Vårskogsudden (H) är udden söder om Harhålet. Namnet är förmodligen gammalt (även om den äldsta belagda uppgiften jag har är från den Ekonomiska kartan från 1958), där vår kommer från det fornsvenska ordet vardher som betyder vakt (hållning) och syftar på en forntida vårdkasplats. Vårskogsudden skulle således vara en vakthållningsplats. Detta är lätt att förstå om man betänker att de låga delarna av området låg under vatten före sjösänkningen i mitten på 1800-talet och det strategiska läge som udden har ute i Yngaren med bra sikt åt olika håll under tider då vattenvägarna var viktiga. Kanske fanns det en vårdkase (signalsystem med hjälp av eld som placeras på hög höjd) uppe på höjden längst ut på udden, som varnade när fienden kom under vikingatiden. Svårförklarligt är att Vårskogsudden på 1800-talet kallades Edebyholmen. Om det inte är fel på kartan skulle det möjligen ha sin förklaring i någon koppling till gården Edeby som ligger på andra sidan Yngaren. Benämningen holme är däremot svår att förklara då en holme är en liten ö. Det är möjligt att höjden på den södra delen av udden vid högvatten var en udde och att det är den som var Edebyholmen.
Udden skulle också om man utgår från dess form på kartan kunna kallas stövel. Innan sjösänkningen måste den ha sett mycket annorlunda ut. Det var omöjligt att gå runt den som man gör nu, eftersom området där yttre stigen finns då låg under vatten. Nuvarande väg in till grusgropen fanns knappast av samma skäl. Udden består i sin tur av tre uddar, här kallade norra, västra och södra udden.
Svarta hålet
Det bruna området på kartan är ny mark till följd av sjösänkningen. Här framgår att Svarta Hålet var en del av Yngaren före sjösänkningen.
Svarta hålet (Q) heter den tjärn som ligger ute på Vårskogsudden. Den är förmodligen en rest från sjösänkningen 1857. Svarta hålet är sannolikt en så kallad ”dödisgrop”. Dessa uppstod när ett isblock föll av inlandsisen och sedan begravdes i grus och sand från isälven. När isblocket smälte var en grop det enda som blev kvar. Även fördjupningarna som finns till vänster om stigen innan Båtviken skulle kunna vara dödisgropar. Svarta hålet var en del av Yngaren fram till sjösänkningen 1858, vilket bl.a. kan ses på en karta från 1853. Namnet ”Svarta hålet” behöver inte ha skapats i och med att sjösänkningen skapade tjärnen. Innan sjösänkningen har den sydvästligaste delen av Vårskogsudden varit ett stort platt område med vattendjup på ½ – 1 meter. Svarta hålet bör med sitt mycket större djup ha varit väl synligt från åsen ovanför, ett ”svart” hål jämfört med det kringliggande grunda området i nuvarande pelarsalen (området mellan tjärnen och södra udden som tidigare bestod av höga tallar, utan hög växlighet runt om). Detta gäller framför allt ifall pelarsalen har varit bevuxen med vass, vilket verkar troligt, även om den dåvarande lägre näringshalten i Yngaren inte gynnade vassen såsom idag.
En mätning av djupet i Svarta hålet på sex olika platser hösten 2012 visar ett största djup på 2,4 meter och med ganska små skillnader på de olika mätplatserna. Det är troligt att den varit djupare tidigare och att mycket organiskt material har samlats på botten. I februari 2013 var tjärnen 94 meter där den är som längst och 45 meter där den är som bredast. Det innebär att tjärnen totalt innehåller ca 10 000 kubikmeter vatten. Det finns mycket sly i och omkring tjärnen. Om den togs bort skulle Svarta hålet framträda än mer magisk. Om man inte röjer undan här finns risk att tjärnen snart är ett minne blott. I tjärnen har det funnits ruda, vilket är en karpfisk. Rudan har en exceptionell överlevnadsförmåga och kan övervintra i bottenfrusna gölar utan syre genom att den kan bryta ner socker till alkohol, vilket ett fåtal djur kan. I små tjärnar kan rudor bli upp till 20 centimeter stora och leva över 40 år. I näringsrika sjöar kan rudor bli dubbelt så stora. Fiskaren Alfred Andersson (se Tallsätter, 13) brukade använda rudor som agn till långrev. Jag har gjort ett litet försök att fånga ruda här utan framgång. Alfreds son Jan har också försökt utan att lyckas.
Grusgropen
En stor grusgrop (G) som inte används numera finns vid den södra delen av badet Harhålet. Den har förmodligen sitt ursprung från slutet av 1800- eller första halvan av 1900-talet. Ett omfattande uttag gjordes under första delen av 1900-talet till Björkvikssidan. På 1940- och 50-talet var det vanligt med lastbilar som kom och tog grus här. En del kördes till Bettna. Då fanns det också en stenkross här.
Fiskarfamiljen Andersson (se Tallsätter, 13) hade en tvättstuga och ett hus för fiskeredskap nere vid grusgropen. De låg vid vattnet rakt nedanför skogsvägen som går uppför backen. Det var gamla hus, som finns med på karta från 1858, men som måste ha byggts efter sjösänkningen. Vägen hit gick från Lugnet (11). Det fanns ingen direkt väg hit från stora vägen förrän en bit in på 1900-talet. Nu är det vass i sjön utanför det område där husen låg. Huset med fiskeredskap revs 1950 eller 1951 och då byggdes huset i Båtviken som ersättning, vilket i sin tur revs kring år 2000. Tvättstugan revs i slutet på 60-talet utav Jan ”Gösen” Andersson, son till fiskaren Alfred Andersson på Tallsätter. Bilden ovan visar tvättstugan (alternativt fiskeboden) någon gång på 1910-talet. De tre på bilden är systrarna Anna, Karin och Ellen Frick som bodde på Lugnet (11). Under 50-talet bedrevs det lerduveskytte i grusgropen.
På mitten av 1700-talet var det avbränd mark från Snäckis (S) upp mot åsen ovanför Svarta hålet (Q). Ungefär vid samma tid betecknades området som kärrmark.
Gränsgungor
Runt Vårskogsudden finns ett antal numrerade ”Gränsgungor”. Antalet är oklart, kanske varierar det över tid. Talen har en viktig funktion inom numerologi (talmystik). De första som utvecklade avancerade tankar kring detta var pythagoréerna, vars grundare Pythagoras levde för 2500 år sedan. Deras grundläggande principer handlade om det begränsade och det obegränsade, som representerade det goda och det onda. Fundera själv över vilka dina gränser är! Hur många gränsgungor har du hittat? Vilket blir det sammanlagda talet från alla gränsgungor? Om du multiplicera gränsgungornas tal med varandra för att sedan dividera med din ålder minus din skostorlek så får du ditt lyckotal för detta år. Du kan också räkna ut din förväntade livslängd enligt följande: din ålder/40 x 1000/antal sekunders löptid x (125 – 1,5 x BMI). Du börjar och slutar vid samma gränsgunga, passerar alla gränsgungor genom att hoppa över gungan och räknar sedan ut hur många sekunder detta tar.