Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke
Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge.
– bygger på en dikt av Verner von Heidenstam
Frågor
Kartor kan kanske hjälpa oss att få svar på följande frågor:
– Hur gammal är gården/torpet?
– Vilka byggnader har funnits på gården/torpet?
– Hur gamla är de byggnader som nu finns på gården /torpet?
– Har gården varit uppdelad i flera gårdar?
– Hur stor areal har gården/torpet haft under olika perioder?
– Hur mycket ny mark och förbättrad mark innebar sjösänkningen
i mitten på 1800-talet?
– Har benämningen på olika platser kring gården/torpet ändrats under åren?
– Hur har marken varit fördelad på olika användningsområden under åren?
– Hur gick vägarna förr?
Hitta
Kartor från lantmäteriuppdrag
Lantmäteriet bildades 1628 och kartor började framställas i större skala i Sverige mellan 1630 och 1655. Detta genom de geometriska jordeböcker som tydligt beskriver hur byarna såg ut vid denna tid. Dessa kartor har digitaliserats och finns på Riksarkivets hemsida www.riksarkivet.se. Tyvärr täcker ingen av dessa kartor vårt område.
För vårt område är de första lantmäterikartorna från slutet av 1600-talet. Syftet var att klara upp gränskonflikter och oklarheter inom eller mellan byar, göra ägomätning, ägodelning, ägobyte, rågångsbestämning, gränsbestämmelser, storskifte, laga skifte, delning och avsöndring. Handlingarna består av kartor och text i form av protokoll och t.ex. hur delningen skall gå till. Texten är ofta svår att läsa. Vid skiften anges de olika gårdarna/bönderna med en bokstav (littera) och de olika odlingslotterna med en siffra. Vid laga skiftet skiljer man mellan:
– Inlösningsjord, som är redan uppodlad jord eller sådan som skulle kunna odlas till bra åker.
– Avlösningsjord, som är mark som inte går att odla.
– Impidement, som är värdelös mark.
Lantmäteriet
På www.lantmateriet.sefinns många historiska kartor, som ofta har sin grund i ägodelningar och gränsbestämningar. Gå in på följande sätt på hemsidan:
1. Klicka på ”Kartor och geografisk information”.
2. Klicka på ”Historiska kartor”
3. Klicka på ”Installera bildvisningsprogrammet” (om du får problem så följ anvisningarna på hemsidan, ett bättre fungerande system är aviserat till slutet av mars).
4. Klicka på ”Till historiska kartor”
Här finns det tre olika arkiv att söka i:
– Lantmäterimyndighetens arkiv (LMM). Här finns kartor från storskiftet (1750-1827), laga skiftet år (1828-1972) och många andra förrättningar. Vanliga skalor i det historiska materialet är 1:4 000 och 1:8 000, medan skalan i senare förrättningar varierar.
* Uppgifter från 1700-talet (ungefär) säger inget om hur många byggnader
som fanns, deras storlek och placering, men man kan vanligen så hur
många mangårdsbyggnader som fanns. Det kan också finnas uppgift t.ex.
om ”Nya ladugårdar”.
* Uppgifter från 1800-talet (ungefär) berättar ganska exakt. om
byggnadernas placering och storlek Det går inte att skilja bostadshus från
ekonomibyggnader. Skuggningar, som är ovanliga, innebär att kartorna
har använts för att marker var nya byggnader ska ligga. Detta ger mycket
information.
* Det finns gränsmarkeringar som man kan leta efter, t.ex. femstenastav.
– Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS). Här finns vägkartor, läns- och
landskapskartor, generalkartor, sockenkartor, stadskartor, geometriska
jordeböcker samt renovationer, handritade kopior av lantmäteriets storskifteskartor och en del annat förrättningsmaterial. Kartorna är i regel
skala 1:5 000 eller mindre. Ofta täcker LMM och LMS samma
händelse, men materialet kan skilja sig något åt.
– Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK). Beskriver topografi, ekonomi,
bebyggelse och kommunikationer under 1800-1900-talet. För RAK finns det tre alternativ:
* Generalstabskartan (GSK) som är från 1870-talet och som inte ger så
mycket information, men soldattorp finns markerade med ST (soldattorp)
och GT (grenadjärtorp).
* Häradsekonomiska kartan (HEK) från tiden kring 1900. Publicerades
häradsvis med en skala på 1:50 000.
o Bostäder är röda och ekonomibyggnader svarta. Soldattorp är
markerade ST. Åker och äng är markerade.
* Ekonomiska kartan (EK) från 1950-talet med skala 1:10 000.
Det finns två olika sätt att söka.
A. Sökning via karta – enklast
1. Län: Södermanland
2. Kommun: Nyköping
3. Ort: Stigtomta
4. Flytta sedan kartan så att den ligger över det område du är intresserad av
5. Zooma in maximalt med hjälp av +
6. Klicka på Sök
7. Du har nu fått fram de uppgifter om ditt objekt (och kanske några i närheten) som finns i de olika arkiven.
8. Klicka på varje ”post” för sig
9. Om du vill titta på en ny ”post”, klickar du på ”Tillbaka till träfflistan”
B. Avancerad sökning
Sökningen i Lantmäterimyndighetens arkiv (LMM) går till enligt följande:
1. Arkiv. Välj Lantmäterimyndighetens arkiv
2. Län. Välj Södermanlands län
3. Markera Socken/Arkivserie
4 a. För hus. Socken/Arkivserie. Välj Bärbo, Halla, Nykyrka eller Stigtomta
5 a. Markera Trakt
6 a. Traktnamn. Välj önskad gård beroende på du vill titta på t.ex.
4 b. För vatten. Socken/Arkivserie. Välj Vattenförrättning
5 b. Markera Akt
6 b. Akt. T.ex. 04-VTN-ALFSTI
4 c. För väg. Socken/Arkivserie. Välj Vägförrättningar
5 c. Markera Akt
6 c. Akt. T.ex. 04-VÄG-ALFSTI
Sökning i Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) går till enligt följande:
1. Arkiv. Välj Lantmäteristyrelsens arkiv
2. Markera Län
3. Län. Välj Södermanlands län
4. Socken. Välj Bärbo, Halla, Nykyrka eller Stigtomta
5. Ort.
6. Välj det årtal som är intressant
Sökning i Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK)gör till enligt följande:
1. Arkiv. Välj Rikets allmänna kartverks arkiv
2 a. Kartserie. Välj Ekonomiska kartan (EK).
3 a. Län. Välj Södermanlands län
4 a. Blad. Välj t.ex. 9G4j-Ekeby. Denna karta är från 1958.
2 b. Kartserie. Välj Generalstabskartan (GSK)
3 b. Län. Välj Södermanlands län
4 b. Blad. Välj Katrineholm J243-66-1 eller Norrköping J243-56-1
Kartorna är från 1872 resp. 1877.
2 c. Kartserie. Välj Häradsekonomiska kartan (HEK)
3 c. Län. Välj Södermanlands län
4 c. Blad. Välj t.ex. J 112-66-23 – Vrena, J 112-56-3 – Valinge, Stigtomta
J112-56-4 eller Tista – J 112-66-24
Vattenförrättningar som kan vara av intresse
– LMM 04-HAL52 Gränsbestämmelser, ägomätning 1927
– 04-VTN-365. Kungsådrans bestämmande i Bettnaån 1818.
– 04-VTN-1. Sjösänkningen 1858.
– 04-VTN-377. Förslag på sjösänkning av Hallbosjön 1918.
– 04-VTN-ALFHAL. Översikt Halla socken.
– 04-VTN-ALFVRE. Översikt Vrena socken.
– 04-VTN-ALFBET. Översikt Bettna socken.
– 04-VTN-ALFSTI. Översikt Stigtomta socken.
Nya kartor
Fastighetskartan med skala 1:12 500. Den uppdateras hela tiden och ger bra och detaljerad information. Där framgår fastighetsbeteckningar och fastigheternas gränser, samt vilka hus som finns på fastigheten.
Övriga kartor och flygfoton
SGU (Statens Geologiska Undersökningar) ger också ut kartor, en hel del finns på deras hemsida, www.sgu.se. Deras äldre kartor hade Generalstabskartorna som underlag, medan de nyare utgår ifrån Topografiska kartan. På deras kartor finns uppgifter om berggrund, jordarter, vattentillgång och tungmetaller. Det går också att ta fram historiska strandlinjer.
Sök så här på SGU:s hemsida:
1. Klicka på ”Produkter”
2. Klicka på ”Kartor”
3. Klicka på ”Kartgeneratorn”
4. Klicka på ”Kargeneratorn” under ”Till tjänsten” på höger sida
5. Under Tema klicka på ”Strandnivå”
6. Under Karta klicka år, t.ex. 3 500 år sedan
7. Zooma till önskat område genom att klicka på +
Sverige har fotograferats regelbundet med flygfoto. Alla bilderna, över 1 miljon, finns arkiverade hos Lantmäteriet. De används av skogsbruket (inventering av skogsbestånd), kommuner och Trafikverket. Det finns också många militära kartor, som finns samlade på Krigsarkivet i Stockholm. Där finns dock inget av direkt intresse när det gäller vår trakt.
Mätning och gränsmarkering
På 1800-talet använde lantmätarna mätbord, diopterlinjal, mätkedjor av järn (25 alnar långa = ca 15 meter), kompass och vattenpass. I slutet av 1800-talet började man använda en s.k. distanstub med vilken man kunde avläsas avstånd mot en graderad stång. Lantmätarkedjor ersätts med mätband av stål. På 1900-talet införs triangulering som bygger på ett visst antal fysiska punkter ute i naturen. Problemet vid mätning är den krökta jordytan. Numera används digital teknik i form av GPS.
De tidigare gränsmarkeringarna skulle vara av sten. Viktiga gränser markerades med s.k. femstenarör, som bestod av en hjärtsten i mitten och fyra stenar runt om. Alla stenarna skulle vara så tunga att en man inte skulle kunna bära dem. Från 1866 skulle ändarna och alla krökningarna vid mätningarna markeras med råstenar och emellan dessa sattes mindre stenar eller stadiga träpålar med 60 (vid jordbruksmark) eller 178 (vid skogsmark) meter emellan. Under 1900-talet gick man över till järnrör som vanligen sattes ner genom att borras ner i berg eller att gjutas i betong. Det finns en rad förkortningar för olika sätt att markera gränser som finns angivna på lantmäterikartor. Dg (dubb i betonggjutning), db (dubb i berg), ds (dubb i sten), dm (dubb i mur), rg (järnrör i betonggjutning), rb (järnrör i berg), rm (järnrör förankrat i mark), hb (borrhål i berg), hs (borrhål i sten), jk (järnkonsol), ms (mässingsskruv), fr (femstenarör), rn (råsten), gr (glaserat rör), tp (träpåle) och mp (målpunkt).
Numera spelar de fysiska gränsmarkeringarna mindre roll. Redan 1938 infördes ett system med att beskriva gränspunkter med x- och y- koordinater som baserades på Rikets Triangelnät (RT). Detta ersattes 2007 med SWEREF 99 som är ett internationellt system som passar GPS-användning bättre. Här har x- och y-koordinaterna byts mot N- och E-koordinater. N står för north och beskriver avståndet från ekvatorn med sju siffror. E anger avståndet från 15 graders meridianen plus tillägg med sex siffror.
Ytmått
Fram till 1855 användes måttet tunnland. Efter 1855 var ytmåttet kvadratrev. 1 kvadratrev = 100 kvdratstång. 1 kvadratstång = 100 kvadratfot.
1 ha = 11,344 kvadratrev = 2,0257 tunnland. Vid sjösänkningen i mitten på 1850-talet anges både måtten i både tunnland och kvadratrev. Enklast är här att använda det äldre måttet, dvs. tunnland, eftersom det är enklast att överföra till ha.
Andra källor för att få svar på frågorna i början
– som kommer att behandlas i andra handledningar
– Fornsök
– Flygfoto
– Brandförsäkringar
– Bouppteckningar
– Kyrkböcker
– Tidningssök
– Mantalslängder
– Boken ”Sveriges städer, samhällen samt landsbygd”
Vidare läsning
– Lantmäteriets Handledning Historiska Kartor. Finns på www.lantmateriet.se
– Johansson, B. & Ångström, K-I. Släktforska med kartor. Handbok 3. 2016.
Skriva
Hur får man använda Lantmäteriets kartor?
Kartor i Lantmäteriets historiska kartarkiv som är äldre än 70 år omfattas inte av upphovsrätten. Det finns en del kartor inom denna serie, som är äldre än 70 år, gäller Generalstabskartan och Ekonomiska kartan. Lantmäteriet har dock valt att avstå upphovsrätten även för dessa kartor.
Lantmäteriet vill gärna att bildens ursprung anges vid publicering, t.ex. med texten ”Karta ur Lantmäteriets historiska kartor”. Det räcker dock att ange detta en gång i en skrift.
Att göra en skärmdump
När man vill ladda ner en karta på sin egen dator gör man en skärmdump, som innebär att man laddar der det som finns på datorskärmen. Detta kan göras på två sätt:
1. På Lantmäteriets sida för historiska kartor kan man klicka på symbolen längst upp till vänster, ser ut som en dataskärm. Man får då en bild på kartan i originalstorlek.
2. Ladda ner ett Skärmklippverktyg, det är gratis. Följ sedan instruktionerna för programmet. På detta sätt kan man få en mera detaljerad bild.
Redovisa
– Gården/torpets benämning/stavning i lantmäteriförrättningar (ex. från Kjulsta)
Följande stavningar har funnits genom åren:
1339 Kiulistum
—-
1597 Kiulsta
1743 Kiulstad och Kiuhlstad
1728 Tjulsta i kyrkböckerna
1840 Kjulsta i lantmäteriförrättningar
1865 Kjulsta i kyrkböckerna
– Karta från lantmäteriförrättning
Så här såg det ut vid torpet vid en lantmäteriförrättning 1855. Till torpet hörde då x ha mark. Byggnaden till höger är förmodligen bostadshus, medan det till närmast till vänster förmodligen är en lada och längst bort till vänster ett fähus.
När det finns kartor från flera tidsperioder, så läggs det lämpligen ganska nära varandra för att man skall kunna se förändringar av byggnader och areal.
Spara materialet
Kartor och andra bilder sparas lämpligen i en separat mapp i datorn. Detta för att de tar mycket utrymme om man skall skicka filer till andra och tar mycket bläck eller toner om man skall skriva ut. Man kan vänta med att lägga ihop text och bilder tills man är nästan färdig med hela skriften.