Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke.
Det är aldrig för sent att ge upp
Frågor
Frågar som uppgifter om soldattorp och militieboställe kan hjälpa oss att få svar på:
– Vilka torp som var soldattorp och under vilken tid
– Vilka gårdar som var militieboställe och under vilken tid
– Vilka hus som fanns och hur de såg ut
– När husen byggdes och renoverades
– Uppgifter om soldater
Bakgrund
Soldattorpen hade sin grund i införandet av indelningsverket, vilket påbörjades 1682. Detta innebar att det skapades en stående armé i Sverige. Varje landskap eller län åtog sig att utrusta ett regemente på 1 200 man med 25 officerare och 40 underofficerare. Två gårdar (flera om det var små och fattiga gårdar) skulle bilda en rote och rekrytera och försörja en soldat. Roten skulle också stå för soldatens soldatkläder och vapen. För varje rote fanns en ansvarig bonde som kallades rotemästare. Inom kavalleriet användes i stället termen rusthåll, som syftade på den bonde som utrustade en ryttare med häst. Soldaten skulle ha en bostad med tillhörande markbit. Om marken inte räckte för att försörja soldaten med familj skulle han kompenseras. Han skulle även få lön och kläder. Torpet var en tjänsteförmån vilket innebar att soldaten med familj vanligen fick flytta från torpet när han slutade sin tjänst. Många familjer hamnade i stora svårigheter när mannen, soldaten, avled under tjänstgöringen. Roten hade skyldighet att inom tre månader tillsätta en ny soldat och fick betala vakansavgift under tiden. Roten hade dock viss skyldighet att bistå änkan.
Ett soldattorp var ofta 7 x 5 meter och 2 meter högt. De bestod av en förstuga, en kammare och en stuga. En del utökades och förbättrades av rotebönderna. Ena gaveln skulle märkas med kompaniets namn och soldatens nummer i röd färg. Fram till mitten på 1800-talet målades bara knutarna röda på soldattorpen och ladorna var helt gråa. Därefter målades torpen utvändigt. Fönster oljemålades, torv- och halmtak byttes mot tegeltak, fönster försågs med innanfönster, jordgolv började ersättas med trägolv och enstaka kakelugnar började dyka upp. Marken vid torpen var sällan den bördigaste. Soldattorpen byggdes ofta i byarnas utmarker, där man röjde ny mark. Var tredje år inspekterades skötseln av torpen med ett syneprotokoll som flöjd. Då bestämdes vilka förbättringar som behövde göras och vem som skulle ansvara för det.
Fram till mitten på 1850-talet var soldatyrket relativt eftertraktat. Det gav en möjlighet att få ett ”eget” torp och soldaten hade en ganska stark ställning i socknen. De lärde sig ofta att läsa och hade ibland hand om läsundervisningen för barn i socknen. Från 1819 fick soldaten vid rekryteringen inte vara yngre än 18 år och inte äldre än 30 år. Pension fick man om man tjänstgjort 25 till 30 år. Den genomsnittliga tiden för en soldat i ett torp var tretton år. 80-90 % av soldaterna var ogifta när de flyttade in i torpen. I krigstid var det ganska vanligt att den nya soldaten gifte sig med änkan till den stupade företrädaren. På söndagarna inspekterade korpralen socknens soldater på kyrkbacken under kyrkparaden.
Syftet med soldatnamnen var att kapten skulle kunna skilja soldaterna åt. Till att börja med var det kompanichefen som bestämde namnen, men sedan blev det ofta kopplat till vissa soldattorp. I början var geografiska nämn vanliga. Vid sekelskiftet 1800 blev namn med krigisk klang vanlig: modig, djärv, svärd, etc. Djurnamn var vanliga: björn, varg, etc. Kanske det som kompanichefen ville att soldaten skulle utstråla. Torpen kunde få namn efter soldaten som bodde i dem. I slutet av 1800-talet blev det vanligt att soldaten behöll sitt soldatnamn efter tjänstgöringens slut.
Soldattorpen inom vårt område hörde till livkompaniet som omfattade den södra delen av landskapet (till stor del motsvarande Jönåkers härad) och var regementschefens eget kompani (totalt fanns det åtta kompanier i Södermanlands regemente), livkompaniet. Det byggde på 186 rotar, varav 10 fanns i Halla socken. 1 rote motsvarade 2 mantal. De soldater som fanns i en socken hade en korpral som befäl och stred tillsammans i krig.
Indelningsverket upphörde 1901 då den allmänna värnplikten infördes. Det innebar också att soldattorpen avskaffades.
Militiehemmanen var till för befäl, men det fanns även boställen för kronofogdar, häradsskrivare och länsmän ända till 1800-talet. Det var inte alltid att befälen bodde på boställena, det kunde vara beställningshemman som bara fungerade som lön.
Lokalt
I mitten av 1800-talet såg det ut så här i våra fyra socknar. Torp anges med huvudrote, torpnamn och soldattorpsnummer (om det anges två eller tre nummer så betyder det att torpet hade olika nummer vid olika tidsperioder, de tidigaste anges först). Observera att det kan finnas fel i uppgifterna. Vissa kompletteringar behövs.
Infanteriet
-Södermanlands regemente
Boställen
Disponeras: Sund i Halla, som var fanjunkarboställe för livkompaniet. Ellesta, som var regementsskrivarboställe. Vaxhälla i Stigtomta, för 1:e mönsterskrivare.
Utarrenderade: Tiggesta (Ticksta) i Stigtomta, för 1:e skalmejablåsaren. Helgesta i Stigtomta, för kapten i livkompaniet. Skogstorp i Stigtomta, för 1:e trumslagaren. Bondeby i Stigtomta, för regementsprästen. Två Ekebygårdar i Halla för 2:e oh 4:e skalmejablåsarna. Väsby i Halla, för 3:e skalmejablåsaren.
Soldattorp
Halla: Ellesta, Norra Hagstugan 122-111-66, Ballersta, Hammarstugan 123-112-67, Ballersta, Plåtstugan 75-68, Väsby, St Båtstugan 127-116-69, Ösby, ? 125-70, Ösby, Södra Harstugan 124-113-72, Ekeby, Vretstorp 126-115-71, Sörkärr, Flygarstugan 131-120-73, Eneby, Stenvik(en) 129-118-74 och Kälkesta, Rövgölen 120-110-113.
Nykyrka: Skogtorp, Skogstorp 132-65, Högtorp, Högstugan 133-75, Mjälnäs, Mjälnässtugan 135-77, Vålsta, Vålstastugan 134-78 och Siggenäs, St. Solöstugan 136-79.Tillkommit senare (tillhörde tidigare Livregementet till häst): Drögsta, Drögstastugan 104, Torsta, Torstastugan 105, Lida, Skuggbol 106, Rottninge, Banninge 107 och Hormesta, Dalstuganm 108.
Stigtomta: Jägarholmen, L:a Jägerholmen 121-126-76, Nölsta, Djupvik 144-134-80, Bondeby, St Fäbro 143-133-81, Björka, Hagstugan 140-130-82, Ekeby, Ekebystugan 142-83, Prestbol, Trapptorp 141-84, Åsby, Åsbystugan 147-85. Bärsta Mellangård, Finnstugan 145-135-86, Bärsta Storgård, Tillfället 146-136-87, Bärsta Storgård, Simonstorp 148-88, Eneby, Mellantorp 137-89, Eneby, ? 149-90, Kjulsta, Stenbacken 139-91 och Ene, L:a Sandstugan 138-92.
Bärbo: Egla, Norrtorp 490-140-93, Egla, Norrtorpstugan? 491-141-94, Näs, Mellantorp? 493-143- 95, Näs, Grinden 495-145-96, och Bärsund, Brostugan? 494-144-97.
Livkompaniets samlingsplats: Ellesta
Extra soldat-roteringen
-Södermanlands regemente
Skulle vara vakanta i fredstid men bemannade i krigstid (eget nummersystem). I början (1809) skulle man hålla med soldat, senare vanligen med en häst.
Halla: Björklund Prästgård 10.
Nykyrka: Århammar 16.
Stigtomta: Övrevalinge 11 och 12, Vik 13. Fjällskär 14 och Önnesta militieboställe 15.
Bärbo: Tomta 17, Näs 18, Hål 19, Täckhammar 20 och Tista 21 och 22.
Kavalleriet
Livregementet till häst, Södermanlands kompani 1667-1815, som från 1680 bestod av indelta ryttare. 1791 blev det ett infanterikompani inom Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon och 1815 Livregementets grenadier-corps.
Boställen
Disponeras: Björka i Stigtoma, som var till för en profoss (underofficer, motsvarar militärpolis).
Indragna: Brink i Stigtomta, som var till för en löjtnant och Önnesta i Stigtomta, som var till för 3:e corporalskap
Rusthåll
Stigtomta: Harsta, Rostorp 62, Bärsta, Snärsbergsstugan 63, Goglunda, Goglundastugan 64, Skåra, Bolbacken 65, Bråttninge, Brottningestugan 66, Nedervalinge, Ormhäll 67, Yngersdal, Ekensberg 68, Åsby, ? 102 och Rogsta, ? 103.
Bärbo: Näs, Mällannäs? 48 och Siggetuna, ? 49.
Nykyrka: se under Infanteriet.
Flottan
Båtsmansroteringen, Södermanlands båtmanskompani. Det andra kompaniet fanns i Södermanland och hade 1845 totalt indelta 142 båtsmän. Kompaniet tillhörde Stockholms örlogsstation.
Bärbo: Tuna, ? 36, Bärsund, ? 37, samt Åkerbotorp och Österby i Råby socken 38. De låg under Herrhamra på Torö (nu Nynäshamns kommun).
Uppgifter
Det finns enorma mängder uppgifter i de militära arkiven. Jag kommer här att koncentrera mig på det som i första hand är intressant för en hembygdsforskare, nämligen torpet/gården och i viss utsträckning de som har bott där. Det innebär att fokus är från den tid då indelningssystemet kom till, 1682, och då soldattorpen och militieboställena kom till. Det innebär att jag inte berör utskrivningen till militärtjänst före 1682, eftersom de personer som utsågs inte hade koppling till ett visst torp. Jag berör inte heller: meritförteckningar, krigskommendeingsrullor, arbetskommenderingsrullor, rullor över gratialister, sjukrullor, straffrullor, hemvärnet, utlandstjänstgöring, beväringar under 1800-talet, m.m.
Generalmönsterrullan, stamrullan och stamkorten
Varje regemente hade vart tredje år en generalmönstring. Syftet var att få en översikt över alla ”anställda” inom regementet. Den innehåller alla officerare, underofficerare och soldater plus övrig personal. Uppgifterna handlar om titel, namn, ålder, tid vid regementet, födelseort, civilstånd, längd, etc. Vilka uppgifter som fanns med skilje sig åt mellan olika tidsperioder.
Uppgifterna upprättade mellan 1685 och 1885. Efter 1885 används i stället stamrullor. Rullorna upprättades i fyra exemplar. Ett exemplar skickades till Krigskollegium och finns nu på krigsarkivet. Ett exemplar skickades till landshövdingen och finns nu på landsarkiven. De övriga två exemplaren skickades till regementet och finns nu på krigsarkivet.
Stamrullorna, från 1885, kan innehålla uppgifter om soldatens enskilda förhållanden, hantverksskicklighet, etc. För officerare och underofficerare fördes rullorna till 1945 och då ersattes stamrullorna av tjänstekort. För värnpliktiga ersattes stamrullorna 1919 av registerkort, de s.k. stamkorten (värnpliktskorten).
Soldatkontrakt
Vid rekryteringen skrev soldaten på ett anställningskontrakt. Kontraktet innehåll både förmåner och krav. Där anges att soldaten fick ett torp och lite mark att bruka. Soldaten kunde också få utsädesspannmål, lin, humle, m.m. Han fick ofta lite kontantlön, som i slutet på 1800-talet vanligen var 3 kr/år. I kontrakten angavs också ofta att soldaten hade rätt till några kvarnskjutsar per år, eftersom han inte hade någon egen draghäst.
Kontrakten upprättades vanligen i fyra exemplar, ett till rotebönderna, ett till landshövdingen, ett till regementet och ett till soldaten.
Husesyn och torpsyn
På militieboställena, som var kronans egendom, gjordes husesyn regelbundet. Detsamma gällde soldattorpen. Torpen var visserligen inte kronans egendom, men det var viktigt att dokumentera, dels om soldaten sköte torpet och dels om bönderna underhöll torpet. Vid dessa tillfällen upprättades syneprotokoll. Vid torpsynen närvarade soldaten, rotebönderna, representanter för regementet och civila myndigheter. Ofta varade synen bara 15-30 minuter för varje torp.
Protokollen visar många gånger ganska detaljerade beskrivningar av vilka hus som hörde till torpet/gården, hur de såg ut och i vilket skick de var i.
Hitta
På nätet
– Sörmlands (P10) soldatregister
Först behöver man veta soldattorpets nummer. Om man vet torpets namn så hittar man vanligen numret i husförhörslängden (uppgift om hur du hittar i dessa finns i handledningen om kyrkoarkiv). Detta eftersom det sällan går att söka på torpets namn. Man kan också utgå ifrån vilken gård som torpet hörde till. Sörmlands soldatregister gäller bara Södermanlands regemente. Det är upprättat av Ewert Wahlberg och bygger på uppgifterna i Generalmönsterrullorna.
1. Gå in på soldatregister.p10.se2. Klicka på Sök torp på vänster sida (du kan också söka efter soldat genom att klicka på Sök knekt (men detta är ju inte aktuellt så ofta i hembygdsforskning)
3. Ange Rotenummer (dvs soldattorpets nummer), som anges med fyra siffor. Om du letar efter soldattorp nr 87, så ange rotenummer 0087. Klicka på Sök. Du kan också välja att ange socken om du vill se vilka soldattorp som finns i socknen.
4. Klicka på Rote och Rotenummer, här Bärsta:0087
5. Klicka på Soldater vid detta torp
Sörmlands soldatregister finns i pappersform vid hembygdsgården i Malmköping och är tillgänglig vid besök. Jag har varit där, men jag har inte hittat någon information som inte finns med på nätet. Ansvarig för soldatregistret är Anders Halldén. Han säger att han kan ha mera uppgifter än de som finns i registret, som han mot betalning kan ta fram. Jag har inte prövat detta. Han har mejladress hallden.anders@hotmail.com. Uppgifterna kostar 30 kr.
– Centrala soldatregister
Detta register (som är under uppbyggnad) täcker hela landet, men tillför nästan inget om man är intresserad av ett torp i Sörmland. Det är mera inriktat på att söka efter enskilda soldater än efter soldattorp. Livregementets grenadjärkår ingår här (till skillnad från Sörmlands (P10) soldatregister), men det finns bara tre uppgifter från Stigtomta. Södermanlands båtkompani finns inte med.
1. Gå in på soldatreg.se
2. Klicka på Databasen
3. Klicka på Sök i databasen
4. Ange t.ex. Bärsta på Rote och Stigtomta på Socken och klicka sedan på Sök. Det som då kommer upp är alla soldater som bott på Bärstas tre olika soldattorp.
– Generalmönsterrullor
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Specialsök
3. Klicka på Generalmönsterrullor
4a. Välj Södermanlands regemente under Regemente och Livkompaniet under Kompani m.m.
5a. Klicka på Bild för valt år
6a. Kolumnerna betyder
– (1686) från vänster: Härad, Socken, Possessorer (ägare), Hemman och Bondens namn, Skatte, Krone, Frälse, Soldattorpets nummer, Knektens namn och gården, Soldatnummer. Enklast är att gå till den socken som man vet att torpet ligger i och sedan titta efter torpets nummer.
– 1742: Torpnummer (regementsnummer och kompaninummer, vilka är samma för Livkompaniet), Gård + soldatens namn, Soldatens ålder, Antal år som soldaten tjänstgjort, Födelseort, civilt yrke?, gift/ogift.
– 1835: samma som 1742, men före gift anges soldatens namn i fot och tum (observera att måttet är med skorna på).
– 1883: Torpnummer (regementsnummer och kompaninummer, vilka är samma för Livkompaniet), Rotens namn, Soldatens namn födelseort och födelsedatum, Soldatens ålder, Tjänstgöringsår vid annat regemente, Summa tjänstgöringsår, Soldatens längd i fot och tum, Gift/ogift.
4b. Välj Livregementet till häst under Regemente och Södermanlands kompani under Kompani m.m. Avser perioden 1685 – 1815.
5b. Klicka på Bild för valt å.
6b. Kolumnerna betyder
-1736: Torpets nummer inom kompaniet, Rusthållaren, Ryttarens namn ålder och tjänstgöringsår, Uppgifter om hästen.
– 1791: Torpets nummer inom regementet, Torpets nummer inom kompaniet, Rusthållarens namn, Ryttarens namn, Ålder, Tjänstgöringsår, Längd, Civilstånd, Uppgifter om hästen.
4c. Välj Livregementets grenadjärkår under Regemente och Södermanlands kompani under Kompani m.m. Avser perioden efter 1815.
5c. Klicka på Bild för valt år
6c. Kolumnerna betyder 1823: Torpets nummer inom regementet, Torpets nummer inom kompaniet, Rusthållarens namn, Grenadjärens namn, Ålder, Tjänstgöringsår, Längd, Civilstånd.
– Flottans arkiv
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Specialsök
3. Klicka på Flottans arkiv
4. Välj Rullor flottan under Serie och välj Södermanland under Fritext
5. Klicka på Bild för valt år
6. Kolumnerna betyder (1841-74) från vänster: Födelseort (för båtsmannen), Födelsedatum, Torpets nummer, Båtsmannens namn, Anslutningsdatum, Frejd och uppförande, Kroppsbeskaffenhet, Civilstånd, Hantverkare, Kommenderingar, Längd på kommenderingarna, Erhållna bestraffningar och anteckningar, t.ex. dödsfall.. Enklast är att gå efter torpets nummer, Bärbo finns under bild 25.
– Värnpliktskort
För män födda 1881-1921, som mönstrade mellan 1902 och 1941.
1. Gå in på arkivdigital.se
2. Välj Registersökning
3. Ange Värnpliktskort under Registerkälla och namn (namn kan också utgå ifrån värnpliktsnummer anges under Värnpliktsuppgifter, värnpliktnummer finns i kyrkböckerna). Klicka på Sök
4. Klicka på namnet som kommer upp
5. Klicka på det som står under Länkar och Värnpliktskortet kommer upp
– Armens porträttgalleri
Behandlas i en handledning av fotografier.
Ej på nätet
Dessa uppgifter finns på krigsarkivet i Stockholm och (för vårt län) på landsarkivet i Uppsala. Det är samma uppgifter som skall finnas på båda ställena, men uppgifterna är inte alltid kompletta, så man kan behöva titta på båda ställena.
Stamkort
Finns på Krigsarkivet under regementschefsexpeditionen, majorsexpeditionen eller kompaniexpeditionen för aktuellt regemente.
Soldatkontrakt
Finns antingen på Krigsarkivet i aktuellt regemente, vanligen under kompaniexpeditionen, eller i landskansliets arkiv på landsarkivet.
Boställesyneprotokoll
På krigsarkivet finns protokollen på två ställen. 1. Regementets arkiv, vanligen hos regementsskrivare eller (från början av 1800-talet) boställedirektionen. 2. Krigskollegiums husesynskontor.
På landsarkivet i aktuell länsstyrelses arkiv, främst under Landskontoret serie G VII eller kronofogde- och länsmansarkiven.
TorpsyneprotokollPå krigsarkivet, vanligen kompaniexpeditionen för regementet. Även dessa kan finnas på landsarkivet.
Tips
- Namn på torpen kan variera i kyrkböcker och mantalslängder. Namnet finns sällan med i soldatregister, där man vanligen använder nummer på torpet.
- I mantalslängder finns soldattorpen ofta sist bland gårdar och torp i en socken.
- Torpet kan ha fått en annan placering på gårdens mark eller det kan ha blivit ett annat torp som fått ett visst soldattorpsnummer
- Soldattorpen ligger ofta i periferin på gårdens mark, där marken inte var uppodlad innan torpet kom till och marken var kanske inte så bra.
Vidare läsning
-Erikcson Wolke, L.: Soldatforska! Hur jag finner mina militära förfäder. Handbok 4. Sveriges släktforskarförbund. 2013. Malmö.
– Eriksson, L.: Svenska knektar. 2002.
– Grill, C.: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket. Bad 1 och 2. 1856. Stockholm. I facksimilutgåva med register 1988, utgiven av Landsarkivet i Göteborg och Sveriges släktforskarförening.
– www.hhogman.se. Klicka på Militaria.
Skriva
Exempel från Vretstorp.
Carl Elm (1790) kom hit som ung soldat 1809 . Han kom till Vretstorp direkt efter att ha deltagit i ett fälttåg 1808-1809 (bör ha varit mot Ryssland eller Danmark). Hans yrke var annars orgeltrampare. Samma år som han kom till Vretstorp träffade han den fyrtiotreåriga soldatänkan Anna Pehrsdotter (1766) från Södra Harstugan (12). De gifter sig, flyttar ihop och får en son Carl (1810). Hon var tidigare gift med soldaten Anders Hagtorn och hade med honom tre barn: Anders (som bara är sex år yngre än sin styvfar), Anna och Jan. Anders Hagtorn dog i fälttåg tjugotredje december1809 (kanske var han ute i samma krig som Carl Elm, om man riktigt vill fantasin löpa fritt skulle man kunna tänka sig att Anders är dödligt sårad och Carl sitter på hans dödsbädd efter slaget vid Piteå mot Ryssland 25 augusti 1809, Anders ber Carl ta hand om hans hustru Anna och de tre barnen, Carl lovar att göra det). Carl och Anna bodde på Vretstorp ända till 1845, då han fick avsked 1845 efter att ha tjänat utmärkt väl och bevistat ytterligare ett fälttåg 1813-14 (bör ha varit mot Norge). 1846 flyttar båda till fattigstugan, där Carl dog av bröståkomma 1852, 62 år gammal. Från 1850 får han lön som orgeltrampare vid den nyligen införskaffade orgeln. Anna som nu blivit soldatänka för andra gången lever fram till 1859 då och dör av ålderdom, 92 år gammal.
Exempel från Södra Harstugan
Södra Harstugan var soldattorp nr 72 tillhörande Södermanslands regementes livkompani från 1686 till 1902. Tidigaste uppgift i husförhörslängd är från 1776. Torpet hörde till Ödesby. Huset, som numera är rivet, låg ca 50 meter väster om Lugnet vid norra sidan vägen. Först hette det enbart Harstugan, men när Norra Harstugan tillkom på 1820-talet så fick det namnet Södra Harstugan. Totalt tjugotre soldater bodde här under åren. Den första soldaten hette Måns Jonsson och antogs 1669. Han tog sig soldatnamnet Hare 1688. Hare var inte ovanligt som soldatnamn. Man kan fundera på om han tog sig namnet efter torpet eller om torpet har fått sitt namn efter honom. Den sista soldaten hette E R Ekenborg. Om Anders Öhlstorp (1675) som var soldat mellan 1709 och 1719 står det ”Hemkom från dansk fångenskap och erhöll avsked såsom åldrig, bräcklig och oduglig”. Nils Weman for till Finland 1739 och dog 1742. Jonas Weman (1693), soldat mellan 1743 och 1744, anges ”fått ofärd i bägge knänen, kan intet vidare göra tjänst och således kasseras”.
Så här såg det ut vid torpet 1853. En syn som gjordes 1868 visar att soldattorpet, som låg norr om stora vägen, hade yttermåtten 8 x 5,4 meter och var 2,7 meter högt. Det hade tegeltak och en förstubro. Till huset hörde en loge med måtten 7,2 x 5,1 x 2,1 meter och med halm på taket. Det fanns också ett fähus med måtten 5,7 x 4,8 x 2,1 meter och även detta med halm på taket. Både logen och fähuset låg söder om stora vägen ca 20 meter väster om torpet.