Byggande

Byggnadshistoria

Det finns en del att notera när man betraktar äldre hus när det gäller yttre faktorer. Här är några sådana punkter:

– Fram till 1800-talet målades enklare hus inte alls.

– Målningen av trähus var inte ett sätt att skydda huset, utan det gjordes av estetiska skäl. Man ville efterlikna stenhusens karaktär. Den röda färgen försökte efterlikna röda tegelhus. De vita knutarna och fodren har sin förebild i det gråa i stenhusen (se arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg i Stockholm). 

– Den röda slamfärgen, som nu finns på de flesta hus i området, var ljusare än nu fram till 1960-talet. De nu vita knutarna, fodren och fönstren var tidigare vanligen grå eller gröna.

– Före 1800-talet mitt var skorstenarna putsade och vitkalkade. Anledningen var att teglet då var av dålig kvalitet och behövde förstärkas för att hålla (se det mindre huset vid Stavstugan). När teglet blev bättre slutade man att putsa skorstenarna.

– Fram till mitten av 1800-talet hade man ofta pardörrar (se Vretstorp) som gick inåt och hade ett överljus (små glasfönster ovanför dörren).

– Uthusdörrar hade ofta bräder i fiskbensmönster (se det mindre huset vid Stavstugan).

– Under andra halvan av 1800-talet skedde en revolution i husbyggnad genom att det blev möjligt att maskintillverka t.ex. bräder. Innan dess var de mesta tillverkat för hand. Glas var dock fortfarande handblåst fram till 1930-talet.

– Gamla enkla hus har ofta få fönster (om de inte har byggts om), eftersom fönster var dyra och ökade behovet av uppvärmning.

– Vid 1900 så övergick man från enkupiga tegelpannor till tvåkupiga av tegel när man kom igång med industriell produktion.

Översiktsplan

Varje kommun skall ha en översiktsplan. Den skall vara vägledande vid beslut om mark- och vattenområden. Den ska också vägleda beslut om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen används när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser eller prövar bygglov enligt plan- och bygglagen. Planen är inte juridiskt bindande. Nyköping har hösten 2013 beslutat om ny översiktsplan, som har några avsnitt som berör vårt område. 

Placering av vindkraftverk. Om vindkraftverkets totalthöjd är mellan 50 – 100 meter (inklusive rotorblad), får inte verket ligga närmare ett bostadshus än 8 ggr verkets totalhöjd, dvs. 400 – 800 meter. Detta gör att det knappast torde vara aktuellt att placera vindkraftverk inom området. Det skulle i så fall vara ute på Eknäset (B), men då skulle det komma för nära kulturhistoriskt intressanta Eggardsnäs (4). 

Kulturmiljövärden skyddas genom att områden där särskild hänsyn ska tas anges på plankartan. Inom dessa områden skall stor vikt läggas på kulturmiljövärdena vid vägning mellan olika intressen. Området mellan Yngaren och Hallbosjön är ett av de nio områden inom kommunen som har fått denna status. Det anges att ”Landskapsbilden vid sjöarna ska bevaras. Lokaliseringen av bebyggelsen är tydlig och speciell i detta område och ny bebyggelse ska underordnas denna bebyggelsestruktur”. Det sägs också att igenplantering av värdefulla natur- och kulturområden ska undvikas. Det torde innebära att det inte bör planteras skog på åkrarna inom området.  Kulturhänsyn till äldre vägars sträckning och utformning i landskapet skall tas och bibehållas i den mån som god vägtrafiksäkerhet kan erhållas. Hallavägen anges som en av fem vägar som bedömts ha detta värde. Innebörden torde vara att någon ändring av sträckningen eller breddning knappast är aktuell.

När det gäller ny bebyggelse sägs vidare:
– Enskilda nya fritidshus bör främst lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse.
– Utanför planlagt område föreslås inga generella begränsningar av byggnadernas storlek. Byggnaderna ska anpassas till platsens förutsättningar bl.a. med tanke på omgivande bebyggelse och tomtens storlek.
– Placering av nya byggnader bör ske i traditionella lägen så att de passar in i landskapet. Det kan t.ex. ske i gränslandet mellan åker och skog eller på en väl dränerad höjd.
– Utformning och färgsättning av nya byggnader ska ske på ett sätt som passar både för byggnaden som sådan och för omgivningen på platsen så att en god helhetsverkan uppnås. Nya byggnader i direkt anslutning till eller med tydlig koppling till befintlig bebyggelse anpassas till byns eller husgruppens mönster och karaktär. Nya byggnader bör följa den lokala bebyggelsetraditionens förutsättningar, vilket normalt innebär att lokala byggnadstraditioner tillämpas i proportioner, volymer, material och färger.

Det område som ingick i gamla Halla kommun (dvs. till och med Henningslund men inte Nya Stavstugan) ansågs i det ursprungliga förslaget tillhöra ”Område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen” (LIS). Det är område där särskilt skäl enligt 7 kap 18 § MB får åberopas för dispens eller upphävande av strandskyddet under förutsättning:
– Att ett strandnära läge för byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd långsiktigt bidrar till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på den aktuella landsbygden.
– Att tillgången till strandområden för allmänheten och goda livsvillkor för växt- och djurliv tillgodoses långsiktigt.
I det nya förslaget ingår inte längre vårt område i LIS med ett undantag. Undantaget (LIS zon 2) gäller den del av Hånö (Å), som tidigare tillhörde Halla kommun. Detta förslag om Hånö grundar sig på ett misstag, men innebär att det vara möjligt att t.ex. bygga en stugby på denna del av Hånö!

När det gäller reservvattentäkt ändrades skrivningen, efter påpekande av mig, av översiktsplanen och fick följande utformning. 

”I kommunen finns idag 14 vattentäkter med fastställda skyddsföreskrifter och skyddsområden. Vattentäkternas skydd kommer att ses över. Sjön Yngaren
är råvattentäkt och av stort intresse för vattenförsörjningen. För att tillgodose behovet av reservvattentäkt till Högåsen är ett område vid Vårskogsudden,
Husbymon och den norra delen av Stigtomtamalmen av intresse. Arbete pågår med att upprätta skyddsområde med föreskrifter för sjön Yngaren.”

Byggnadslov utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse

Sammanhållen bebyggelse är bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller bara skiljs åt av väg, gata eller parkmark.

Bygglov behövs vanligtvis för att: 
• Bygga en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats
• Bygga till

Bygglov behövs inte om man ska:
• Anordna en skyddad uteplats, med mur eller plank inom 3,6 meter från bostadshuset. Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 meter.
• Anordna ett skärmtak över uteplatser, altaner, bal­konger eller entréer om skärmtaken till­sammans inte är större än 15 m².  
• Bygga en eller flera ”Attefallshus” (komplementbyggnader) på högst 25,0 m², med en högsta höjd från mark till tak­nock på 4,0 meter. Husen skall ligga längre än 100 meter från hav, sjö eller vattendrag.

I alla tre fallen får placeringen inte ske närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Grannar som berörs kan medge att placeringen sker närmare gränsen än 4,5 meter och då krävs inte heller bygglov. Nekar grannarna får byggnadsnämnden avgöra frågan vid bygglovsprövning.

Bygglov behövs inte heller för:

* Mindre tillbyggnader av bostadshus och komplementbyggnader. 
* Murar och plank i omedelbar närhet av bostadshuset kräver inte heller bygglov. 

Fram till 1947 års byggnadslag krävdes inga bygglov för att bygga på landsbygden. Sedan början av 1950-talet har det funnits särskilda bestämmelser om byggande vid stränderna. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattentillstånd.

Strandskyddet har två huvudsakliga uppgifter, att värna om allemansrätten och det rörliga friluftslivet samt att bevara land- och vattenområden som är biologiskt värdefulla. Strandskyddet omfattar t.ex. alla typer av byggnader och anläggningar, inklusive så kallade friggebodar, bryggor, staket, vägar och trädgårdar. Inom strandskyddsområde får inga anordningar tillkomma som avhåller allmänheten från att uppehålla sig på platsen eller som väsentligt förändrar livsbetingelserna för djur- eller växtarter. Det kan vara möjligt att få dispens från bestämmelserna. Detta gäller t.ex. platser som i laga ordning är ianspråktagna så att allemansrätten redan är utsläckt.

En överträdelse av plan- och bygglagstiftningen, ett s.k. ”svartbygge”, preskriberas efter tio år. Detta gälle dock inte om byggnaden har uppförts inom strandskyddat område. Då finns ingen preskriptionstid. Bestämmelserna om det generella strandskyddet infördes emellertid för första gången är 1975. Dessförinnan gällde endast strandskyddet endast vid utpekade sjöar och vattendrag.  

Enskilda avlopp

Inom Nyköpings kommun finns ca 4 700 små avlopp. För dessa har kommunen beslutat om riktlinjer. Man skiljer här mellan två skyddsnivåer. Avloppsanläggningar som ligger inom 500 meter från hav, sjöar och större vattendrag här till den högre skyddsnivån. Det torde gälla alla hus inom vårt område. Det finns några krav som är viktiga att notera och som avloppsanordningen förväntas uppnå:
– minst 90 % reduktion av organiska ämnen
– minst 90 % reduktion av fosfor
– minst 50 % reduktion av kväve

Kommunen anger följande exempel som lösningar som uppfyller kraven:
– Torrtoalett eller urinsorterande torrtoalett och markbädd/infiltration för bad- disk- och tvättvatten (BDT-vatten).
– Sluten tank för extremt snålspolande WC (mindre än 1 liter/spolning) och markbädd/infiltration för BDT-vatten.
– Urinsorterande WC (urin leds till en sluten tank) och BDT-vatten samt vatten för fekaliespolningen till:
o markbädd/infiltration kompletterad med fosforfälla (då en fosforfälla som placeras efter bädden krävs alltid en tät markbädd).
o markbädd/infiltration kompletterad med kemisk fällning (dunk under diskbänken med tids- eller flödesstyrd dosering).
– WC- och BDT-vatten till ”markbädd på burk” (Biorock) med efterföljande fosforfälla, alternativt kombinerat med fabrikantens kemfällningsenhet.
· WC- och BDT- avlopp till markbädd med IN-DRÄN moduler (enligt FANNs markbädd 5) kompletterad med fosforfälla 500 liter alternativt kemfällningsenhet Eco Treat.
– WC-och BDT-avlopp till FANN Biobädd 5 med efterföljande fosforfälla, alternativt kombinerat med fabrikantens kemfällningsenhet..
– WC och BDT-vatten till minireningsverk med enklare efterpoleringssteg (t ex grusat dike eller täckdike). Kommunen har en lista på minireningsverk som bedömts klara kraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. Vid hög skyddsnivå för hälsoskydd krävs ett efterpoleringssteg som minskar antalet bakterier så mycket att kraven för ”tillfredsställande badvattenkvalitet” uppnås.

Hög skyddsnivå ur hälsoskyddssynpunkt gäller inom 100 meter från badsjöar och i vattenskyddsområde.

En inventering har genomförts inom vårt område under 2017. Från att man fått krav på åtgärder har man upp till två år att genomförde dessa.