinhall som byggdes av Erik på 40-talet. Leif byggde ut den hallen och byggde dessutom en ny (huset till vänster) 1996.

1937 fanns en ria (foderlada) här. Den var 15,00 lång, 7,20 bred och 4,00 hög och byggd med infodrade rösten av bräder under tak av tegel på bräder. Den var uppförd 1927.

Maskiner och utrustning

1938 har man traktordrift.

2022 finns följande större maskiner och utrustning på gården: 2 traktorer, 1 tröska, 1 harv, 1 plog, 1 sågmaskin, 1 vält, flera spannmålskärror, 1 betesputs och en kemspruta på 1 meter.

Att vara bonde på en liten gård 2022
– enligt Leif

Det är en turbulent tid för bönder idag. Man styr inte sin tillvaro. Största frågan/problemet idag handlar om tillgången på diesel och gödsel, inte priset i första hand. Hur mycket och när skall/kan man köpa. Tidigare var det billigare att köpa i början av gödselsäsongen kring midsommar. Så är det inte nu och man vet inte om man skall våga vänta.

Det är osäkert hur mycket man får för spannmålen. Man kan teckna fasta avtal en tid innan, men det är lite hasard över det eftersom man kan tvingas sälja med förlust. Rekommendationen är att inte binda mer än hälften av den tänkta skörden. Priset på spannmål är nu 4 kr/kg, medan Leif fick 1:60 kr/kg förra året. De som har haft möjlighet att lagra har gjort en stor förtjänst.

Att vara bonde är att hantera risker och göra planer, där det är viktigt att du tänker själv. Vädret är bondens akilleshäl, men mera tidigare än idag. Förändringen beror på att djuren går ute kortare tid på året och nu får foder utifrån.

Fyrsjö är egentligen en för liten gård för att kunna försörja en person. Det skulle behövas minst 50 kor och en åker på 150 – 200 ha. Det är viktigt att byggnaderna är i gott skick och man skall helst ha släktningar som kan rycka in. Man får inte bli sjuk eftersom det kostar mycket att hyra in personal

Regelverket kring djurhantering under senare år är något som har påverkat förutsättningarna för att ha en djurgård.

På sikt behöver Fyrsjö en ny lagård.

Bad

Vid Fyrsjö finns ett fint bad med både klippor och sandstrand åt väster. Området vid klipporna heter Trollholmen. Detta har varit ett populärt bad. Stigtomta kommun ville göra ett kommunalt bad här, men planerna på vattenverket satte förmodligen stopp för det. Fram till slutet på 1990-talet kunde man köra förbi gården och parkera närmare badet. Sedan lång tid tillbaka fanns också en ersättning för skötseln av vägen från Hallavägen fram till gården på 25 öre per sträckmeter, som med en sträcka på ca 700 meter gav en ersättning på 175 kr/år. 1971 ville Sten att denna ersättning skulle ökas med tanke på att det var mycket trafik till badet. Från mitten på 90-talet och fram till 2015 fick gården 1 600 kr i ersättning. Denna ersättning upphörde då eftersom Leif ville kunna stoppa oönskad trafik.
 

Vattenverk

Nyköpings och Oxelösunds kommuner tar sedan 1960 en stor del av sitt dricksvatten från Yngaren. Detta sker genom Nyköping Oxelösunds Vattenvårdsförbund (NOVF). Förbundet bildades 1960 och ägs till 57 % av Nyköpings kommun och till 43 % av Oxelösunds kommun. Enligt vattendomar från 1962 och 1972 så får man ta ut 34 300 kubikmeter vatten per dag. Det nuvarande uttaget (2020) ligger på 13 000 – 14 000 kubikmeter. Vattendomarna innebär också att vattenvårdsförbundet skall uppmärksamma om vattennivån i Yngaren kommer under 18,54 meter över havet, en nivå som man var under med 4 cm 1976. Normalvattennivån ligger på 19 meter. När man började ta vatten från Yngaren gjordes bedömningen att den enda större negativa effekten av uttaget var en minskning av kraftproduktionen i strömfallen i Nyköpingsån nedströms sjön Långhalsen. Det kapitaliserade värdet av denna minskning uppskattades då till ca 380 000 kr. Kostnaden för hela anläggningen 1960 med ledningar, brunnar, dammar och vattenverk var ca 8 miljoner kr.

Vattenverket har en kapacitet på 1 000 kubikmeter/timme. Nu (2020) ligger kapacitetsutnyttjandet på ca 500 kubikmeter/timme. Det bevattningsförbud som Nyköpings kommun infört 2018 och 2020 har således inget med kapaciteten vid vattenverket eller domar som reglerar uttaget att göra. Ute i sjön finns en boj som markerar platsen för intag av vatten. Det finns också en avstyckad tomt (Fyrsjö 1:2) där pumphuset ligger. Avstyckningen gjordes 1960 medan Fyrsjö fortfarande ägdes av Arnö fideikommiss till ett pris på 10 000 kr. En servitutsupplåtelse från ägaren till gården Fyrsjö reglerar rätten för NOVF att ta vatten från gårdens vattenområde i sjön. Vattnet som kommer från Yngaren filtreras först i åsen vid Larslund, där det även finns en naturlig grundvattentäkt, innan det distribueras till hushållen. 2020/21 lades en ny ledning ner från Fyrsjö till Larslund till en kostnad på ca 35 miljoner kronor. 

Pumphus för intag av vatten från Yngaren. Foto 2021

När kommuner tar vatten från sjöar, så finns det begräsningar som beskrivs i form av vattenskyddsområde. Det kan gälla förbud mot att köra med motorbåtar och att ha boskap som betar nära vattnet. Enligt NOVF så finns det lite otydligheter kring hur kommunerna i Sverige skall hantera föreskrifter och skyddsåtgärder. Därför har man inte drivit frågan, utan inväntar vidare direktiv från branschen och kommunerna.

Soldattorp

Det har aldrig funnits något soldattorp på Fyrsjös mark. Däremot har Fyrsjö, som alla gårdar, bidragit till inrättande och drift av ett soldattorp. Det var soldattorp med rotenummer 146 från 1686 och nummer 87 från 1710. Soldattorpet, som heter Tefälle, låg (byggnaden finns fortfarande, om än i ombyggt skick) på en av Bärstagårdarnas mark och är huset närmast Bärstabadet. Det fanns två rotegårdar: Fyrsjö och Bärsta. Fyrsjö var huvudrote under en kort tid: från starten 1686 och två år framåt. Sedan blev Bärsta huvudrote. Från att från början ha varit ett vanligt soldattorp blev det 1839 ett torp för trumslagare inom Södermanlands regemente.

Geologi

Marken under Fyrsjö består till stora delar av dacit och ryolit. Det är lavabergarter som har bildats genom vulkanutbrott här för närmare 2 miljarder år sedan.

Vid Fyrsjö finns en rullstensås, som är en del av Katrineholmsåsen (som börjar i Västmanland). 1920 gjordes en geologisk undersökning av rullstensåsen vid Fyrsjö för att utröna dess lämplighet som väggrus. Utredningen gjordes av statsgeolog Stefan Johansson på uppdrag av ryttmästare Thorvald Olrog (pappa till Ulf Peder Olrog), som vid denna tid arrenderade näraliggande Helgesta. Varför Olrog var uppdragsgivare är oklart. Kanske satt han i styrelsen för den vägförening som under 1920-talet byggde om Hallavägen, bl.a. den del av vägen som passerar Helgesta.

Det visade sig att den geologiska undersökning 1920 var mer invecklad än vanligt. Man kom dock fram till att den sannolika mängden grus var ca 22 900 kbm och att den säkra mängden var minst 10 000 kbm. 22 900 kbm motsvarar en vikt på ca 35 000 ton. Detta skall jämföras med mängden grus på Hånö, som beräknas till 310 000 ton och Vårskogsudden med 490 000 ton. Man tog förmodligen inget grus från Fyrsjö till vägbygget. Däremot tog gården själv grus från åsen på 1940-talet. Det var dock en mindre mängd som handlastades med spade. Numera är detta område övervuxet. 

Fornminnen

Fyrsjö är rikt på fornminnen, vilket säkert hänger samman med att det finns flera höga partier som har funnits sedan lång tid tillbaka. Det var en tid då vattnet var betydligt högre än i dag.

100 meter VNV om mangårdsbyggnaden finns ett mycket stort gravfält, som omfattar 200 x 60 meter i NÖ till SV riktning. Fältet består av ca 35 högar och ca 45 runda stensättningar.

Foto 2020 från gravhögar åt VNV

400 meter SSV från mangårdsbyggnaden finns tre lämningar. Det är två stensättningar och en rest sten.

Sluttankar

Fyrsjö är i många avseenden en unik gård som är av kulturhistoriskt intresse: namnet är unikt; gården har aldrig skiftats och inte haft markstrimlor långt ifrån gården; gårdens marker har sannolikt varit desamma under mycket lång tid; det har inte funnits något torp som hört till gården; det har funnits människor och bebyggelse här under mycket lång tid; gården har haft samma ägare under lång tid, familjen Sparre, och även samma arrendatorsfamiljer under lång tid, familjen Hultman/Pettersson under de senaste nittio åren. En förklaring till de unika förhållandena kan vara gårdens speciella läge på en halvö.

Källor (urval)

Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2007. Ordbok för släktforskare.

Arnösamlingarna. Riksarkivet.

Björksten. S.R. & Stenberg. D. 1947. Södermanland. I Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd. Del 1.

Bouppteckningar. www.riksarkivet.se

Fornlämningar. http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/

Janzon, Kaj. 2013. Det medeltida Sverige 2:3 Jönåkers härad och Nyköpingsstad. Riksarkivet.

Jordeböcker. www.riksarkivet.se

Kyrkoarkiv. www.riksarkivet.se

Lantmäteriverkets historiska kartor. http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/

Lokalundersökningar. www.riksarkivet.se

Mantalslängder 1642 – 1820. www.riksarkivet.se

Ortnamnsregister.http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/

Prisomräknare  http://www.myntkabinettet.se/web/rakna_ut_penningvardet.aspx

Rötter – Sveriges Släktforskarförbund. Anbytarforum och Faktabanken. http://www.genealogi.se

Soldattorp Södermanland. www.soldatregister.P10.se

Stadsarkivet. Nyköping. Arnöhandlingarna

Svenska adelns ättartavlor. www.adelsvapen.se

Södermanlands läns kalender. Flera år. Södermanlands läns hushållningssällskap.

Tidningssök.www.tidningar.kb.se

Wikipedia. http://sv.wikipedia.org

Bilagor
– uppgifter hämtade från Arnösamlingarna

Bilaga 1. Skogarnas skötsel 1882 – 1895

Skogsmarker av ringa utsträckning (15 tunnland) är glest beväxt med äldre gran och tall, några mindre ungskogsgrupper förefinnes. Träd med avblåsta toppar ävensom å större skadade kvarstående äldre spridda granar böra borttagas. Årliga avverkningen bör ej överstiga 2 famnar. Luckorna planteras därefter. Den nu verkställda planeringen har gått väl till.

Här fortsätts med hjälpgallring i sjösänkningsmarker enligt meddelade anvisningar. Å återstoden av kala luckor i skogen vid nämnt skogsodlas. Planteringen har i allmänhet gått väl till, skogssådd var verkställd men ännu ej uppkommen.

Till nästa vår fortsätta med hjälpgallring vid sjöstranden och med skogssådden å de icke besådda luckorna. Den nu anlagda och besådda plantskolan bör inhägnas. 

Fortsätta nästa år med gallringen vid sjöstranden. Återstoden av de skogstomma luckorna voro i år besådda. Förra årets skogssådd hade gått tämligen bra och der den utgått var nu isådd, planteringen hade gått bra. De i plantskolan befintliga plantorna utplanteras i höst å slätten vid plantskolan. 2 mindre plantskolor var besådda med skogsfrö och tycks allt härstädes vara omsorgsfullt utfört. Till nästa års skogsodling torde anskaffas 10 kilo tall och 5 kilo granfrö.

Bilaga 2. Arrendekontrakt 1867

Till sonen i Fyrsjö Carl Fredric Eriksson upplåtes till Bruk och Nyttjande under tio års tid, räknat från och med den 14 mars 1868 och till samma tid År 1878, Fyrsjö ett Mantal Frälse, beläget i Stigtomta Socken och hörande till Arnö Fideikommissegendom mot följande villkor.

  1. Uti Årligt Arrende erlägges Ett tusen/1000/ Riksdaler Riksmynt, som den 14 mars vid varje arrendeårs slut till mig, mine ordret, eller min rätts innehavare avlämnas.
  2. Arrendatorn ansvarar ensam, under Arrendetiden, för alla af egendomen nu varande eller blivande onera och besvär av vad namn och beskaffenhet de än må vara.
  3. Arrendatorn är skyldig att egendomen under arrendatorn väl vårda och sköta, samt genom odlingar, nybyggnad och reparationer förbättringar, dock kommer jordägaren eller hans rätts innehavare, att bestämma sättet för desammas verk.
  4. Från den, Fyrsjö tillhöriga obetydliga Skogspark får ej något utan jordägarens tillåtelse avverkas vid påföljd att varje sådant träd skall ersättas med Femtio Riksdaler.
  5. Arrendatorn förbjudes att under Arrendetiden utan Jordägarens tillåtelse detta Arrende på annan person överföra, samt att övertaga eller innehava annat jordbruk.
  6. Skulle arrendatorn med döden avgå innan arrendetiden är tilländalupen skall sedan Sterbhuset åtnjutit laga fardag, egendomen utan uppsägning återlämnas.
  7. Under loppet av detta år kommer laga av- och tillträdessyn att hållas, och skall den då befintliga husröta ingå i leqvid mot den som vid avträdandet kan förefinnas.
  8. Arrendatorn är skyldig att låta rödfärga alla huset, samt i gott skick rödfärgningen underhålla, men äger att kostnadsfritt vid Arnö hämta nödig Rödfärg.
  9. Arrendatorn förbjudes att under arrendetiden från egendomen bortföra eller låta bortföra foder, gödsel, löv, näver, bark, eller skogseffekter af hvad namn och beskaffenhet det än må vara.
  10. Skulle arrendatorn vilja lägga tegeltak på byggnaderna så betalas halva kostnaden för Teglets inköp av Jordägaren, men teglet kvarblives då vid egendomen utan ersättning för arrendatorn vid skeende flyttning.
  11. Arrendatorn är skyldig att ställa, av mig godkänd borgen för kontraktets uppfyllande.
  12. Brott emot detta kontrakt har till följd arrendets frånträdande med mistning av Fardagsåret, samt den utsådda höstgrödan.
  13. Jordägaren förbehåller sig rösträttigheten inom församlingen.

Arnö den 30 januari 1867

A. Sparre

Med ovanstående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig detsamma till alla delar uppfylla.

B.F. Ericksdon

Bilaga 3. Syn 1859

År 1859 den 18 juni förrättades af undertecknade uppå därom gjord begäran laga av- och tillträds husesyn å under Arnö Säteri lydande frälsehemmanet 1 mtl Fyrsjö i Stigtomta Socken och Jönåkers Härad, emellan Nämndemannen Eric Lasson, avträdaren, och förre Nämndemannen Erik Fredricsson i Skrenstorp, Tillträdare, hvilken sednare den 14 mars efterkommande år på arrende mottager hemmanet.

Såväl av- som tillträdande vår härvid personligen närvarande och tillstädes kom jordägaren Herr Baron Alexis Sparre vid Arnö för att dels härvid beroende rätt iakttaga och bevaka, varefter och sedan den ved avträdarens tillträde hållna syn nu blivit företedd denna förrättning företags och aflopp som följer.

Mangården

  1. Boningshus inredd till förstuga, 2 stugor och kök under tak av torv och tegel 30 al långt, 11 ½ al brett och 3 ¼ al högt med därunder af gråstensväggar uppförd källare tarvar följande reparationer:
    Under på köksfönstret på norra långväggen skall anbringas ny vatten… under brädfodringen vid stenfoten och brädfodringen på huset repareras med tillsammans:
    – 11/2 bräda – 0:75
    – Spik och arbetslön – 1. 
    – 3 nya fönsterrutor insättas för  – 0:75
    – Till källaren insättas nya dörr ? och källar? kan repareras vilket allt anses kosta – 1.50
  2. Bodbyggnad inredd med slöjdstuga och 2 bodar 26 al lång, 8 al bred och 3 al hög under tak av torv som skall omtäckas därtill åtgår 3 tjog Halm – 15.
    – Till torvskärning 2 dagsverken – 2.
    – 4 nya fotbräder – 2.
    – Arbetslön 5 dagsverken – 5.
    – Under norra långväggen på boden insätts ett nytt sylle af 1 byggnadstimmer – 1:50
    – Arbetslön – 2 dagsverken – 2.
    Brädfodringen repareras och en dubbel knut fodras samt en stack uti södra långväggen på boden som är av röta angripen skall ett bräde inhuggas till vilket allt älgar:
    – 6 Bräder – 3.
    – 100 spik – .75
    – Arbetslön 2 dagsverken – 2.
    Uti slöjdstugan insättes 6 nya fönsterrutor för – 1.
    – Golvet och dörrarna till densamma skall repareras för – 1:50.
  3. Bodbyggnad inredd till brygghus och vedbod 14 al lång, 7 ¼ al bred och 3 al hög under tak av torv som skall repareras med påläggning av:
    – 1 ? ny torv som å ägorna skäres, hemköres och upplägges för – 1.
    En dubbelknut fodras och brädfodringen repareras med:
    – 6 bräde – 3
    – 100 spik – 0:75
    – Arbetslön 2 dagsverken – 2
    Dörrarna repareras för – 1.
    Botten i brygghuset förbättras med inläggning av:
    – 1 planka – 0:75
    – Arbetslön ½ dagsverke – 0:50
    Uti brygghuset infattas ny fönsterkarm med båge för – 2.
  4. Hemlighus uppfört på stolpar och inklätt med bräde under snedtak av bräder vilket allt repareras med tillsammans:
    – 8 bräder – 4:00
    – 100 spik – 0:75
    – Arbetslön 1 dagsverken – 1:0
  5. Fähus med Foderlada, Fårhus och Stall med Foderskulle
    43 al långt, 14 al brett och 7 al högt under tal av halm tarvande endast den förbättring att dörren för foderladan skall repareras för – 1:00
  6. Loge med kista och 2golv samt vagnslider 39 ½ al långt, 11 al brett och 15 al var högt under tak av halm som skall förbättras med påläggning av 6 tjog halm – 30:00
    – 7 tjog han… – 3:50
    – 2 lass …. – 2:00
    – Arbetslön 6 dagsverken – 6:00
    Under norra långväggen å västra golvet insättes ett nytt sylle av 1 byggnadstimmer – 1:00.
    Därefter logens och vagnhusets norra långvägg fodras till 4 ½ al höjd med 45 bräder – 22:50
    Och för vagnshuset nya dörrar anbringas av:
    – 2 bräder – 1:00
    – 50 spik – 3:75
    – Arbetslön 6 dagsverken – 6:00
    3 nya logbackar insättes av 1 planka – 1:00
    Logkistan förbättras med inläggning av 8 plank – 8
    – Arbetslön 4 dagsverken – 4:00

  7. Loge med kista och 2 golv 32 al lång, 12 al bred och 16 hvart hög under tak av halm.
    Å södra långväggen och östra gaveln uppsättes ett par pillastrar (?) av 1 mindre byggnadstimmer – 1:00
    – 3 järnskruvar med muttrar – 4:50
    – Arbetslön 1 dagsverke – 1:00
    2 enkla knutar fodras med 3 bräder – 1:50
    – Spik och arbetslön – 1:25
  8. Svinhus i 3 avdelningar 14 al långt, 5 ¾ al brett och 9 hvarf högt under tak av halm som skall nytäckas därtill åtgår:
    – 2 tjog halm – 10:00
    – 3 tjog hängel – 1:50
    – 1 lass fotrår – 1:00
    4 nya väderbräder uppsättes av 2 bräder – 1:00
    – Arbetslön 2 dagsverken – 2
    Uti norra rötet insättes 2 nya hvarf av 1 byggtimmer – 1:50
    Varefter båda gavlarna, hela östra och hälften av västra långväggen fordras med 20 bräder – 10:00
    – 250 spik – 1:87
    Arbetslön 4 dagsverken – 4:00
    botten i den ena avdelningen skall repareras med inläggning av 1 tilja för – 1:00

Gärdesgårdar

Att nytappa 3 städer (?) a 1:00 – 3:00
Att överföra 3 dito a 0:50 – 1:50
Och skulle uppå gärdesgårdens framställning uti detta instrument nu omformalas? att sedan gärdesgården nu beviljats avträdaren Eric Larsson en ersättning av 120:00 för det tegel som å taket på boningshuset blivit av denna senare under dess åbots upplagt, med villkor att vid sitt avträde den 14 mars nästkommande år denna taket uti laga skick, skulle tillträdaren hädanefter taket i dess då blivande skick för framtiden underhålla och ansvara.

Summa 195:87

Den som denna syn missnöjd, äger att på sätt, Kong. Förordningen den 6:e februari 1849 omformäler inom 3 månader efter varav erhållen del, genom stämning å motparten till Jönåkers Härads Rätt, besvär däröver anföra vid äventyr att i annor händelse synen kommer att för gällande anses.

Sålunda vara förrättat: betygar Fyrsjö som ovan.


                             Carl Sundström

                             Kronolänsman

Eric Broman                                                   E. Pehrsson
Nämndeman                                                   Nämndeman


Betydelse:
Hängel = krok

Fotrår = 

Röstet = övre trekantig del av gavel
Hvarf = varv = timmervarv

Bilaga 4. Syn 1937

År 1937 den 29 september förrättades av undertecknade synemän av- och tillträdessyn vid Fyrsjö i Stigtomta socken tillhörande Arnö Fideikommiss. Egendomen avträdes den 14 mars 1937 av Erik Teodor Hultman, som enligt nytt kontrakt då även tillträdde egendomen. Vid förrättningen närvaro för jordägaren landsfiskal G. E: Göthman samt arrendator Hultman personligen.

Det antecknades, att jäv mot synemännen icke anfördes, att parterna godkände synen såsom förrättad inom i lag föreskriven tid, samt att erforderligt reparationsvirke erhålles kostnadsfritt efter utsyning på rot på fideikommissets skog, varför här beräknas endast förädlingskostnad.

Synen företogs sålunda:

  1. Boningshus med vidbyggt öppen veranda och förstugukvist, 12,52 m. Långt, 9 m. brett, 3,78 m. högt, av timmer och bräder, under tag av tegel på bräder.
    – 20 nya tegelpannor                                                              5:-
    – Verandataket repareras och tjärstrykes                      5:-
    – Verandan och trappan repareras                                  10:-
    Förstuga
    – Tapeter                                                                               9:-
    – Målningen bättras                                                              20:-
    Köket
    – Golvet repareras                                                                 15:-
    – Målningen bättras                                                              10:-
    Köksförstugan
    – Invändigt målas                                                                 15:-
    Sängkammaren
    – Spiselmuren repareras                                                      2:-
    – Målning bättras                                                                  12:-
    – Ny tröskel                                                                         1:50
    Salen
    – Spiselmuren repareras                                                      5:-
    – Målning bättras                                                                 20:-
    – Taket strykes                                                                  10:-
    Kontoret
    – Spiselmuren repareras                                                      7:-
    – Målning bättras                                                                  10:-
    – Taket strykes                                                                       5:-
    Vinden
    –  Vindstrappan tapetseras                                                  5:-
    Det antecknades, att vindsgolvet är lagt glest och löst
    samt att golv saknas på cirka 15 kvadratmeter.
    – Golvet repareras                                                               10:80
    Vindsrummet
    Det antecknades, att spisen tillhör arrendatorn.
    – Målning bättras                                                                  20:-
  2. Bodbyggnad med vidbyggd förstukvist, 9,70 m.
    lång, 7,10 m. bred, 3,80 m. hög, avdelningen för
    boningsrummen är timrat i övrigt av stolpar och bräder, 
    under tak av tegel på bräder, innehållande 2 boningsrum,
    2 visthusbodar och spannmålsvind.
    – Skorstenen repareras                                                         10:-
    – På framsidan uppriktas taket                                            3:-
    Träbroarna repareras                                                               6:-
    Köket
    – Golvet repareras                                                                 12:-
    – Ny tröskel                                                                         1:50
    Kammaren
    – Taket strykes                                                                       2:-
    Vindsrummet
    Det antecknades, att arrendatorn emottagit detta
    med syn, varför rummet ej nu synades.
  3. Ladugård och stall av timmer under tak av tegel, 
    25, 53 m. lång, 8,31 m. bred, 4 m. hög.
    Det antecknades, att taket är svackigt.
    – Stenfoten repareras                                                             10:-
    – 2 Nya fönster                                                                     10:-
    – 5 nya Stalletfönsterrutor                                                      5:-
    – Knutbräderna repareras                                                       5:-
    – Ny vindskiva och ny vattenlist                                           2:50
    Stallet
    – Golvet repareras                                                                   5:-
    Ladugården
    – Cementgolv repareras                                                         25:-
    – Västra gaveln och norra väggen till fönstret brädfodras           10:-
    – Taket repareras                                                                   50:-
    – Kalkstrykning                                                                    20:-
  4. Redskapshus med spannmålsbotten
    15 m. långt, 7,20 m. brett, 3,60 m. högt av stolpar och
    bräder under tak av tegel på bräder. Det antecknades, att
    taket är svackigt.
    – Ny takhuv                                                                          10:-
    – Rödfärgning bättras                                                            10:-
  5. Loge av timmer under tak av tegel på spån med vidbyggt 
    bosshus av stolpar och bräder under tak av tegel på bräder, 
    27,94 m. lång, 11,52 m. bred, 4,75 m. hög.
    Det antecknades, att taket är svackigt.
    – 2 nya takpannor                                                                 6:25
    – Nordöstra gaveln brädfodras                                          40:-
    – Rödfärgningen bättras                                                       10:-
  6. Svinhus och vedbod
    9,35 m. långt, 4,40 m. brett, 2,10 högt, svinhuset av timmer 
    och vedboden av stolpar under tak av tegel på bräder.
    – 10 nya tegelpannor                                                               2:-
    – Vid södra gaveln nya vattenlister och vindskivor     3:-
    – Fönster målas                                                                      5:-
    – Taket invändigt repareras                                                    7:-
    Här noteras att nytt svinhus uppförts 1947. Alltså senare.
  7. Hemlighus
    – Vidbyggt svinhuset utan anmärkning
  8. Hönshus och bilgarage
    8,90 m. långt, 3,60 m. brett, 2,30 m. högt, hönshuset av
    fyllnadsväggar, bilgaraget av stolpar och bräder med 
    vidbyggd hönsgård, allt undertak med papp.
    – Taket tjärstrykes                                                                 15:-
    – En ny fönsterruta                                                                  1:-
    – Bättring av rödfärgningen och målningen                 12:-
    – Norra väggen repareras                                                      10:-
    – Fönster målas invändigt                                                       6:-
  9. Ria (foderlada) på gärdet
    15 m. lång, 7,20 m. bred, 4 m. hög av stolpar med 
    infodrade rösten av bräder under tak av tegel på bräder
    uppförd 1927.
    – Rödfärgningen bättras                                                         15:-
    – Takhuven tjärstrykes                                                             5:-
  10. Tvätt- och slöjdstuga
    7,70 m. lång, 4,55 m. bred, 2 m. hög av timmer under
    tak av tegel på bräder. Det antecknades, att stenfoten är 
    av glest liggande stenar.
    – Skorstenen repareras                                                             5:-
    – Nya vattenlister och vindskivor                                         7:-
    – Bättring av rödfärgning, tjärstrykning och målning                10:-
    – I tvättstugan repareras golvet                                           15:-
    – Spiselmuren repareras                                                         10:-
    – Fönster målas invändigt                                                        6:-
  11. Källare av cement uppförd 1937
    – Ej anmärkning
  12. Vindturbin, vattencistern och vattenledning
    Vattencisternen av cement, väggarna klädda med 1 tum
    virke samt läkt, taket av jord. Anläggningstid 1933.
    Anläggningsvärde i materiel kostnad 1 250 kronor. 
    Beräknad livslängd 30 år = 42:50. Brist på 3 ½ år sålunda.   145:60
    Det anges senare att man ordnar en ny vattenförsörjning 
    1958.

  13. Brandreskap
    Enär brandredskap ej tillsynats avträdande arrendatorn, 
    blev brandredskapen ej föremål för syn.

    Enär i för avträdaren gällande arrendekontrakt stadgas,
    att avträdaren är berättigad erhålla ersättning av frö- och
    höstsådd samt trädesbruk och höstplöjning, värderade 
    synmännen på parternas begäran dessa naturprestationer 
    sålunda:
    – Frösådd på 5,5 har á 40:50                                              222:75
    – Trädesbruk och höstsådd på 5,5 har á 160               880:-
    – Jämte konstgödsel 5,5 har á 20:20                                110:-
    – Höstplöjning 11 har á 22:-                                                242:-

    Den, som är missnöjd med denna syn, äger att klandra synen genom stämning till Jönåkers häradsrätt inom 90 dagar efter härav erhållen del.
         
                                           Som ovan

                                  G. Jerleström              Anders Löfgren
           
                                                  Nämndemän

             Härav hava undertecknade denna dag erhållit del erkännes.

             Nyköping den 27 oktober 1937

                   G. E. Göthman             Erik Hultman