Harstugan (12)

Södra Harstugan (12)

Karta 1698. Södra Harstugan, Harhålet och Vårskogsudden.

Södra Harstugan var soldattorp nr 72 tillhörande Södermanlands regementes livkompani från 1686 till 1902. Tidigaste uppgift i husförhörslängd är från 1776. Torpet hörde till Ödesby. Huset, som numera är rivet, låg ca 50 meter väster om Lugnet vid norra sidan vägen. Först hette det enbart Harstugan, men när Norra Harstugan tillkom på 1820-talet så fick det namnet Södra Harstugan. Totalt tjugotre soldater bodde här under åren. Den första soldaten hette Måns Jonsson och antogs 1669. Han tog sig (fick) soldatnamnet Hare 1688. Hare var inte ovanligt som soldatnamn. Man kan fundera på om han tog sig namnet efter torpet eller om torpet har fått sitt namn efter honom. Det senare är det mest sannolika. Den sista soldaten hette Evert Ekenborg. Om Anders Öhlstorp (1675) som var soldat mellan 1709 och 1719 står det ”Hemkom från dansk fångenskap och erhöll avsked såsom åldrig, bräcklig och oduglig”. Nils Weman for till Finland 1739 och dog 1742. Om Jonas Weman (1693), soldat mellan 1743 och 1744, anges ”fått ofärd i bägge knänen, kan intet vidare göra tjänst och således kasseras”. 

Anders Hagtorns tillgångar

Från 1790 till 1809 bor soldaten Anders Hagtorn (1768) här tillsammans med sin hustru Anna Pehrsson (1766) och barnen Anders (1793), Anna (1800) och Jan (1803). Se mera om dem under Vretstorp (8). Vid bouppteckningen 1810 efter hans död fanns följande tillgångar (värdet anges vanligen i skilling, om det finns belopp med en punkt efter så är det riksdaler, 1 riksdaler motsvarar 150 kr idag och 1 skilling 3 kr):

1 silvertumlare – 16            1 kopparpanna – 32              2 kopparskålar – 1
1 mässingskruka – 24        1 rivjärn av mässing – 8      1 tratt med ljusplåt – 6
2 ljussaxar – 2                       1 mässingsbägare – 12        1 tennfat – 12
2 tallrikar – 12                       1 liten flaska – 4                    3 mässingsringar – 6

1 väggur – 32                         1 skänkskåp – 1.16                 1 skåp – 12
1 bord – 6                                4 karmstolar – 16                1 fat+2 tallrikshyllor – 8
1 sädeslår                                1 skrubb – 4                             1 kött-tina – 12
2 vattenlår – 16                    2 ämbar – 8                      1 mjölkstäva – 6
3 byttor – 6                            2 holkar – 2                             1 tvättbalja – 3
1 par vävstolar – 32             1 betsman – 4                      1 mjölvacka+saltkar – 2
1 dragkälke – 6                      1 slipsten – 4                          1 tunna och ankare – 2
1 vanna och 2 såll – 2          1 trädgårdskratta och. 1 fotbunke – 8                        
torvhacka – 2

1 stor gryta – 18                     1 mindre gryta – 12              1 söndrig gryta – 6
1 guten bråpanna – 18        3 smidda bråpannor – 12   1 eldgaffel – 4
1 panring och panna – 2    2 ? – 8                                      4 yxor – 16
1 avbruten järnstör +           2 skovlar + 1 spade – 3        1 hammare o tång – 6
1 hållhake – 16                       1 ljuster + 1 lie -12                 1 såg och skarvyxa – 8
3 borrar – 6                              3 huggjärn – 4                        1 ko – 16.0

5 porslinstallrikar – 10       4 stenkärlsf.+2 skålar – 8   6 söndr tallr + fat – 6. 6 buteljer – 12                        1 rakkniv – 8                           1 liten bibel – 12 1 fransysk gram – 4       1 provöversättning          3 böcker – 2                 1 psalmbok – 2                        av heliga skrift – 4               2 hattar – 8                  
1 blå jacka – 32                       1 grå jacka – 24                       1 sängtäcke – 16. 2 små kuddar – 16                 1 oklädd skinnfäll – 32        1 bordsduk – 36
De totala tillgångarna var 22 riksdaler och 36 skilling. Den stora tillgången var en ko värderad till 16 riksdaler. Skulderna var på 8 riksdaler och 21 skilling. Behållningen blev 14 riksdaler och 14 skilling. Det motsvarar i dagens penningvärde 2 000 kr mätt i konsumentprisindex och ca 70 000 kr mätt i löneindex.

1820 var den en person på Södra Harstugan som hade sidensaker. Det var ingen som drack kaffe eller te och inte heller någon som brukade tobak.

Död i smittkoppor

Anders Ros (1802) antagen 1826, dog av smittkoppor 1841. Hustrun Brita Maja (1800) blev då änka med fem söner (0, 3, 7, 10 och 12 år) och en dotter som var 7 år (hon och en av bröderna var tvillingar). De tvingades lämna soldattorpet, som var till för soldaten och hans familj och fick flytta till backstugan Norra Harstugan. Detta ordnade ägaren till Ödeby och kyrkvärden Erik Andersson på så sätt att tidigare torparen, numera inhysen och änklingen Gustaf Jonsson på Norra Hagstugan fick flytta till fattighuset.  Barnen gavs full fattigdel av socknen. Sockenstämman beslutade också att de torp, åtta stycken (bl.a. Sjölund, Tallsätter och Olstorp) som hittills inte bidragit med någon fattigvård, skulle se till så att änkan och hennes barn fick ved så att de hade värme. Äldsta sonen, Anders Gustaf, flyttar hemifrån direkt och den näst äldsta, Carl Johan, som betraktas som ofärdig, flyttar efter några år. Tvillingarna, Erik August och Eva Charlotta, flyttar hemifrån när de är 13 resp. 12 år. De två yngsta barnen, Adolf Fredrik och Johan Peter, dör 1848 när de är åtta och elva år gamla. De dör av mässling respektive scharlakansfeber med sex dagars mellanrum.  Britta Maja bor här nu, 48 år gammal, utan barn tillsammans med en annan änka (båda betecknas som utfattiga) i femton år tills hon är 63 år. Då, 1863, rivs (raseras) Norra Harstugan och båda flyttar till Lugnet. Brita Maja lever till 1877 och blir 77 år gammal. Den andra änkan Maja Greta dog 1882, 86 år gammal.

Karta 1853

En syn som gjordes 1868 visar att soldattorpet, som låg norr om stora vägen, hade yttermåtten 8 x 5,4 meter och var 2,7 meter högt. Det hade tegeltak och en farstubro. Till huset hörde en loge med måtten 7,2 x 5,1 x 2,1 meter och med halm på taket. Det fanns också ett fähus med måtten 5,7 x 4,8 x 2,1 meter och även detta med halm på taket. Både logen och fähuset låg söder om stora vägen ca 20 meter väster om torpet.

Sista soldaten

1863 flyttar soldaten och korpralen Gustaf Adolf Palm (1844) in tillsammans med sin hustru Anna Sofia Hellström (1835). Hon har en ”oäkta” dotter, Amanda Sofia (1860). Gustaf och Anna har fyra gemensamma barn: Emma Charlotta (1869), Johan Robert (1872), Elin Augusta (1875) och Julia Maria (1877). 1871 fick de tvillingar, Gustaf och Adolf, som dog av ”svaghet” efter 2 respektive 9 dagar. Senare flyttar en fosterdotter in, Stina Maria (1886). 1894 erhåller Gustaf avsked med underhåll som 1920 är på 260 kr. Familjen flyttar samma år till Sjölund. Den sista soldaten här är Evert Ekenborg med soldatnamnet Ros (1872). Han kommer hit 1895 och slutar 1902 i samband med att systemet med soldattorp upphör. Evert flyttar till Eskilstuna 13 november 1903. Huset rivs förmodligen kort därefter.


Norra Harstugan (plats okänd)

Det är okänt var Norra Harstugan låg, men med tanke på namnet bör det ha legat i närheten av Södra Harstugan. Den hörde till gården Ödesby. Den finns med i husförhörslängder från 1813 till 1863 då den raseras. Den beskrivs då som en backstuga. Det verkar ha varit en plats för änkor och änklingar. De första (?) som bodde här var gamle Peter Jönsson (1750) och hans hustru Helena Ersdotter (1748). 1820 var den en person på Norra Harstugan som brukade tobak och ingen som hade sidensaker drack kaffe eller te.

1841 behandlar Halla sockenstämma frågan om upprustning av Norra Harstugan för att änkan Brita Maja Ros (se Södra Harstugan) och hennes sex barn skall kunna flytta in där. Kapten Rylander på Ekeby har låtit uppmura spisen, rappa stenfoten och brukslagit stugan invändigt. Han lovade också att tillhandahålla bräder och spik som församlingen skulle betala.

Husockupanter

Från 1840 bor Olof Jonsson (1782) och hans hustru Maja Greta Svensdotter (1792) här. De har tidigare bott med tre barn i Trädgårdsstugan (6) där han var torpare mellan 1827 och 1839. 1839 anmäler de till socknen att de är husvilla och begär att församlingen bereder dem husrum. Sockenstämman svarade nej och hänvisade till att fattigstugan var full av orkeslösa och att ingen av de närvarande hade plats för dem. Församlingen menade också ”att Olof Jonssons begäran synts vara obefogad, då han ehuru något ofärdig, blott 57 år gammal, och hans hustru, som nu innehar laga tjänst, icke mer än 44 år och fullt arbetsför, ännu borde kunna draga försorg om sig och icke i otid falla fattigförsamlingen till last”. 1843, samma år som kapten Rylander på Ekeby har köpt även Ödesby vänder han sig till Halla sockenstämma. Han menar där att inhysehjonen Olof Jonsson och Maja Greta Svensdotter bor på Norra Harstugan utan något skriftligt medgivande. Han vill att de flyttar därifrån och tycker att Olof uppfyller kraven på att få fattigvård och kan få flytta till fattighuset. Om de inte flyttar kommer han att begära hos ”Konungens befattningshavare” att de vräks och han har redan låtit kronobetjänten säga upp dem för avflyttning. Sockenstämman går med på att låta Olof och Maja Greta flytta till fattighuset. Men Olof och Maja Greta blir kvar. Han dör här 1848, 66 år gammal av frossfeber (malaria). Maja Greta bor kvar här tillsammans med Brita Maja Ros fram till 1863 då de flyttar till Lugnet (11), där de dör 1882 respektive 1877.

Huset revs 1863, vilket verkar ha haft en direkt koppling till att Lugnet byggdes, med tanke på att även Lugnet tillhörde Ödesby (som tagits över av Ekeby Mellangård 1843) och till att börja med var en plats för änkor.

Gissning om platsen

Det är svårt att komma fram till var huset låg när man betänker att Södra Harstugan låg norr om vägen och att det norr därom låg åker och betesmark. En djärv gissning är att norr här betyder vänster, alltså vänster om Harstugan om man stod på vägen och tittar mot Harstugan. I äldre tider har norr används i denna betydelse. En tänkbar placering, det var ju en backstuga där en vägg ofta bestod av jord, skulle kunna vara vid branten ner mot Harhålet. Ännu en djärv gissning skulle då vara att det är rester från Norra Harstugan som har klassificerats som fornminne Halla 60:1 och som man bland annat tror består av fyllnadssten som tagits från den gamla stensättningen/graven sydost om Lugnet (fornminne Halla 56:1). Den vall som finns här mot Harhålet (F) skulle kunna vara uppbyggd för att skydda huset mot översvämning, som förmodligen var vanligt här före sjösänkningen. Det som talar för denna placering är att det finns bärbuskar uppe vid kanten av åkern som finns ovanför den tänkta husplaceringen.