Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke
Vi har ingenting nytt att berätta, endast det som är gammalt och nästan glömt. Står skrivet över en av ingångarna till Berättarladan i Sunne.
Domböcker
Frågor
Frågar som uppgifter i domböcker kan ge oss svar på:
– Brottmål, inklusive brott mot kyrkan och religionen.
– Civila mål: stämningar för utebliven lön eller ersättning för vara/tjänst, arv, testamente, äktenskapsförord, arrendekontrakt, bouppteckningar, förmyndare och fastighetsförsäljning.
– Administrativa ärenden: syn av kyrkor, prästgårdar, vägar och broar.
– Dessa mål kan ge oss uppgift om: storlek på hus, byggnadsår, huspriser, rumsutformning, torparkontrakt, relationer, kostnad för tapeter, etc.
Allmänt
De lägsta domstolsinstanserna har varit häradsrätter (Götaland och Svealand) eller tingslag (Norrland) på landsbygden och rådhusrätter i städerna. Dessa ersattes av tingsrätter 1971. Här behandlas bara domstolar på landsbygden. Den häradsrätt som är aktuell i vårt område är Jönåkers häradsrätt.
De äldsta lagarna var landskapslagarna, som ersattes av Magnus Erikssons landslag i mitten av 1300-talet och senare på landsbygden av Kristoffers landslag 1442. Dessa följdes av 1734 års lag som till stor del ligger till grund för våra tiders lagar tillsammans med 1864 års strafflag. 1921 avskaffades dödsstraff under fredstid i Sverige.
De ärenden som hanterades av häradsrätterna var: brottmål, tvister, lagfart vid fastighetsförsäljning, arv, testamente, äktenskapsförord, bouppteckningar, förmyndarskap och olika syner. Frågor kring bouppteckningar och lagfart behandlas i andra av mina handledningar. Protokollen från domstolarna kan ge en ganska bra bild av förhållanden i landet. Man var också ganska benägen att stämma varandra och dessa tvister ger oss intressant information.
De personer som var verksamma vid häradsrätterna var: tolv nämndemän, en häradshövding och en skrivare. Kronolänsman fungerade som åklagare. Någon försvarare hade den åtalade inte. Nämndemännen var tolv bönder som kom från olika delar av häradet. Från 1820 utses de av sockenstämmorna.
Häradsrätten skulle sammanträda tre gånger per år: vårvintern, sommaren och hösten. Om det krävdes ting mellan dessa möten, så kallades det för extra eller urtima ting. Från 1870-talet så hade man ofta tätare möten.
Högre instanser var till början av 1600-talet, lagmansätten eller kungamakten. Hovrätterna tillkom i början på 1600-talet. Lagmansrätterna tog bort 1849. Kungamakten, som rättsinstans, fanns kvar till 1789, då den ersattes av högsta domstolen.
Krigsmakten hade ett eget rättsmaskineri fram till 1949. Kyrkan kunde också länge avgöra en del rättsärenden själva. Lokala kyrkoråd och sockenstämmor kunde under vissa tider fungera som domstol.
Lokalt
Jönåkers häradsrätt omfattar följande socknar: Tuna, Lunda, Kila, Björkvik, Halla, Nykyrka, Stigtomta, Bärbo, Bergshammar, Tunaberg och S:t Nikolai.
Den digitala presentationen av domböcker från Jönåkers häradsrätt som täcker delar av 1800-talet, är uppdelad på tre olika böcker: dombok, domböcker med urtima ting och småprotokoll. En icke heltäckande kontroll visar att det inte är någon skillnad på innehållet i dessa tre olika böcker.
Testamenten ligger ofta tillsammans i början av ett ting. Målen är numrerade i marginalen, ibland med namn på de inblandade (åklagare och åtalade eller de som tvistade med varandra) och även hemort (gård eller torp). Bilagor finns med tillsammans med protokollen. Framställningen är ofta svårtillgänglig med mycket överstrykningar och upprepningar.
Hitta
Domböcker är mycket givande genom att de ger in inblick i det dagliga livet under andra tider som är svåra att fånga på annat sätt, men de är svårtillgängliga.
Domstolsprotollen fanns i tre exemplar. 1. Skrivarens utkast. 2 Det renskrivna protokollet. 3. Kopia av protokollet, som skickades till högre instans (hovrätten) – kallas renoverade domböcker.
Häradsrätternas protokoll förvaras hos landsarkiven – Uppsala för vår del. De renoverade domböckerna och protokoll för högre instanser förvaras för vår del hos riksarkivet. Extra eller urtima ting kan finnas i särskilda domböcker. Civila mål kan redovisas i särskilda domböcker, kallade småprotokoll. Normalt finns domstolshandlingar bevarade från 1600-talets början.
Bilagor i ärenden finns ibland tillsammans med protokollet och ibland separat i ”inneliggande handlingar”. En del mål fullföljs aldrig beroende på att parterna har gjort upp (främst i tvistemål), vilket inte alltid framgår av protokollen.
Domstolsärendena är sammanställda i domböckerna kronologiskt och inte utifrån ärendeslag (med vissa undantag, t.ex. testamenten. Det saknas också vanligen register, vilket gör att det är svårt att hitta ett ärende. Det upprättades dock böteslängder och saköreslängder efter varje ting. Dessa har formen av ett register för denna typ av ärenden och det finns hänvisningar till vilken paragraf det handlar om i protokollen. Det finns ofta uppgifter om namn och gård/torp där personen bor, vilket underlättar sökandet (som ändå är mödosamt).
Handlingar från domstolsärenden kan även finnas i arkiv från kronofogen, länsman och fjärdingsman.
Arkiv Digital har fotograferat följande domböcker för Jönåkers häradsrätt: – Renoverade domböcker från äldsta tid – 1710. – Domböcker 1624 – 1632, 1673 – 1699 och 1812 – 1885.
Förenklat kan man säga att det finns två vägar att gå för att hitta domstolsprotokoll:
1. Via kyrkböckerna
I kyrkböckerna finns ofta uppgifter under ant. om personen har blivit dömd i rätten. Här redovisas ett exempel från torpet Sjölund i Stigtomta socken.
I kyrkböckerna för Stigtomta socken 1876 – 1880 för torpet Sjölund under Senesta framgår det att Anders Fredrik Berlin blivit dömd för stöld 18/11 1868. Med hjälp av denna information kan vi gå till Arkiv Digital enligt följande:
1. Gör arkivsökning
2. Sök efter Jönåkers häradsrätt
3. Klicka på Dombok för 1868
4. Klicka på Öppna volym
5. Leta dig fram till den aktuella domen från 18/11 1868. Domen avkunnandes i slutet på året, så den finns i slutet på domboken. Den är ändå inte helt lätt att hitta, men finns på bild 6850. (Se mera om brottet under Skriva).
2. Att bläddra
För de år som det finns häradsrättsprotokoll digitaliserade, så kan man sättas sig och bläddra i protokollen och se vad man kan hitta. Jag har gjort det för en del år och här finns några exempel på vad jag har hittat från vårt område.
1884. Bild 330 -. Det handlar om att ägaren av gården Ene stämmer tidigare torparen vid Stavstugan. Torparen genstämmer ägaren. Dessa stämningar ger mycket information om torpet: t.ex. utformningen av torparkontraktet och när ladan byggdes (ladan finns fortfarande kvar vid torpet). Se mera om detta under Skriva.
1868. Bild 5430 -. Firman C. A. Kåberg Maskintapetfabrik och tapethandel i Stockholm stämmer häradsskrivare Lars Peter Forsman, ägare av Kjulsta gård i Stigtomta, för utebliven betalning av levererade tapeter. I stämningen är det noggrant beskrivet vilka tapeter som levererades och i vilka rum de placerades. Detta ger oss en inblick i hur huset (som nu nerbrunnet) såg ut. Man kan kanske få en ännu mera detaljerad bild genom att tapeterna för de olika rummen har någon form av tillverkningsnummer och att denna tapetfabrik fanns kvar till 1981 (deras mönster säljs fortfarande).
1868. Bild 7210. 27 mars 1868 säljer major Rylander gården Ekeby i Halla socken för 65 000 riksdaler riksmynt till fabrikör Sundström.
Vidare läsning
– Westling, C.: Domstolsforska. Handbok 10. Sveriges släktforskarförbund. 2015. Malmö.
– Oja, L.: Rättens källor. Rättsligt material på Landsarkivet. Landsarkivet i Uppsala småskriftserie nr 6. 2019. Finns tillgänglig på riksarkivets hemsida.
– www.domstolsforska.se
Önskan
Att Stigtomta hembygdsförening låter göra en genomgång av de år som det finns domböcker från Jönåkers häradsrätt och noterar på vilka bilder och år som det finns personer/gårdar/torp inom vårt område som är med. Detta kanske skulle kunna göras tillsammans med hembygdsföreningarna i de socknar som ingick i Jönåkers häradsrätt.
Skriva
– Här kommer ett exempel från torpet Sjölund i Stigtomta.
På natten mellan den 22 och 23 oktober 1868 sker en stöld i en olåst loge hos rusthållare Erik Andersson i Brottninge, 7 km öster om Sjölund. Det stulna är 2 tunnor och 60 kannor råg, vilket motsvarar ca 450 liter. Dessutom stals två tomma säckar. Efter misstanke (oklart på vilka grunder) gjordes en undersökning i Anders Fredrik Berlins hem Sjölund. Där hittade man 60 kannor säd samt två säckar. Berlin erkände direkt och lämnade tillbaka säden. Den övriga säden, 2 tunnor, hade han sålt till mjölnare Carlsson vid Bobergs Qvarn i Nyköping den 24 oktober. Clara Sofia, hans hustru, stod anklagad för medhjälp eftersom hon var med när de åkte in till Nyköping för att sälja. Hon hade då frågat vad han fått säden ifrån. Då hade han svarat ”det angick henne inte”. När man i rätten frågade varför hon nöjde sig med det svarat, så svarade hon att hon inte ”vågat påyrka någon förklaring”. Andes Fredrik dömdes till 4 månaders straffarbete och 5 års förlust av medborgerligt förtroende. Dessutom skulle han ge rusthållare Andersson de pengar han fått att mjölnare Carlsson.
– Här kommer ett exempel från gården Ekeby i Halla socken.
Axel Jakobson var under många år ordförande i Kommunalstämman i Halla kommun och under en tid även i Kommunalnämnden. Han begär själv 1923 att få bli omyndigförklarad. En läkare intygade att han led av arteriosclerosis cerebri (åderförkalkning i hjärnan) och var ”oförmögen att själv omhänderhava sina ekonomiska angelägenheter”. Häradsrätten beslutar om omyndigförklarande och han dör ett halvt år senare av hjärnblödning.
– Här kommer ett exempel från torpet Stavstugan i Stigtomta socken.
På 1870-talet ägdes Stavstugan av hovmarskalken och kommendören av vasaorden Nils Adolf Wattrang. Han ägde också Valinge och Ene. 1872 upprättade han ett kontrakt om Stavstugan med torparen Carl Erik Andersson. För att få bo i och utnyttja torpet med tillhörande mark skulle Carl Erik Andersson uppfylla 5 villkor. Det viktigaste i detta var att han skulle göra 125 mandagsverken till herrgården. För detta fick torparen också 2 lass kärrhö. Överdagsverken (som inte var frivilliga) ersattes med en kappa råg per dag (en kappa = 4,58 liter). Om inte torparen uppfyllde dessa punkter eller om han visade sturskhet eller uppstudsighet, så upphörde kontraktet och han fick flytta utan föregående uppsägning.
När Carl Erik Andersson lämnade torpet hösten 1883 ansåg Wattrang att Andersson hade en skuld på 208 kr och 28 öre. Andersson höll inte med, varför Wattrang stämde Andersson till Jönåkers Häradsrätt. Andersson svarade med att genstämma Wattrang på uteblivna ersättningar på totalt 537 kr och 15 öre. Det handlade om fem punkter:
1. Arbetslön på 200 kr för uppförande av ny byggnad bestående av loge, fähus och redskapshus under ett och samma tak, 77 fot långt, 24 fot brett och 10 fot högt.
2. Arbetslön på 50 kr för uppförande av ett svinhus och vedbod under samma tak, 20 fot långt, 16 fot brett och 7 fot högt.
3. Fordran på 57 kr och 15 öre för tre tunnor och 24 kappar råg, för överdagsverken á 15 kr timmen.
4. Ersättning för nyodling av 3 tunnland av svåraste beskaffenhet, bekostat stensprängning, uppbrutit grov lövskog, á 60 kr tunnlandet = 180 kr.
5. Avhjälpt husrötebrister som fanns vid tillträdet för 40 kr.
Stämningarna skulle avgöras på tinget 8 februari 1884. Båda parter talade för sin sak. Målets avgörande sköts till nästa ting. Innan dess, 5 maj samma år, hade Andersson och Wattrang träffat en förlikning.
Uppgifterna som vi får fram från dessa tingsprotokoll är intressanta på flera sätt. De ger en inblick hur det hårda livet såg ut för en torpare vid denna tiden. Det ger oss också möjlighet att åldersbestämma ladan söder om vägen, till någon gång på 1870-talet eftersom måtten stämmer. Man kan också undra över var nyodlingen låg. Med hänsyn till terrängbeskrivningen tror jag på området där Enelund ligger nu.
Brev
Frågor
Frågar som brev kan ge oss svar på:
– Olika faktauppgifter, om vi har tur
– En persons sätt att formulera sig
– En persons skrivstil och namnteckning
Allmänt
Att människor skriver brev till varandra har förekommit i alla tider. Det har varit vanligare i mer välbärgade hem. Att skriva brev förutsätter läs- och skrivförmåga och frimärke kostade också pengar.
Hitta
Brev kan finnas hos privatpersoner, i gårdsarkiv, museer och statliga arkiv. Jag fokuserar här på uppgifter som är registrerade och där registren är digitaliserade.
För att hitta de brev som finns gör man följande:
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Specialsök
3. Klicka på Brevsamlingar
4. Ange namn på avsändare eller mottagare, t.ex. Otto Ekstam
5. Klicka på personens namn. Här hittar man uppgifter om vem som var mottagare till brevet (alternativ avsändare), vilket år breven skickades, hur många brev det handlar om och var breven finns bevarade.
I Sörmlands museum kan man söka efter brev. Man hittar då uppgifter om i vilka samlingar som det finns brev. Det går dock inte att läsa breven på nätet och det verkar vara relativt få brev.
Skriva
Här kommer ett exempel från ett brev från Otto Ekstam till forskningsresanden Otto Nordenskiöld, skrivet 1 februari 1895. Brevet har följande lydelse.
”Herr Docent O. Nordenskiöld!
Får härmed fråga, om Ni vore hågad att erhålla sällskap
under Eder tillämnade färd till Eldslandet. Jag hade se-
dan länge funderat på att företaga en färd till Falk-
landsöarna och Eldslandet, då jag af tidningarna erhöll
underrättelse om Edra planer.
I händelse Ni accepterar mitt anbud, vore jag
tacksam snarast möjligt erhålla närmare kännedom
om resplanen, tiden för afsresan m.m. Detta är näm-
ligen nödvändigt för mig att veta för att kunna afgöra
om sällskap för mig över hufud taget är möjligt, då
jag vid mina undersökningar är bunden till en viss års-
tid och ej kan vara ute längre än ett år.
Högaktningsfullt
Otto Ekstam”
Ser här ser brevet ut. Notera den lite speciella utformningen av E i Ekstam.
Adel
Frågor
Frågor som information om adel kan ge oss svar på:
– Vilken adelsätt tillhörde personen?
– Personliga uppgifter om adelsmannen, släktskap, giftermål och händelser i livet?
Allmänt
Adeln har haft en viktig position i Sverige och ägt många gårdar. På detta sätt är de viktiga i hembygdsforskning. Ursprungligen blev någon adlig genom beslut av kungen. Adelstiteln gick sedan i arv till den adlades barn, Man kunde också bli adlig genom att gifta sig med någon som var adlig. Med adelskapet följde förr olika privilegier, t.ex. stor skattefrihet. De sista privilegierna avskaffades 2003 och efter det är riddarhuset som vilken organisation som helst. Den siste som adlades i Sverige var forskningsresanden Sven Hedin, som adlades 1902.
Det finns tre adliga ranger: grevliga, friherrliga och otitulerade. De två första benämns ridderskapet och den sista för adeln. Det finns ibland flera adelsätter med samma namn och det finns även exempel på ätter med dessa namn som inte är adliga. När personer blev adlade av kungen, så behöll de ibland sitt tidigare namn och ibland så tog de ett nytt namn.
Svenska adeln blev introducerad och fick ett nummer när det godkändes av Riddarhuset. Det finns också ointroducerad adel, som inte tillhör Riddarhuset. De är dels släkter som är adlade av svenska kungen, men inte introducerade i Riddarhuset, eller personer som tillhör utländska adelssläkter och blivit svenska medborgare.
Adeln hade sin storhetstid i Sverige under 1600-talet, då de ägde stora landarealer s.k. frälsegods. Karl XI:s reduktion i slutet på 1600-talet innebar att staten lade beslag på stora delar av adelns mark.
Hitta
– På nätet
Vi kan t.ex. leta efter greve Ludvig Fabian Mattias Emil Lewenhaupt, född 1844. Vi vet att han ägde gården Kjulsta utanför Stigtomta på 1880-talet och från kyrkböckerna där har vi fått uppgifter om namn och födelsesår.
1. Sök på adelsvapen.com
2. Klicka på Grevliga ätter under Adliga ätter
3. Klicka på Lewenhaupt nr 2
4. Leta efter Ludvig Fabian Mattias Emil ganska långt ner, eftersom han levde ganska sent. Vi hittar honom i Tab. 70.
5. Gå ner till Tab. 70. Där hittar vi uppgifter om honom.
– Ej på nätet
* Svenska adelns ättartavla av Gustaf Elgenstierna i nio band.
* Ointroducerad adel. Utgiven av ointroducerade adelns förening. 2015. Stockholm. Den finns även att köpa i digital form via genealogiska föreningen.
Dessa böcker finns på Nyköpings bibliotek.
Skriva
Exempel hämtat från Kjulsta och greve Emil Lewenhaupt.
1879 köps gården av greven och kaptenen Emil Lewenhaupt (1844). Han kommer från Julita gård, som han ägde 1/3 av 1851 – 76. Emil var systersonson till Mattias Palbritzki och blev arvinge till Julita tillsammans med sin farbror och tre kusiner, när släkten Palbritzki dog ut. Ingen kunde köpa ut de andra, så gården såldes till fabrikör Bäckström, pappa till Arthur Bäckström som skänkte Julita till Nordiska museet. Han pappa var Fabian Mattias Emil Lewenhaupt (1912), som dog av gastrisk nervfeber (tyfus) sju månader innan Emil föddes. Tio månader innan sin död har Fabian gift sig med Justina Trafvenfelt (1816). Hon flyttar med Emil till Kjulsta 1879. Emil gifter sig 1885 med den femton år yngre Ida Gosling (1859) i Brighton i England och bröllopsresan går till Paris. De får 1886 sonen Erik.
Svenska Släktkalendern
Frågor
Frågar som Svenska Släktkalendern kan ge oss svar på:
– Personers släkt och bakgrund
Allmänt
Svenska Släktkalendern har kommit ut sedan 1885 och beskriver svenska stamtavlor fram till idag, totalt över tusen stamtavlor. Svenska Släktkalenden hette först Svensk Slägtkalender, sedan Svenska Ättartal och numera Svenska Släktkalendern. Den ges ut av Föreningen Svensk släktkalender.
Hitta
I varje nummer finns ett register, som numera har över tusen namn, där det anges i vilken årgång som en ätt finns beskriven. Jag har varit intresserad av släkten Thavenius, som ägde Kjulsta gård utanför Stigtomta i början på 1800-talet. Jag hittar dem i årgången från 1894. Sidan (den högra) där familjen som bor i Kjulsta ser ut så här.
Skriva
Exempel från familjen Thavenius vid Kjulsta i Stigtomta.
1794 köper Lars Thavenius (1752) de båda Kjulstagårdarna. Han tillhörde en sörmländsk prästsläkt. Pappan hette Johan T och var hospitalspräst i Nyköping. Lars var först komminister i Kila och sedan prost i Västerljung. Han var gift med Hedvig Gustava Welin (1763). De får fem barn. Ewald (1788) som är advokatsfiskal. Han får sonen Ewald Teodor (1823) som blir byggmästare och låter bygga ett hus i italiensk renässans med adress Strandvägen 19-21 i Stockholm, det Thaveniska huset. Beata (1791), som gifter sig med mammas kusin, 1:e hovintendenten Per Gustaf Welin (1786), och bosätter sig i Gustavsvik i Vrena. Maria (1792), som dör ogift av lungsot vid tjugosex års ålder. Lars (1794), som blir kyrkoherde i Björnlunda. Hedvig Charlotta (1801), mer om henne senare.