Övrigt

Analys

Svåra förhållanden

Det var svåra förhållanden många människor levde under. De trängdes ihop i små utrymmen, med lite belysning, uppvärmning och med vatten utanför huset. T.ex. så fick Sjölund vatten och el indraget först 1990 och på Lomyra finns vatten ännu inte indraget.

Torparna levde under osäkra förhållanden med torparkontrakt. Kontrakten på näraliggande Stavstugan på 1870-talet innebar att torparen fick bo i och utnyttja torpet med tillhörande mark på fem villkor. Det viktigaste i detta var att göra 125 mandagsverken  till gården. För detta fick torparen också två lass kärrhö. Överdagsverken (som inte var frivilliga) ersattes med en kappa råg per dag (en kappa =4,58 liter). Om inte torparen uppfyllde dessa punkter eller om han visade sturskhet eller uppstudsighet, så upphörde kontraktet och han fick flytta utan föregående varning.

Då levde ändå torparna under förhållandevis goda förhållande. Värre var det för inhyse, äldre och handikappade. När de inte längre kunde bor kvar i en backstuga som inhyse blev de antingen på socknen skrivna, vilket vanligen innebar att de fick flytta runt på gårdarna i tremånadersperioder, eller bli placerade i socknens fattighus. Särskilt utsatt var situationen för kvinnor som fick ”oäkta” barn, där fäderna inte tog ansvar.

Sommarstugeboende först från Nyköping nu från Stockholm

När det gamla torpen såldes och gjordes om till sommarstugor var det först välbärgade människor från Nyköpingstrakten som flyttade ut på somrarna och rustade upp husen. Det var ingenjör Bunner, målarmästare Andersson, ingenjör Ekberg, VVS-företagare Åkerberg, veterinär Ekgård och ingenjör Lindhe. Numera har Stockholmarna (främst Lidingöbor) tagit över alla torpen, utom Sjölund.

Vägar 

Vägen öster om Sjölund fick annan riktning i slutet av 1920-talet. Den gamla vägen kallades Solstugebacken (i dagligt tal kallades den för Solstubacken). I Riksantikvarieämbetets Fornsök beskrivs den på följande sätt: ”Väg, ca 290m l (Ö-V), 3-4 m br och intill 0,7 m h. Troligen är vägsträckningen äldre än 1750-talet”.  Det gjordes flera förändringar av ”Hallavägen” vid denna tid. Vägen öster om Ene rätades, liksom vägen öster om Sörkärrsvägen (i Halla). För att genomföra detta uppdrag köpte Jönåkers Vägföreningen en del av Hånö, där man hämtade  grus. För att hämta grusbyggde man en väg mitt igenom Leksätter, vars sträckning ändrades så att den gick vid sidan om Leksätter någon gång på 1950- eller 60-talet.

Den lilla väg som finns till torpen söder om Hallavägen, som börjar mittemot Kjulstas allé och slutar vid Sjölund, såg annorlunda ut tidigare. Tidigare fanns det bara en väg från Sjölund till Lomyra och den passerade Leksätter. Även 1872 fanns det dock en väg som gick som den nuvarande.

Bad

Söder om Leksätter finns ett bad vid Yngaren. Klipporna här kallas ”Taubes klippor” efter familjen Taube som ägde Leksätter. Båthuset som finns här, men inte används nu, byggdes omkring 1960 av Gottfrid Andersson på Lilla Leksätter och Verner Ekberg på Lilla Lomyra. De två andra små husen nere vid vattnet tillhör några släktingar till ägarna på Ene och används i samband med fiske.

De på Sjölund badade mest vid det de kallade Senestabadet (andra namn som har använts är Kohagen och Bigarråstället). Det ligger 500 m väster om Sjölund, där Hällstugan en gång låg. På 1940-talet gjorde snickare Yngve Johansson på Sjölund var sin badbåt till de tre barnen. Hit gick man också för att tvätta.


Exploatering

1947 gjordes en lantmäteriförrättning av Lomyra. Syftet var att göra en semesterby för Nyköpingsföretaget ANA. Planen innebar att fem tomter på ca 2 000 kvm vardera styckades av bredvid varandra nära sjön. En tomt på 4 000 kvm styckades av öster om torpet och en större tomt på 14 000 kvm styckades av i nordväst. Länsstyrelsen godkände planen 31 december 1947. Observera att första strandskyddslagen kom först 1952.  Tre vägar planerade ner mot vattnet och anslöt till en ny väg ovanför de fem tomterna nära vattnet. Exploateringen fullföljdes dock inte. Varför är oklart. ANA byggde i stället en semesteranläggning på Romholmen utanför Nyköping.

1992 ville ägaren av Ene, Lars Karlsson, göra en avstyckning av området mellan Leksätter och Lilla Leksätter. Tanken var att det skulle vara åretrunt villor. Boende i området protesterade och fick stöd av Stigtomta hembygdsförening. Planerna godkändes aldrig.

Fornminnen

Några fornminnen finns inte i närheten av våra torp. Det finns däremot gravsättningar några hundra meter nordöst om Sjölund uppe på berget. Det är inte osannolikt att det har funnits någon boplats eller grav vid Lomyra med tanke på det höga läget.

Kvarstående frågor

1. Varför stod Bengt Wedholm som ägare till Lomyra 1937 och inte föräldrarna?

2. Vad var priset för Lomyra 1937?

3. Vad var priset för Leksätter 1955?

4. Under vilken tid kallades Lilla Leksäter för Bygget?

5. Varför blev det inget av med ANA:s semesterby vid Lomyra 1947?

6. Varför blev det ingen avstyckning av Leksäter med 20 ha i slutet av 1930-talet?

7. När byggdes Lilla Leksätter ut?

8. Vad sysslade Hjalmar Wedholm med mellan 1928 och 1937?

9. Vad betyder Lomyra?

10. Vad betyder Leksätter?


Källor

  • Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2007. Ordbok för släktforskare.
  • Björksten. S.R. & Stenberg. D. 1947. Södermanland. I Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd. Del 1.
  • Bouppteckningar. http://www.svar.ra.se/
  • Fornlämningar. http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/
  • Janzon, Kaj. 2013. Det medeltida Sverige 2:3 Jönåkers härad och Nyköpingsstad. Riksarkivet.
  • Kyrkoarkiv. http://www.svar.ra.se/
  • Lantmäteriverkets  historiska kartor. http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/
  • Lokalundersökningar. http://www.svar.ra.se/
  • Mantalslängder 1642 – 1820. http://www.svar.ra.se/
  • Ortnamnsregister.http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/
  • Prisomräknare http://www.myntkabinettet.se/web/rakna_ut_penningvardet.aspx
  • Rötter – Sveriges Släktforskarförbund. Anbytarforum och Faktabanken. http://www.genealogi.se
  • Svenska adelns ättartavlor
  • Södermanlands läns kalender. Flera år. Södermanlands läns hushållningssällskap.
  • Wikipedia.http://sv.wikipedia.org