Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke.
Ingen är helt värdelös, man kan alltid fungera som dåligt föredöme.
Tidningssök
Frågor
Frågar som uppgifter från tidningssök kan ge oss svar på:- Händelse på gården/torpet såsom: brand, dödsfall, brott, försäljning etc.
Allmänt
Många större händelser på en gård/torp som är intressanta för hembygdsforskning finns i dagstidningar. Det finns tidningar som täcker tiden från 1645 och framåt. Många av dessa tidningar är digitaliserade eller kommer att bli det inom de närmaste åren. Det pågår nu ett projekt att digitalisera alla tidningar, som inte redan är digitaliserade, under en fyraårsperiod fram till 2022. Perioden som avses är fram till 1906. Till detta är också en söktjänst kopplad.
En begräsning, av upphovsskäl, är att det hemifrån bara går att läsa material som är äldre än 125 år. Yngre material får man titta på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Från 2019 finns även möjlighet att titta på detta på universitetsbiblioteken och en del folkbibliotek. Enligt biblioteket i Nyköping så är man intresserade, men KB:s IT-lösning passar ännu inte Nyköping. Prenumeranter på DN och Svenska Dagbladet kan söka fritt i dessa tidningars arkiv.
Lokalt
De tidningar som är aktuella inom vårt område är:
– Nyköpings Weckoblad (lite varierande titlar under olika perioder): 1764 – 1804
– Södermanlands Läns Tidning (utgavs i Nyköping): 1862 – 1952
– Södermanlands Nyheter: 1893 –
– Folket (som under en tid hade egen redaktion i Nyköping): 1905 – 2015
– Sörmlandsbyggden: 1927 –
Södermanlands Nyheter för tiden 1893 – 2013 finns att läsa på mikrofilmsscanner (dator nr 14) på Nyköpings bibliotek. Där finns också möjlighet att läsa Södermanlands Läns Tidning och Folket för kortare perioder. Här finns dock ingen sökfunktion, vilket begränsar nyttan avsevärt.
Hitta
– Gå in på tidningar.kb.se
– Skriv in sökord, t.ex. Kjulsta och klicka på Sök*
– Det kommer ett antal träffar, läs nedanför varje träff för att avgöra om det verkar intressant
– Klicka på artikeln
– Klicka en gång till på den sida som kommit fram
– Den intressanta texten är gulmarkerad, förstora genom + nere till höger
– Gå tillbaka till träfflistan genom att klicka på X uppe till höger
* – för att begränsa sökningen till det som finns skrivet om Kjulsta i Stigtomta så skriver man: KjulstaANDStigtomta. Det finns flera möjligheter till avgränsningar, se på Lathund under Frågor och svar.
– det går också att göra begränsningar av tidsperiod och vilka tidningar som sökningen skall avse.
Skriva
Här kommer två exempel från gården Kjulsta:
Exempel 1
1888 hände något dramatiskt på Kjulsta. Det beskriv på följande sätt i Östergötlands Veckoblad nr 16, fredagen den 20 april 1888 (språket är något moderniserat). ” Den 12 dennes vid 2-tiden på eftermiddagen varsnades eld á vinden till mangårdsbyggnaden á egendomen Kjulsta i Stigtomta socken, tillhörig greve E Lewenhaupt. Elden utbredde sig med stor våldsamhet så att inom 10 minuter stod hela övre våningen i ljusan låga. Och efter 2 timmar var byggnaden förvandlad till en grushög. Den otroliga snabbhet, varmed lågorna grep omkring sig, gjorde att endast en högst obetydlig del av den dyrbara lösegendomen kunde räddas. Av tavelsamlingen räddades med svårighet 10 av de dyrbaraste tavlorna. Blott helt ringa av den mängd antika möbler och porslin som fanns i det nedbrunna huset, bärgades. Men allt linne samt gång- och sängkläder gick förlorade. Branden tros ha uppkommit genom något fel i skorstenen, en spricka, varigenom eld skulle ha utträngt och antänt. Troligen har elden länge legat och pyrt, innan den bröt ut, ty i flera dagar hade en svag brandlukt märkts. Man hade dock inte kunnat uppdaga ursprunget till denna lukt. Både fastighet och lösegendom var försäkrade, den förra i länets brandstodsbolag för 20 000 kr, den senare för omkring 24 000 kr, men ägaren gör dock en mycket stor och delvis oersättlig förlust, till följd av att en mängd unika, dyrbara, antika saker brunnit upp.” Lewenhaupt har inte tagit några nya lån sedan han köpte gården. Efter branden tar han dock två nya lån, vilket kan bero på att försäkringarna inte täckte hela kostnaderna för att bygga ett nytt hus.
Exempel 2:
Fredagen den 19 oktober 1865 var den 10-åriga Karl Gustaf Goglund, boende i Enby grindstuga och son till änkan och fattighjonet Anna Stina Ersdotter (1821), och lekte i körhuset vid Kjulsta. Han klättrade upp på bjälklaget ovanför vandringshjulet (ett tröskverk) varifrån han hoppar eller faller ner på hjulet. Körarna stannar verket genast, men kunde inte göra det så hastigt att han kunde undvika att pojken blev sönderkrossad mellan hjulet och de strävor som fanns ovanför. Karl Gustaf avled inom fyrtiofem minuter.
Porträtt
Frågor
Frågar som porträtt kan ge oss svar på:
– Hur såg personen X ut?
Allmänt
Målningar av personer har funnits i alla tider, men är mycket ovanliga och för dem finns ingen sökfunktion. De första fotografierna kom 1826/27 och blev sedan allt vanligare. På 1850- och 60-talet lät alla som hade råd att fotografera sig i Sverige. I slutet av 1800-talet fotograferade sig i princip alla.
Fotografier är vanligare för vissa befattningshavare: officerare, präster, stadstjänstmän, läkare, etc. Fångar i fängelserna fotograferades också. Under första halvan av 1900-talet var det också populärt, mest i välbeställda familjer, att gå till ateljé och låta sig fotograferas. Det finns också mänger av privata fotografier.
Hitta
Det finns många källor när det gäller att söka efter porträtt. Här beskriv några av de vanligaste.
Krigsarkivets porträffsamling
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Specialsök
3. Klicka, under Databaser, på Krigsarkivets porträttsamling
4. Skriv i namn, t.ex. Carl Fredrik Rylander
5. Klicka på namn
6. Klicka på Bild
Tre Stockholmsateljéer, Jaeger, Bergne och Welinder från 1920-talet till 1970-talet
1. Gå in på arkivdigital.se
2. Välj Registersökning
3. Skriv in ett namn, t.ex. Magnus Pontin, och kicka på Sök
4. Klicka på ett namn som kommer upp
5. Här anges år och datum när fotografiet är taget. Klicka på länken
Projekt Runeberg
Projekt Runeberg är ett ideellt initiativ för att digitalisera äldre nordisk litteratur och göra det fritt tillgängligt över internet. I de digitaliserade böckerna finns en hel del porträtt på olika yrkesgrupper. Enklast är ofta att söka på personens namn på Google, t.ex. Åke Ekstam, och sedan klicka på bilder. Ett av fotografierna som kommer fram är från Runeberg. Klicka på denna. På köpet får vi bilder på några andra personer i Halla kommun.
Sörmlands museum
1. Gå in på sormlandsmuseum.se
2. Gå längst ner på sidan, till Genvägar och klicka på Sök i Samlingar.
3. Klicka på fotografier
4. Här går att söka på namn, men det finns inte så många fotografier här. Om man även är intresserad av byggnader, så kan man t.ex. söka på Kjulsta.
Europeana, Kringla, m.fl.
Europeana är en samlad webresurs för hela Europa. Den innehåller ca 60 miljoner konstverk, böcker, bilder, etc. Jamtli (Länsmuseet i Jämtland) har t.ex. lagt ut hela sitt bildarkiv här.
En svensk motsvarighet är Kringla, som utvecklats av Riksantikvarieämbetet. Den hittas på kringla.nu.
Andra källor är t.ex. portrattarkiv.se och digitaltmuseum.se.
Släktforskarförbundet – Rötter
Se under Anbytarforum
Lokala hembygdsföreningar
En del lokala hembygdsföreningar har sökfunktioner för fotografier. På andra kan man få bläddra på plats i arkiven. Många har också publicerat bilder på bygdeband.se
Skriva
Juridik kring att publicera fotografier är inte helt lätt, men jag har uppfattat läget så här.
Fotografier utan verkshöjd får användas om det är över 50 år sedan fotografiet togs. Om man vet vem fotografen är, så bör man ange detta. Om fotografiet har verkshöjd, vilket betyder att det är ett resultat av upphovsmannens personliga och intellektuella skapande, är det skyddat 70 år efter upphovsmannens död. Det torde vara få foto som är aktuella för oss som tillhör denna kategori.
Foto som finns i Krigsarkivets porträttsamling, Sörmlands museums foto, Arkiv Digitals porträtt och foto från Runebergprojektet bör vara ok att publicera om man anger källan.
Om man får fotografier av privatpersoner, bör man dels be om klartecknen för publicering och dels ange fotograf.
Foto av Carl Fredrik Rylander (1799 – 1875) ur Krigsarkivets porträttsamling, förmodligen från 1860-talet.
Anbytarforum
Frågor
Frågar som Anbytarforum kan ge oss svar på:
– alla
Allmänt
Anbytarforum är ett diskussionsforum för släktforskning. Här kan man få hjälp av andra släktforskare i de flesta frågor där man kört fast. Det kan handla om vad ord betyder eller uppgifter om enskilda personer. När man t.ex. googlar om ord som finns i gamla bouppteckningar hamnar man ofta i Anbytarforum. Anbytarforum har skapats av Sveriges Släktforskarförbund, genealogi.se. De kallar sin hemsida Rötter. Förbundet ger också ut böcker, ger tips om släktforskning, etc. Under rubriken Faktabanken finns mycket matnyttigt, bl.a. möjlighet att söka gravstenar. Här finns också möjlighet till porträttsökning och man kan själv lägga in äldre fotografier (från perioden 1860 – 1910, antingen visitkortsporträtt på 6×9 cm eller kabinettporträtt på 11x 14 cm).
Hitta
1. Gå in på forum.genealogi.se
2. Skriv t.ex. Kjulsta
3. Om du är intresserad av ett ”äldre inlägg”, så kolla datum och klicka på detta.
Du kan också ställa egna frågor. För att göra detta behöver du skaffa ett användarkonto. Det är gratis.
Skriva
Beror på typ av information.