Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke.
A kent annos
Hälsningsfras på Sardinen, som betyder ”må du leva för att bli 100 år”
Dödboken
Frågor
Frågar som uppgifter från dödboken kan ge oss svar på:
– När dog en person?
– Var personen bodde när hen dog?
– Personens civilstånd och datum för förändring av det?
Bakgrund
Sveriges dödbok har tagits fram av Sveriges släktforskarförbund. Den senaste versionen (nr 7), som är från november 2018 täcker perioden 1860 – 2016. Den är en i stort sätt komplett sammanställning av människor i Sverige som avled mellan 1860 och 2016. De uppgifter som finns är: födelse och dödsdatum, civilstånd, adress och församling vid dödstillfället. Arbetet med version 8 har redan börjat. Den skall täcka åren 1830 – 2020 och komma ut år 2021.
Dödboken finns att köpa som DVD-skiva eller som USB-minne för 600 kr (gå in på genealogi.se). Den finns också tillgänglig på bibliotek.
Hitta
– Klicka på Sök längst ner till vänster.
– Skriv in uppgifter om personen och klicka på Sök
Sveriges befolkning
Frågor
Frågar som uppgifter från Sveriges befolkning kan ge oss svar på:
– Vilka personer som bodde på en plats vid en viss tidpunkt?
Bakgrund
Sammanställningen Sveriges befolkning har dels tagits fram av Sveriges släktforskarförbund tillsammans med Riksarkivet och dels av Arkiv digital. Uppgifterna grundar sig på folkbokföringsuppgifter och boende i Sverige i slutet på angivet år. Uppgifterna är (varierar lite för olika år): namn, bostadsadress, postadress, födelsedatum, födelseförsamling, boendeförsamling, civilstånd (datum för giftermål), titel och skolgång. Man kan se uppgifter om alla som bor i samma hushåll. Felaktigheter finns eftersom det inte är förstahandsuppgifter.
Uppgifterna som tagits fram av förbundet och Riksarkivet avser åren 1880, 1910, 1970, 1980 och 1990. Beslut finns också att ta fram uppgifter för år 2000 och 2010. Riksarkivet har dessutom uppgifter för 1860, 1870, 1890, 1900 och 1930. Uppgifterna är inte kompletta. Personer med skyddad identitet finns inte med.
Arkiv digital har tagit fram uppgifter för åren 1940, 1950, 1960, 1975 och 1985.
Uppgifterna är användbara speciellt för perioder där kyrkböckerna och motsvarande inte är tillgängliga via internet. En fördel är också att man kan söka på personers namn.
Hitta
Riksarkivet
– För åren 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Specialsök
3. Klicka, under Databaser, på Folkräkningar (Sveriges befolkning)
Sveriges släktforskarförbund
– För åren 1970, 1980 och 1990
– Klicka på Sök längst ner till vänster
– Ange namn på Fastighet, Adress eller Person (alt. Både adress och namn), tillsammans med namn på Församling
Dessa uppgifter finns på DVD-skiva (ibland som USB) som finns att köpa på genealogi.se, för 595 kr styck. De finns också på biblioteket.
Arkiv digital
– För åren 1940, 1950, 1960, 1975 och 1985
1. Gå in på arkivdigital.se
2. Välj Registersökning
3. Ange t.ex. Sveriges befolkning 1950 under Registerkälla. Välj sedan antingen ett namn och en plats under Enkel sök eller bara en plats, t.ex. Tillfället, Stigtomta. Klicka på Sök
4. Klicka på namnet, eller namnen, som kommer upp
Ratsit
Frågor
Frågar som Ratsit kan ge oss svar på:
– Lever den här personen?
– Var bor den här personen idag?
– Vilka bor på en viss plats/adress?
– Vad har personen för telefonnummer?
Bakgrund
Det finns en rad hemsidor, som har aktuella folkbokföringsuppgifter. Ratsit är en sådan. Personer under sexton år finns inte tillgängliga och inte heller personer med skyddat identitet.
Hitta
1. Gå in på ratsit.se
2. Skriv in namn och/eller adress och klicka på Förstoringsglaset
3. Om man får många svar, så att man inte hittar det man söker, kan man klicka på förstoringsglaset längst upp till vänster (i det blåa fältet).
4. Här kan man göra mera detaljerade sökningar både via Enkel sök och Avancerad sök. Lättast är det med åldersspann eller personnummer.
Barnhusbarn
Frågor
Frågar som sammanställningen av Barnhusbarn kan ge oss svar på:
– Hur var ett barnhusbarns tidiga levnadsförhållanden?
Bakgrund
Barnhus inrättades först främst för att barn inte skulle gå runt och tigga. Det handlade om barn till fattiga ofta ensamstående kvinnor. Barnhusen fanns främst i de större städerna, i Stockholm från 1638, Göteborg från 1682 och i Malmö från 1737. Det i Stockholm benämndes Allmänna barnhuset och det i Malmö Kronobarnhuset. Allmänna barnhuset i Stockholm placerade barn runt om i landet.
Det fördes journaler över barnen tills de blev vuxna. Det anges i vilka familjer barnen placerades, familjens ersättning, hur barnet och fosterföräldrarna skötte sig.
Hitta
1. Gå till digitalastadsarkivet.stockholm.se
2. Det finns fyra fält som är möjliga at fylla i. Nummer hämtar man från kyrkböckerna. Enklast är att söka på detta nummer, t.ex. 3001, och förnamn, t.ex. Lilly. Har personen ett vanligt namn kan man också ta med inskrivningsår.
3. Klicka på Se bild.
Man kan också söka i Arkiv digital, som har uppgifter från Stockholm, Malmö och Karlskrona. Gå till Arkivsökning. Det finns ingen registersökning här.
Gamla tiders sjukdomsnamn
Frågor
Frågar som Gamla tiders sjukdomsnamn kan ge oss svar på:
– Vad motsvarar gamla tiders sjukdomsnamn idag?
Bakgrund
I kyrkböckerna finns vanligen uppgifter om dödsorsaker i död- och begravningsböckerna. Det var prästen som skrev in dessa uppgifter. I början var det upp till prästen att själv bedöma dödsorsaken och det var ganska ovanligt att det fanns med. Från 1749 blev det obligatorisk att ha med dödsorsak och prästerna fick ett begränsat antal orsaker att välja mellan. Efter det låg siffran kring 50%, för att sedan stiga till över 90% på 1770-talet. Efter 1831, då man bara behövde rapportera epidemiska sjukdomar, död vid förlossning, olyckor, brott och självmord, så sjunker rapporteringsgraden succesivt till ca 50%. Med tiden så blev det tydligare regelverk kring beskrivningarna och en hel del av diagnoserna sattes så småningom av läkare.
Det finns flera svårigheter med att översätta gamla sjukdomsnamn till de som används idag. Ett är att sättet att diagnostisera sjukdomar har ändrats. Ett annat är att den språkliga betydelsen har förändrats över åren.
Hitta
– Demografisk Databas Södra Sverige
1. Gå in på ddss.nu
2. Klicka på Temasidor
3. Klicka på Dödsorsaker och sjukdomsnamn
4. Klicka på Lista över dödsorsaker och sjukdomsnamn – förr och nu
5. Tryck på Ctrl+F och skriv det gamla sjukdomsnamnet, t.ex. Bröstfeber, i rutan som kommer upp i den första kolumnen. Det modena namnet på sjukdomen syns nu i den andra kolumnen, Lunginflammation. I den tredje kolumnen anges det gamla namnet på Latin/grekiska, Pleuropneumonia. Det går också att titta i kolumnen till vänster, som är gamla sjukdomsnamn i bokstavsordning
Vidare läsning
Cronberg, O.: Gamla tiders sjukdomsnamn. Sveriges Släktforskarförbund. 2018.
Skriva
För samtliga områden, se Handledning – Kyrkoarkiven.