Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke
Första utkastet är alltid skit.
Ernest Hemingway
Frågor
Vilka uppgifter om gården finns från medeltiden?
– Namn på boende och ägare
– Händelser på gården
– Kreatursbeståndet
– Gårdens storlek
Allmänt
Medeltiden sträcker sig fram till år 1500. Här inkluderas även 1500-talet.I mitten av 1500-talet fördelades den bondebrukade jorden enligt följande: frälsejord (ägd av adeln) 22,3 %, kronojord (ägd av staten) 30,5 % och skattejord 47,2 %. Fram till 1540 genomfördes kyrkoreduktion, som innebar att mycket att kyrkans egendom fördes över till staten.
Få personer ägde stora markområden, s.k. godskomplex. T.ex. så ägde Birger Nilsson (Grip) 1562 hela 269 enheter: 162 gårdar, 71 torp, 8 kvarnar och 28 övriga (utjordar, öde enheter, etc.). Av dessa låg 82 i Sörmland. Skåra i Stigtomta var rättardöme för 19 enheter: 12 gårdar, 2 torp, 2 kvarnar och 3 övriga. Av dessa låg 3 i Bärbo, 3 i Nykyrka och 7 i Stigtomta.
Digerdöden, som inleddes 1350 i Sverige, innebar att ca hälften av befolkningen dog. Det gjorde att många gårdar lämnades öde.
Hitta
Det medeltida Sverige
Det 2013 utgivna ”Det medeltida Sverige, Band 2 Södermanland: 3 Jönåkers härad, Nyköpingsstad” ger mycket intressant information om tidigt omnämnande av gårdar. Den finns digitalt tillgänglig på riksarkivets hemsida. Du kan söka direkt via https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/DMS_Sodermanland_2-3.pdf. Där finns uppgifter om det tidigaste uppgifterna om när en gård omnämns och uppgifter om antal gårdar, om det frälsejord, kyrkojord, etc. och om ägare och storlek på gården. Nedan följer lite information som underlättar tolkningen av de uppgifter som finns under respektive gård. För den som är intresserad av originalen, så kan man gå in på www.sök.riksarkivet.seoch gå vidare på dels ”Landskapshandlingar” och dels SDHK (Medeltidsbreven). Det ger dock inte någon ytterligare information.
Förklaringar
Uppgift om antalet gårdar som finns i ”byn” anges med fet stil under SöH. Uppgifterna kommer från landskapshandlingarna och täcker tiden 1540 (ca) till 1570 (ca). De olika förkortningarna anger vilken typ av ägande det handlade om:
sk = skattehemman (ägs av en person som betalar skatt till staten)
ky = kyrkohemman (ägs av kyrkan, de tillhör det rättardöme, rd, som anges)
fr = frälsehemman (ägs av en adelsfamilj)
kr = kronohemman (ägs av kronan, dvs. staten)
aoe = arv- och eget-hemman (det var Gustav Vasas privata gods, som han ärvt eller förvärvat)
vakl = Vadstena klosterhemman (ägdes av Vadstena kloster)
Efter dessa förkortningar står det ibland –uj. Det betyder att det finns enutjord. En utjord var en jordbruksfastighet som inte var en by eller hemman och som inte var mantalssatt. Det finns en ny tolkning (se under Vidare läsning) som innebär att utjordar skulle vara ödegårdar. Det gör att man kan tillåta sig att göra spännande gissningar om var dessa eventuella ödegårdar kan ha legat.
Gårdarna beskrivs med fyra tal med kolon emellan. Det beskriver markland: öresland: örtugland: penningland. Deras förhållande till varandra är 1: 8: 24: 192. Om det bara anges två tal är det markland och öresland som avses. Dessa mått avsåg egentligen inte areal, utan avkastning, men grovt så motsvarar 1 markland 12 ha. På motsvarande sätt betyder talen som anger betalning med pengar; mark: öre, örtug: penningar. Dessa har samma relation tillvarandra som talen som anger land. 1 mark vid denna tid motsvarar 243 kr enligt KPI idag och 5 216 kr enligt LI.
Tolkning av uppgifterna från några av gårdarna i vårt område.
Kjulsta:
1 sk 1:4, (1559-68 1:4:2:2)
1 sk 0:7, 1566 1 kr (saknas 1552-65)
1 skuj (endast 1551)
Rad 1. Det fanns ett skattehemman värderat till 1:4 under större delen av perioden 1540 till 1570. Under tiden 1559-68 var värdet något större, 1:4:2:2, vilket motsvarar 1×12+(4×12)/8+(2×12)/24+(2×12)/192 = 12+6+1+0,125 = 17,125 ha.
Rad 2. De fanns i början perioden (1540-1570) ytterligare ett skattehemman, värderat till 0:7. Från 1566 ändras detta till att vara ett kronohemman. Mellan 1552 och 1565 saknas uppgifter.
Rad 3. 1551 fanns det en skatteutjord.
Helgesta:
1 aoe 4:0, 1553 2 aoe, 1559- 2:0 + 2:0
1554 1 aoeuj(1559- sägs jorden vara sakfallsgods av Olof i Åsby)
Rad 1. Det fanns från periodens början (ca 1540) ett arv- och eget-hemman värderat till 4:0, som 1553 ändrades till två arv- och eget-hemman på vardera 2:0.
Rad 2. Från 1554 fanns det en arv- och eget-utjord, som tillkommit som sakfallsgods av Olof i Åsby. Sakfallsgods är ett gods som indragits eller konfiskerats till kronan, huvudsakligen pga. begångna missgärningar.
Skåra:
1 sk, 1559 1 skuj
1 sk, 1560 1 skuj
1 ky (Tå rd), 1552 0:4, 1559 0:6.
1 fr (Birger Nilsson /Grip/, 1566 Nils Birgersson /Grip/).
Rad 1. Från periodens början (ca 1540) fanns ett skattehemman som 1559 omvandlas till en skatteutjord. Oklar värdering.
Rad 2. Från periodens början (ca 1540) fanns ett skattehemman som 1560 omvandlas till en skatteutjord. Oklar värdering.
Rad 3. Från periodens början (ca 1540) fanns ett kyrkohemman, som tillhörde Tå (ligger några km nordväst om Nyköping) rättardöme. Det värderades 1552 till 0:4 och 1559 till 0:6.
Rad 4. Från periodens början (ca 1540) fanns ett frälsehemman, som då ägdes av Birger Nilsson (Grip) och från 1566 av Nils Birgersson (Grip). Den förste var förmodligen far till den andre.
Hormesta:
1 kro:7:1:4
1 ky (Tå rd), 1553 0:4:1:4 (1556-59 0:4).
Rad 1. Från periodens början (ca 1540) fanns ett kronohemman som värderades till 0:7:1:4.
Rad 2. Från periodens början (ca 1540) fanns ett kyrkohemman, som tillhörde Tå rättardöme och som värderades till 0:4:1:4. Under perioden 1556-59 var värderingen något lägre, 0:4.
Solö:
1 fr (Nils Bagge, 1565 Elsa Isaksdotter /Halvgjort av Älmtaryd/).
Rad 1. Från periodens början (ca 1540) fanns ett frälsehemman, som då ägdes av Nils Bagge och från 1565 av Elsa Isaksdotter (Halvgjort av Älmtaryd).
Flera förklaringar
1 tön = 6 spann = ca 300 liter. 1 pund = 4 tunnor = ca 150 liter. Kornavrad = avgift/ränta i form av korn. Gästningspn = avgift i penningar. Avradspn = avgift i form av penningar. pn = penningar. Skattved = skatt i form av ved. Skatthampa = skatt i form av hampa. Mata = matvaror erlagda såsom avgift. Matapenningar = penningar som erlades i stället för motsvarande avgifter. Landbo = arrendator. Faste = vittne. Faste var en person som var närvarande som vittne vid rättshandlingar för att de skulle vinna laga kraft, t.ex. vid fastighetsavhändelse. Det fanns vanligen åtta faste. Sämjevittne = vittne vid förlikning/överenskommelse.
Frälsehemman
När det står att en viss gård tillhörde t.ex. Anna Klementsdotter, behöver det inte betyda att personen ägde gården. Det kan också betyda att att personen erhöll ränta för gården.
Anna Klementsdotter (Hagenskild) ”ägde” många av gårdarna i vårt område. Hon ägde också flera gårdar i socknen; Ballersta, Eneby och Sund. Hon var född i Finland 1513 och gifte sig 1530 med hövitsmannen Jakob Krumme Näshulta socken, som dock dog redan ett år efter giftermålet. Hon gifte sig igen 1537. Denna gång med hovjunkaren och kammarrådet Nils Pedersson Bielke. Denne erhåll 1544 Bettna socken. Paret bodde på Åkerö. Nils seglade omkull och drunknade i Bråviken 1550. Anna, som var hovmästarinna, dog 1590 och ligger liksom sin andra make begravd i Bettna kyrka. Under denna tid hörde stor del av Halla till Åkerö, vilket den norra delen av Halla gjorde ända till slutet av 1800-talet. 1568/69 låg följande antal enheter under Ballersta rättardöme i Halla: 10 gårdar och 1 torp i Halla, 1 kvarn i Bärbo, 2 gårdar i Nykyrka, 1 gård i Stigtomta (Ene), 2 gårdar och 3 torp i Vrena och 1 torp i Bergshammar.
Häradsdomböcker
Domböcker från häradsrätterna kan vara en mycket givande källa för information om förhållandena långt tillbaka i tiden. Problemet är att dessa är mycket svårtillgängliga. Det finns dock undantag. Magnus Collemar gav 1953 ut ”Sörmländska härads domböcker från 1500-talet”. Där redovisas bl.a. domböcker från Jönåkers härad för 1596 och 1597. I dessa är en del gårdar från vårt område omnämnda. Det står t.ex. att ”Erich Jönson, her Månses dreng i Stegtompta, hafuer belägret Sunes tienistepige i Kijsseng, then han icke will taga till ächta, och förthenskuld blef saker 40 mark till treskiftes. Pigenes nampn war Anna Mårthensdotter”. 40 mark motsvarar idag 3 843 kr enligt KPI och 128 404 kr enligt LI.
Älvsborgs lösen
I kriget mot Danmark på 1500-talet förlorade Sverige Älvsborgs fästning. För att få tillbaka fästningen krävde Danmark en lösen. Den samlades ihop genom det som var den första allmänna skatten grunda på bärkraft i Sverige. De med mark skulle betala en tiondel av värdet på tillgångarna; kreatur, silver och koppar. Detta kallades Älvsborgs lösen.
För att hitta uppgifter från enskilda gårdar går man in på Riksarkivets söktjänst, www.sök.riksarkivet.se, och klickar på Älvsborgs lösen. Välj här Älvsborgs lösen 1571 (1613 är svårare att hitta i). Inom vårt område finns det uppgifter för Bärbo och Halla, inte Nykyrka och Stigtomta. Klicka på Södermanland och Närke. Bärbo finns på sid 17 och Halla på sid 23. Första kolumnen anger vad det är för enhet: silver, koppar och sedan olika kreatur. Andra kolumnen anger hur mycket kopparn och silvret väger, samt hur många av de olika kreaturen som det finns på gården. Tredje kolumnen anger värdet för varje enhet.
Vidare läsning (avancerad)
– Ferm, O.: De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt. Riksantikvarieämbetet. 1990. Stockholm.
– Karsvall, O.: Utjordar och ödegårdar. 2016. Uppsala. Finns även att läsa på nätet.
Skriva
Ex från Kjulsta (bygger på Det medeltida Sörmland och Sörmländska häradsdomböcker):
1300-talet
De första uppgifterna om gården är från 1339 då en Peter i Kiulistum var vittne vid häradstinget. 1369 byter Ernolf Holmstensson bort 2 penningland och 10 örtugsland (dessa måttenheter går inte att direkt överföra till arealmått eftersom de var en bedömning av gårdens avkastning, men det motsvarar ungefär 2,3 ha) i Kjulsta med Peter i Ene mot mark i Fågelsund i Bettna. Ca 1384 är Anders i Kjulsta vittne vid häradstinget.
1400-talet
1408 och 1409 är Johan i Kjulsta vittne vid häradstinget. Ragnvald i Kjulsta är nämndeman vid häradssyn 1443. Olof i Kjulsta är 1456 vittne vid häradstinget och 1479 är Anund i Kjulsta nämndeman vid lagmansting.
1500-talet
I mitten på 1500-talet bestod Kjulsta av två skattehemman med en areal på 27 ha (grovt räknat).
1572 bor underhäradshövding Erik Pedersson i Kjulsta. Han är underhäradshövding för Oppunda, Jönåker, Rönö, Hölebo och Daga.
1597 dömdes Karl i Kjulstas dräng Jakob Olofson av häradsrätten till att betala 20 mark (motsvarar idag 1 658 kr enligt KPI och 58 880 kr enligt LI) för att han lägrat Karls piga, som han begärt at få gifta sig med.
Ex från Ekeby (avse Älvsborgs lösen):
Under 1500-talet
1571 fanns det tre gårdar vid Ekeby och ägarna var Lasse i Ekeby, Erik i Ekeby och X i Ekeby (svårt att tyda namnet). Tillsammans hade de 10 lod silver, vilket är ca 130 gram, och 6 listpund koppar, vilket är ca 51 kg.
Under Djur
Det sammanlagda antalet djur på de tre gårdarna var: 8 kor, 34 får, 21 svin, 11 ungdjur, 8 oxar och 2 stutar.