Namn
Torpet har omväxlande benämnts Sjölund och Sjölunda. På 1700-talet användes också stavningen Siölund. Enligt ortnamnsregistret så finns det 142 uppteckningar på ortsnamnet Sjölund i Sverige, varav 20 i Sörmland. Det finns 161 Sjölunda, varav 24 i Sörmland. Observera att det är uppteckningar som anges och att det kan finnas flera uppteckningar som gäller samma plats. Ofta har benämningarna Sjölund och Sjölunda använts omväxlande för samma plats under olika perioder. Sjölund betyder skogsdungen vid sjön. Det kan vara ett s.k. sekundärt bebyggelsenamn, vilket innebär att namnet kan ha använts för platsen innan det kom någon bebyggelse där.
I trakten finns ytterligare ett Sjölund. Det ligger 1,5 km västerut i gamla Halla socken. De som bor åt Stigtomta kallar detta hus för HallaSjölund, medan de som bor åt Halla kallar torpet som hört till Senesta för bortre Sjölund. Det finns dessutom ett Sjölunda i närheten. Det är den gamla prästgården som ligger vackert vid sjön Mäskaren mellan Yngaren och Hallbosjön.
Ålder
Sjölund finns med i mantalslängderna 1768, men inte 1767 och inte heller på kartor från 1766. Det gör det sannolikt att torpet tillkom 1768 och att det i år är 250 år gammalt.
Areal, avstyckning och odling
Torpet styckades av från Senesta 1991 och har en areal på 7 448 kvm. Dessutom disponeras ca 1 ha mark åt väster till 2040. Fastigheten har beteckningen Senesta 3:1 och har tillhört Senesta Nedergård.
1918: 1,9 ha fördelade enligt följande: vårvete 0,35 ha; havre 0,8, gav 350 kg; potatis 0,10 ha, gav 800 kg; foderfrukter 0,07 ha, gav 1 800 kg; odlad jord för höskörd 0,58 ha, gav 1 200 kg. Någon gång under 1920-talet slutade Sjölund att vara egen brukningsenhet.
Djur
1844: 1 stut, 1 ko
1862: 2 kor, 1 gris
1918: 1 häst, 1 ko, 1 ungnöt, 1 kalv, 1 får, 6 höns
1940-talet: 1 gris, höns och 40-50 kaniner
Boende och ägare
1700-talet
1768, då vi tror att platsen bebyggdes för första gången, bodde Erik Daniel här med hustru och två barn under femton år.
Matriarkat och syskon
1783 bor Pehr Nilsson (1738) och hans maka Maria Gabrielsdotter (1744) här. De har sonen Gabriel (1744), sonen ? (1772), dottern ? (1774), dottern Stina (1775), sonen Jonas (1778) och dottern Magdalena (1783). Totalt åtta personer. Föräldrarna flyttar 1795 med de två barn som fortfarande bor hemma till näraliggande nybyggda Solstugan (se närmare under Solstugan). I mantalslängderna är det Stina som står som huvudperson på torpet. 1789 flyttar Stinas tre år äldre syster (?) Anna Greta Gabrielsdotter (1741) in. Även hennes elva år yngre man som är soldat är skriven på Sjölund, men som inte verkar ha bott här och inte finns med i kyrkböckerna från 1791. Kanske dog han i det s.k. teaterkriget 1788-89 mot Danmark. 1791 har Anna Greta en ny man, den tjugofyra år yngre Anders Larsson (1765), samtidigt som hon beskrivs som ofärdig. Vid denna tid har också Anna-Greta och Stinas äldre bror (?) Gabriel Gabrielsson (1739) flyttat in med sin hustru Stina Pehrsdotter (1740). Vid denna tid består Sjölund förmodligen av två fristående hus. Man kan tänka sig att det är broder Gabriel som flyttar till systrarna med sin hustru och låter bygga ett nytt hus intill det gamla.
1800-talet
Det är den yngste av de fyra som dör först. Anders dör 1807 och Gabriel dör 1809 av ålderdom, sjuttio år gammal. Änkorna bor kvar men Stina dör 1811 av rötfeber, medan det är oklart hur länge Anna Greta lever. Hon flyttar dock till Senesta Nedergård 1825.
1806 tillkommer ytterligare två par, som flyttar in från Leksätter. Det är inhysen Per Nilsson (1731) med hustrun Brita Larsdotter (1736) och deras son (?) Nils Persson (1772) med hustru Chatarina Olsdotter (1770). De har barnen Brita Chatarina (1798), Peter (1803) som senare kommer att bygga stugan Petterslund 100 öster om Sjölund, Anna Greta (1808) och Malena (1813). Det innebär att det 1807 bor åtta vuxna och två barn på Sjölund. Nils Persson dör 1812, bara fyrtio år gammal. Mamma Brita har också dött vid denna tid. Anna Greta blir piga vid Åsby 1828 men blir med barn och flyttar tillbaka till Sjölund 1830 då sonen Per Erik föds. Hon bor sedan en kort tid hon brodern i Peterslund innan hon 1833 gifter sig med den tjugo år äldre grenadjären Erik Bergfelt i Ormhällen under Wik, som blivit änkling året innan.
Femton boende
1816 bor det femton personer i de två Sjölundtorpen. Det är torparen Lars Jansson (1778) som flyttat in 1814 tillsammans med hustrun Katarina Andersdotter (1879) och (?) änkan Anna Kajsa Larsdotter (1846). Sedan tidigare fanns änkorna Anna Greta och Katarina med Katarinas två hemmavarande barn, Anna Greta och Malene. Dessutom pigan Maja Stina Träff (1800) som flyttar till Halla 1817, samt paret Erik Andersson (1780) och Anna Kajsa Jonasdotter (1789). Från Rogsta Brunnstuga i Nykyrka inflyttade detta år (1816) Olof Erson (1883), hustrun Maja Stina Ersdoter (1885) och barnen Erik (1807), Anna Stina (1810) och Maja Lena (1813).
1820 hade Lars Larsson ”mindre sidenpersedlar”. Det hade även Anders Andersson, som dessutom nyttjade tobak. För sådan ”lyx” fick man betala skatt. 1827 flyttar Lars Jansson med hustru till Vrena. Då är det inte så många av de som bodde här 1816 kvar. Det är bara änkan Katarina Olofsdotter med döttrarna Anna Greta och Malene. Sedan är det en stor omsättning på människor. Mellan 1826-1831 bor det tjugosex personer vid Sjölund. Under perioden därefter är det ganska rörigt, med människor som flyttar in och ut. En är inhyse Jonas Blom (1787) som 1836 varnas för osämja med hustrun Märta Jonsdotter (1781). De flyttar 1840 till den nybyggda Hellstugan 500 meter västerut.
Är 1839 upprättades en bouppteckning efter hustrun till inhysemannen Nils Jonsson, Brita Andersdotter på Sjölund. Bouppteckningen är intressant på flera sätt. Den innehåller förvånansvärt många föremål för att vara efter en inhyse, över ett hundrafemtio föremål. Bland dess märks: 1 par örhängen i guld, teskedar i silver, 5 tallrikar i tenn, 3 par tekoppar, 1 metalljusstake, 1 kaffebrännare, 1 väggur, 1 par vävstolar, 1 sängbolster, 1 dunkudde, 1 brämpäls, 2 par silkesdukar, 1 muff, 1 kaffekvarn, 1 ökstock, 1 nät, 1 spinnrock, 1 yxa och 1 ankare. Boets samlade tillgångar var på 147 RB (Riksdaler Banco). Skulderna var på ca 46 RB, bl.a. till Erik Andersson på Senesta för 1/2 tunna råg och till Fredrik Carlsson på Leksätter. Summa behållning blev ca 100 RB. Det motsvarar idag drygt 10 000 kr enligt KPI och närmare en hal miljon enligt LI. Begravningskostnader var på ca 25 RB. Detta är ovänligt mycket för en inhyse och det är en ovanligt stor andel av boets behållning. Varför?
Fem år senare upprättas en ny bouppteckning, nu för torparen Erik Ersson på Sjölund. Det som är intressant med den är att skulderna på 186 RB vida översteg tillgångarna på 71 RB. Han hade skulder till femton olika personer i trakten. Det var till boende på Väsby, Kjulsta, Goglunda, Senesta, Petterslund, Ene, Harsta och flera på Sjölund.
Förpantningsrätt
Första uppgifterna om Sjölund som förpantningstorp är från 1833, då det är en Anders Petersson som köper Sjölund för 450 RB (Riksdaler Banco) på femtio år, av jordägaren Johan Jansson på Valinge. Efter dessa femtio år skall Johan Jansson eller hans arvingar betala tillbaka dessa 450 RB utan ränta samt ersättning för gjorda förbättringar. Johan Jansson skall också lämna material för underhåll av husen och gärdsgårdarna, t.ex. byggnadstimmer på 16 alnar (= ca 10 meter). 1838 säljs förpantningsrätten vidare för 600 RB. I avtalet med jordägaren ingick också att köparen hade rätt till sommarbete för en ko och tillgång till marken mellan Sjölund och Petterslund, som avgränsas av berget och landsvägen..
Efter att ägaren till förpantningsrätten dött, så säljs den vidare på auktion1844 till Fredrik Nyström (född 1786 i Tuna) från Stordalen för 622 RB för de nitton återstående åren. Han var änkling som var ”sjuk ock orkeslös”. Han flyttar hit med sonen Anders Petter (1821). Lorentz dör 1856, sjuttio år gammal av bröstsmärtor och då står det följande i hans bouppteckning:
”Innehavaren av torpet Sjölund på Senesta ägor i Stigtomta socken, änkemannen Lorentz Fredrik Nyström som legat till sängs i 20 år, avled de 2 oktober 1856 -71 år gammal. Hans tvenne söner Adolf Fredrik och Anders Petter Nyström vilka bägge är myndiga och härvid närvarande. Sonen Anders Petter som brukat torpet och för dess avkastning vårdat och född fadern, hade icke någon annan kvarlåtenskap efter sig än torpet Sjölund vilket enligt kontrakt är inköpt på vissa år, varvid nu återstår 26 år, och sedan de är tilländalupna så återgår torpet till jordägaren, varför som tillgång efter den avlidne nu icke mera kan upptagas än andelen av köpesumman för de 26 återstående förpantningsåren som gör 234 RB (anm. 9 RB /år)”. 234 RB motsvarar idag ca 20 000 kr enligt KPI och drygt en halv miljon enligt LI.
Förpantningstorp innebär att torpare erlägger en viss summa i pant för en viss tid, vanligen fyrtionio år. Efter denna tid har jordägaren rätt att återlösa torpet mot pantsumma, plus ränta och ersättning för gjorda förbättringar. Torparens ersättning består av dagsverken eller arrendebelopp.
På torpet bor också pigan Brita Sofia Carlsdotter (1816) och hennes ”oäkta” dotter Clara Sofia (1842). 19 maj gifter hon sig med Anders Petter. Fyra månader senare får de en dotter, Matilda Lovisa (1850). Några år senare får de Anna Charlotta (1853). Anders Petter brukar sedan torpet till sin död 1862, ofärdig av benröta. Då är det tjugo förpantningsår kvar, men värdet är nu 350 RR (Riksdaler Riksmynt). Det finns en skuld på 100 RR till torparen Ander Pehrson i Långmyran och en på 170 RR till Anders Petters farbror, Fredrik Nyström. Behållningen i boet var ca 321 RR, vilket motsvarar ca 20 000 i dagens penningvärde enligt KPI och ca en halv miljon kronor enligt LI. Anders Petter är bara fyrtioett år när han dör.
Brita Sofia har nu gått från att ha varit piga med ”oäkta” barn till att plötsligt blivit ”ägare” till ett torp där hon bor med sina döttrar. Men hon har ingen man. 1865 blir ett händelserikt år för henne. Dottern Clara Sofia har flyttat till Aspdalen i Lunda 1858. Hon föder där den ”oäkta” dottern Klara Matilda 6 juli 1965. Tre veckor senare dör Clara Sofia av barnsbörd. Brita Sofia tar hand om dotterdottern. Samma år gifter sig Brita Sofia med den tolv år yngre f.d. grenadjären och änklingen Anders Fredrik Berlin (1828) från Thortorp på Viks ägor, som nu flyttar in till Sjölund. Han har tidigare varit grenadjär på Snäsbergsstugan som tillhör Bärsta rote. Anders Fredriks hustru hette Carolina Carlsdotter Nyström (finns det någon släktkoppling till Brita Sofias förra man?) som dött året innan. Anders Fredrik har med sig sönerna Karl Fredrik Albert (1854) och Anders Gustaf (1857) samt dottern Karolina Matilda (1862).
Dömd till straffarbete
Kort är den lycka som varar beständigt. På natten mellan den 22 och 23 oktober 1868 sker en stöld i en olåst loge hos rusthållare Erik Andersson i Brottninge, 7 km öster om Sjölund. Det stulna är 2 tunnor och 60 kannor råg, vilket motsvarar ca 450 liter. Dessutom stals två tomma säckar. Efter misstanke (oklart på vilka grunder) gjordes en undersökning i Anders Fredrik Berlins hem Sjölund. Där hittade man 60 kannor säd samt två säckar. Berlin erkände direkt och lämnade tillbaka säden. Den övriga säden, 2 tunnor, hade han sålt till mjölnare Carlsson vid Bobergs Qvarn i Nyköping den 24 oktober. Clara Sofia, hans hustru, stod anklagad för medhjälp eftersom hon var med när de åkte in till Nyköping för att sälja. Hon hade då frågat vad han fått säden ifrån. Då hade han svarat ”det angick henne inte”. När man i rätten frågade varför hon nöjde sig med det svarat, så svarade hon att hon inte ”vågat påyrka någon förklaring”. Andes Fredrik dömdes till 4 månaders straffarbete och 5 års förlust av medborgerligt förtroende. Dessutom skulle han ge rusthållare Andersson de pengar han fått att mjölnare Carlsson.
Denna stöld kan sättas in i ett större sammanhang. Åren 1867 till 1869 var det mycket svåra svältår i Sverige. Även om Sörmland var bland de minst drabbade delarna av landet så påverkades man även här. Brottsligheten, där stölder var en stor del, i Sverige har aldrig varit större varken tidigare eller senare (enigt historikern Magnus Västerbro) .
”Förlust av medborgerligt förtroende” var en påföljd som hade införts 1864 och som innebar att personen förlorade tjänst i ämbete; tjänst i allmän befattning; all politisk. och kommunal rösträtt och valbarhet: får inte uppträda som rättegångsombud; inte vara vittne; inte idka handelsrörelse; och blir ”förlustig de kyrkliga nådemedlen”. Nådemedel är de medel, ordet och sakramentet, varigenom gud genom anden träder i gemenskap med människan och gör henne delaktig av sin nåd.
Clara Sofias dotter, Anna Charlotta, flyttar till Skåra, men flyttar tillbaka 1873 med sin ”oäkta” son Gustaf Emil (1873) och får där ytterligare ett ”oäkta” barn, Ida Charlotta (1875). 1876 flyttar alla tre till Nyköping. Den andra dottern, Carolina Matilda flyttar 1879 och dotterdottern Clara Matilda flyttar 1880 till Fyrsjö.
Nu är de bara Clara Sofia och Anders Fredrik kvar av familjen. 1883 kommer fostersonen Gustav Emil Nyström (1873). 1886 flyttar de tillsammans till Vallastugan i Stigtomta. Nu har förpantningstiden gått ut och Anders Fredrik står som arrendator.
1869 flyttar även en far och dotter in på Sjölund. Det är Karl Erik Ersson (1817) och dottern Anna Matilda (1863) som kommer från Stensätter på Senesta ägor. De flyttar1882då de skrivs på socknen utan stadigvarande bostad. Efter faderns död 1884 flyttar Anna Matilda till Vårdinge socken.
Stor omsättning
Adolf Fredrik Gustavsson (1845) med hustrun Carolina Matilda Karlsson (1855) och fyra barn bor här 1886-87 innan de flyttar till Katrinelund på Harstas ägor.
1888flyttar en familj hit från Lill-Kjulsta. Det är snickaren Karl Leonard Andersson (1859) med hustrun Augusta Matilda Johansdotter (1859), sönerna Karl Emil (1880) och Ernst Viktor (1882), döttrarna Tekla Matilda (1884) Nanny Teresia 1887 samt sönerna Hilmer Leonard (1892) och Hallvar Emanuel (1895). De flyttar 1897 till Goglundastugan 3 km österut.
1900-talet
Mellan 1897 och 1931 bodde tjugofyra personer på Sjölund. Alla under kortare perioder. En del var äldre utan barn, men det fanns även yngre med barn. Under en del perioder stod huset tomt.
1931 flyttade en son till ägaren på Senesta Nedergård, Yngve Johansson, in med sin nygifta fru Elna. De fick tre barn Hans, Lars och Birgitta. Yngve var snickare. Han reparerade hus och byggnader runt om i Stigtomta , sonen Lars hjälpte honom ända tills pensioneringen då Lars fortsatte på egen hand. Hans startade sedermera firman Golvmaterial i Nyköping.
Familjen bodde kvar vid Sjölund till 1952 då de flyttade till Anneberg i Stigtomta samhälle. Yngve var duktig cyklist och hade längre rekordet på Yngaren runt. Man var till stor självförsörjande. Potatis, rotfrukter och grönsaker odlade man själva. Fruktträd hade man även om flera körsbärsträd dog de kalla vintrarna under kriget. Kött, mjölk och mjöl fick man från gården. Dessutom jagade och fiskade Yngve. Det enda man behövde köpa var socker, salt, choklad, kaffe och te. Man hade en gris, höns och 40-50 kaniner i burar i ladan. Bisamhällen hade man, men efter att man fick problem med dem flyttades de upp i Solstubacken, där ett fortfarande finns kvar. Skomakarutrustning fanns på vinden.
1952 flyttade en av de andra sönerna på Senesta Nedergård, Gösta Johansson in med hustru Anna-Adelia och sonen Thorsten. När pappa Emil dog 1958 flyttade familjen från Sjölund till Senesta.
Sommarstuga
1959 blev det Sjölund sommarstuga. Det var flera olika som hyrde, men 1967 kom Knut Andersson med hustru Birgit och dotter Yvonne hit. Han var verkmästaren på Siab i Nyköping. De var kvar till 1982 då Knut hastigt avled av hjärtinfarkt.
Nya hyresgäster 1986 var Knut Anderssons bror Gösta Andersson med maka Margit. De var bosatta i Katrineholm och arbetade på SKF resp. Ericsson. De hade tidigare hyrt en stuga vid Senesta.
Efter försäljning av Senesta 1991 och avstyckningen av Sjölund har Thorsten och Elisabet Johansson använt torpet som sommarstuga. De är båda hängivna och duktiga bridgespelare.
2000-talet
Det är fortfarande Thorsten och Elisabet som har torpet som sommarstuga.
Byggnader
Vi vet följande. Första huset tillkom 1768. På karta från 1793 så finns det två hus som benämns Sjöstugorna. De ligger ca 10 m från varandra, det som ligger längst åt norr i öst-västlig riktning och det andra i nord-sydlig riktning. Det finns också två Sjölund från slutet av 1790-talet och fram till 1820 (så länge det finns tillgängliga mantalslängder). Uppställningarna i kyrkböckerna tyder på att det har funnits två bostadshus vid Sjölund fram till någon gång under andra halvan av 1800-talet. På storskifteskartan från 1830 ligger bostaden längre västerut , ungefär där gäststugan nu ligger. Där finns nu också en ”plommonskog”. Huset beskrivs som backstuga i kyrkböckerna i slutet av 1800-talet. På en karta från ca 1900 har huset den nuvarande placeringen, Det tillkom ett likadant hus som Sjölund uppe vid Senesta ca 1860. Det verkar inte som om det nuvarande huset är från 1700-talet med hänsyn till sin utformning.
Utifrån detta är det troligt att det första huset byggdes 1768, att det tillkom ett hus till i slutet av 1790-talet och att dessa två hus, som låg väster om nuvarande bostadshus, revs någon gång på andra halvan av 1800-talet. Att det nuvarande huset byggdes i samband med att de två gamla husen revs och att det byggdes öster om det gamla huset. Huset har kök och rum. På vinden finns ett utrymme där barnen fick sova på sommaren under 30- och 40-talet. 1994 gjordes en tillbyggnad, bestående av kök, toalett och dusch, samt ett sovrum. I den gamla delen finns vedspis i köket och rörspis i rummet kvar.
På somrarna under 30- och 40-talet sinade ofta brunnen som hörde till torpet. Då fick man gå ner till gärdet på andra sidan vägen och använda den pump (finns fortfarande kvar) som hörde till Leksätter och Lilla Leksätter. Tvättade gjorde man denna tid vid Senestabadet (se under bad). 1990 drogs det in vatten och elektricitet.
Av byggnaderna som finns idag är det bara bostadshuset som är gammalt Ladan som syns på flygfotot revs till största delen på 1970-talet. Ladan som finns nu är byggd 1990. Den står på samma plats och är nästan lika stor som den gamla. Endast en liten del av den gamla ladan är kvar Det är det gamla fähuset som är den timrade delen. Carporten byggdes 2003. Då byggdes även en gäststuga.
