Diverse

Ortnamn efter yrke

Husens namn speglar tiden och vad de som bodde i husen sysslade med på ett tydligt sätt. Det är hus som ligger i Halla socken, men utanför ”vårt” område: Båtstugan, Fattigstugan, Klockargården, Linvävarstugan, Plåtstugan, Snickarstugan, Skräddarstugan och Skomakarstugan.

Ryska trupper i Halla

Sveriges stormaktstid var över efter Karl XII:s död 1718. Sverige startade krig mot Ryssland 1741 för att återta förlorade Östersjöprovinser. Sverige förlorade dock och ryssarna tog hela Finland och Åland. Nu kände man sig hotade av Danmark och begärde därför hjälp av Ryssland 1743.  Ryska trupper inkvarterades i östra Sverige (totalt ca 12 000 man). Av dessa inkvarterades några på Ekeby och Sörkärr. De lämnade Sverige efter ett år.

Delning och fördelning av marken

Halla Socken avvek något från omgivande socknar genom att man tidigt genomförde Storskiftet. 1884 var fördelningen av jorden enligt följande (mantal): Frälse 4 ¾, Skatte 6 ¼ och Krono 4. Det var ungefär samma som 1849.

Skördar

Varje år redovisade länsman till stämman hur bra skördar man fått (”grödans godhet och avkastning”). Detta var ett statligt påbud och uppgifterna skulle lämnas till länsstyrelsen. Skördens kvalitet mättes i korntal, där 10:de kornet betydde att man fått 10 korn på varje utsädeskorn. Rapporteringen pågick från 1799 ända till 1990. 1870 resp. 1872 redovisas följande resultat för Halla:

                                        1870                                     1872
– Vete                              8:de kornet                           7:de kornet
– Råg                                10:de    ”                              6:de     ”
– Korn                              10:de    ”                              7:de     ”
– Havre                            8:de      ”                              8:de     ”
– Årtor                             8:de      ”                              7:de     ”
– Potatis                          4:de      ”                             5:de     ”       
– Rovor                          Ringa skörd                       Ringa skörd
– Lin                                God      ”                              God     ”
– Hö                                 God      ”                              Rik      ”

Som framgår av sammanställningen kunde skörden variera ganska mycket år från år.

Vaccination

1769 fanns det en särskild vaccinationskassa i socknen. Det gällde från 1804 ”kokoppsvaccin” mot smittkoppor. Man inrättade särskild vaccinationskollekt för att finansiera vaccinationen och socknens 39 barn skulle vaccineras. Vaccinationer utfördes under 1800-talet av klockaren i Halla. 1826 fick klockaren ½ tunna (ca 75 liter) säd för uppdraget. Under slutet av1800-talet och början på 1900-talet var det klockaren J. A. Frisberg som förutom klockare och vaccinatör, även var skollärare och orgelnist (organist). Han drog också ut tänder med hjälp av hovtång. Fram till 1895 skötte Frisberg även mottagande av post till socknen. Läkare fick monopol på vaccination 1917.

1830 har Olof Jonsson i Trädgårdsstugan förlorat sin enda ko och ber sockenstämman om hjälp. Där beslutar man om en insamling.

På sockenstämman redovisade man regelbundet om det fanns några som vistades utan tillstånd i socknen. 1845 häktades 6 002 personer i riket för lösdriveri. Utövare av fria yrken, såsom skräddare, snickare och skomakare, måste begära tillstånd för att få etablera sig i trakten och det var sockenstämman som godkände eller avslog. 1803 antas skomakare Peter Lindström till sockenskomakare ”med villkor att han skulle betjäna sockenborna och inte göra något arbete i andra socknar så länge det inte tryter inom denna församling”.  I Stigtomta socken fanns även bagare, urmakare, målare, smeder och sadelmakare. 

1918 beviljades Bettna – Vrena – Halla elektriska distributionsförening tillstånd att dra fram elektriska ledningar inom socknen. Kommunen borgade också med 60 000 kr.

1919 voterar kommunstämman om huruvida man skall avsätta 600 kr (motsvarar 10 000 kr idag) till en telefonautomat i kommunalrummet. 27 röstade emot och 23 för.

Ingen lanthandel har funnits inom området. Däremot kom det en gång i veckan en fiskbil, en köttbil på onsdagarna (Åström i Stigtomta), en allmän matbil på torsdagarna (Bergkvist) och en drickabil. Denna ambulerande försäljning upphörde på 60-talet som en följd av att många flyttade från trakten och att flera skaffade bil själva. Från Harhålet är det ca 11 km till närmaste mataffär i Stigtomta (och lika långt till mataffär i Bettna och Vrena).


Yngarefesten

1932 bestämde Södermlanlands Hembygdsförbund att man skulle skulle börja med en folkbildande aktivitet ute i bygderna. Den första, s.k. festen ägde rum runt Yngaren 30 och 31 juli 1932. Aktiviteten beskrivs sedan i årsboken Sörmlandsbygden, bl.a. på följande målande sätt.

Vita slott och herrgårdar spegla sig i sjöarnas vatten, erinrande om en äldre, betydelsefull men isolerad högreståndskultur, under det att de ståtliga skolhusen utefter vägarna visa, att bildning nu erbjudes alla.

Första dagen besökte man Halla kyrka, Ekeby, Senesta och Hovsta. Andra dagen ägnades helt åt Åkerö. Man beskriver det hela så här:

Deltagarna i färden komma hädanefter utan tvekan att med mera förståelse och förtrogenhet umgås med förfädernas viloplatser, med de gamla stugorna vid vägen, med örterna i trädgårdarna och allt detta , som möter allt i hembygden.

Detta borde väl även borde kunna gälla våra dagars hembygdsaktiviteter. I slutet av beskrivningen av Yngarefesten finns en målande sammanfattning.

Gammal tid och ny räcker varandra händerna under en strålande sommarsol, som strödde sitt förgyllande sken över Yngarens fagert glittrande sjö och dess väna stränder, där ur lummig grönska vita herrgårdar och röda små stugor vänligt blicka mot varandra över vågorna.


Inga Lindström filmer

Flera Inga Lindström filmer har spelats in inom vårt område de senaste åren: Väsby, Sörkärr (14), Sjölund (16), Tiggesta och Helgesta. Det handlar om tyska långfilmer som spelas in för tysk TV sedan 2004. Det finns än så länge ca åttio filmer och det spelas in fem nya filmer varje sommar, företrädesvis i herrgårdsmiljö. Stor del av filmerna har spelats in Sörmland. Handlingen är vanligen en enkel kärlekshistoria med lyckligt slut och har beskrivits som ”Sverigeporr”, där solen alltid skiner med en sjö i närheten och där alla människor är vackra. Varje film har i genomsnitt ca 6 miljoner tittare. Serien har också sålts till många andra länder. Omdömena på IMDb brukar ligga kring fem på en tiogradig skala, vilket är mycket lågt. 

Namnet Inga Lindström är en pseudonym för manusförfattaren Christiane Sadlos. Namnet Inga är hämtat från ”Barnen i Bullerbyn”, där Anna i den tyska översättningen heter Inga. Lindström valdes för att det är ett vanligt svenskt efternamn som även tyskar kan uttala. Det har gjorts ett försök av Regionförbundet Sörmland med flera att undersöka de regionalekonomiska effekterna av filmerna där man belyser betydelsen av filmturism.

Många av filmerna finns att titta på, utan svensk text, på YouTube. Man kan också gå in på www.zdf.deoch t.ex. leta efter ”Zarüch ins Morgon” om man vill titta på den film som är inspelad på Sörkärr och vid Harhålet.