Tallsätter (13)


Lantmäterikarta från 1764. Notera också att det till stor del är skog mellan Tallsätter och soldattorpet Harstugan.

Den äldre stavningen är vanligen Tallsäter. Namnet betyder skogsängen där det växte tallar. Torpet finns med i mantalslängderna från 1766, men inte 1751, och på karta från 1764. Det innebär att torpet kom till någon gång mellan 1752 och 1764. Husförhörslängder finns från 1776. De första som finns nedtecknade 1776 beskriver torparen Olof Olsson (1744) och hustru Maria Arvidsson (1744), deras son Olof (1773) och dotter Christina Olofsson (1777). Sonen Olof dör av smittkoppor 1784, elva år gammal. Änkan Kerstin Olofsdotter (1706) bor där också och skulle kunna vara mor till pappa Olof. Hon dör 1779. Denna familj bor kvar åtminstone till år 1795. Sedan bodde här torpare, pigor och drängar under 1800-talet. På 1850-talet fanns det sju hus vid Tallsätter. Huset ägdes först av Ödesby (3), men övergick i Ekebys (2) ägor när Ekeby köpte Ödesby.

1820 finns det två personer på Tallsätter som brukar tobak. Det finns ingen som brukar kaffe eller te och inte heller någon som har sidensaker.

Tre bisamhällen

Torparen Lars Andersson (1803) bor här tillsammans med sin hustru Brita Larsdotter (1799) och dottern Anna Stina (1832) från 1827. De får också sonen Anders 1840, men han dör bara efter några timmar av okänd sjukdom. Brita dör också sex dagar senare av bröstfeber (lung- och lungsäcksinflammation). Bouppteckningen visar följande tillgångar. Tenn för 1 SB (1 kr), järnsaker för 4 RB (400 kr), husgeråd, bl.a. 1 soffa. 2 stolar och 1 säng, för 8 RB (800 kr), fiskeredskap för 9 RB (900 kr), kör- och åkerredskap, bl.a. harv och vält, för 9 RB (900 kr), kreatur, 1 oxe, 1 tjur, 1 ko, 1 kviga, 4 tackor, 1 gumse, 1 gris, för totalt 103 RB (11 000 kr), sängkläder och den avlidnes kläder, 1 blå kaprock, 2 blå vadmalströjor, 1 svart klänning, 5 andra klänningar, 4 mössor, 5 näsdukar, 1 kläde och 4 förkläden, för totalt 50 RB (5 000 kr), diverse, bl.a. 3 bisamhällen, 6 porslinstallrikar och 2 saxar, för 12 RB (1 300 kr). De totala tillgångarna var 208 RB (22 400 kr). Kostnaden för likkista var 2 RB och 16 SB (ca 250 kr). Av tillgångarna gick, som en sorts skatt, 13 SB (30 kr) till fattigvårdsfonden. Lars gifter senare samma år om sig med Brita Cajsa Ersdotter (1809). Tillsammans flyttar de till Sjölund (16) 1841.

Så här såg det ut vid torpet 1853.

Uppfostringshjälp

1872 beslutar kommunalstämman att skomakare Lindgren på Tallsätter, som har tagit gossen Adolf Säfström (1859) från Linnvävarstugan till vård och uppfostran, skall få ett extra arvode på 5 riksdaler ur fattigkassan som bidrag att ”upphjälpa gossens beklädnad, som vid hans ankomst till Tallsätter vad småkläder och skodon beträffar, var i ett mycket bristfälligt skick”. Den ordinarie ersättningen för uppfostringshjälpen för Adolf 1873 är 40 riksdaler (vilket motsvarar ca 2000 kr i dagens penningvärde). Skomakaren Axel Lindgren (1844) bodde på Tallsätter mellan 1870 och 1872 tillsammans med sin hustru Anna Ersdotter (1840) och sönerna Carl (1869) och Johan (1871). Efter honom kom ytterligare en skomakare Gustav Jonsson (1843), men han stannar också kort tid. 1873 flyttade fiskaren Karl Lundqvist (1832) hit med hustru och tre barn. 1882 drunknar en av söner, Carl Gustaf (1860) på Hallbosjön tillsammans med drängen Adolf Ludvig Pettersson (1856). Året efter flyttar familjen till Sjölund (16).

Bearbetad text från Håkan Walletun vid Vallersta, som har haft släkt på Tallsätter

På hösten 1842 flyttar Anders Andersson in vid Tallsätter som dagsverkstorpare. Han har då varit dräng vid Ekeby sedan 1839 och dessförinnan vid Ellesta sedan 1836. Anders (1813) kom från Björkvik precis som Gustava Nilsdotter (1819) som han träffat vid Ekeby 1841 då hon började som piga där. I april 1843 gifter sig Anders och Gustava.

Vid Tallsätter föds 5 barn i familjen varav 3 st. når vuxen ålder. Barnen är Adolf Fredrik (1847), Edla Charlotta (1850) och Carl-Gustaf (1853). 

Anders och Gustava kommer att bo vid Tallsätter i 27 år till mars 1870 då familjen flyttar till Tortorp i Stigtomta utom sonen Carl-Gustaf. Han har 1869 börjat som ”tjenstgosse” hos änkan Lindberg vid Sörkärr och stannar kvar där till 1871. Carl-Gustaf flyttar då till familjen i Tortorp, men han kommer att återvända till Tallsätter. 

1875 träffas drängen Johan Arvid Gustavsson och tjänsteflickan Augusta Charlotta Karlsdotter vid Edeby i Björkvik. Sommaren 1876 gifter de sig och i november flyttar paret och deras nyfödda son Carl Johan över Yngaren till Halla. Johan börjar som dräng och Augusta som mjölkskummerska vid Ekeby. Johan är född 1852 och har vuxit upp vid Ekeby medan Augusta är född i Björkvik 1857 vid Korshälla. 

På annandag jul 1877 drabbas Augusta, på̊ sin 20-årsdag, av en fruktansvärd olycka som gör att livet förändras för henne och hennes familj. Enligt kyrkböckerna drunknar då både hennes make Johan och hennes far Carl Johan Larsson ”vid en vådlig tilldragelse på sjön Yngaren” som det beskrivs i en av bouppteckningarna. De båda återfinns månader senare och begravs i april respektive juli 1878. 

Exakt vad som hänt framgår inte, men ett troligt alternativ är att de gått genom isen med häst och släde eller till fots. När man studerar utetemperaturen för december 1877, så anar man att det knappast var tjock kärnis på Yngaren olycksdagen. Men veckan innan jul var det minusgrader, så om det varit vindstilla var sjön säkert isbelagd och frestande att nyttja som väg. Tveksamt däremot om man hunnit markera upp leden med ”säker is”. 

Efter olyckan fortsätter Augusta ensam som skumpiga vid Ekeby. Men hennes 1.5 åriga son flyttar till sin mormor änkan Maria Charlotta Malmström vid Edeby Boställe i Björkvik. Augustas olycka förstärks sedan våren 1879 när sonen dör i scharlakansfeber. 

Dessförinnan 1878 hade Carl-Gustaf Andersson lämnat Tortorp och börjat som stalldräng och ”förkörare” hos kapten Halvar Tisell vid Ekeby. Där träffades då Carl-Gustaf och Augusta som sedan gifte sig i december 1879. De blir kvar vid Ekeby och Ödesby till 1883, då de blir dagsverktorpare vid Tallsätter. En välkänd plats för Carl-Gustaf som fötts där 30 år tidigare. 

Vid Ekeby föds sonen Karl Henning (1879), vid Ödesby föds dottern Anna Charlotta (1882) och vid Tallsätter föds dottern Elin Sofia (1886). Familjen blev kvar vid Tallsätter till mars 1891 då de flyttade till Stora Wallmyra i Bärbo. 


Foto från 1920-talet.

Från 1917 bodde smeden Albert Wilhelm Eriksson (1884) och hustrun Astrid Eugenia (1889) här.  De hade barnen Algot (1909), Aina (1910), Bengt (1913), Elis (1914), Holger (1916), Ruth (1920) (fosterbarn, se Lugnet), Majbritt (1921) och Karl (1925). De var baptister. Albert arbetade i smedjan vid Ekeby, där han gärna sjöng väckelsesånger för barnen, t.ex. Pärleporten. Albert dog 1935 av lunginflammation. Familjen har en grav på Halla kyrkogård. 1918 hörde 5 ha åkermark (2 ha lerjord och 3 ha sandjord) till fastigheten. Marken låg förmodligen runt fastigheten. Den odlades enligt följande (ha): höstvete 0,28, höstråg 0,36, korn 0,11, havre 0,27, blandsäd 1,20, matärter 0,08, potatis 0,27, foderrotfrukter 0,07, klöverfrö 0,04, gräsfrö 0,06, odlad jord för höskörd 1,74 och ren träda 0,72. Marken både ägdes och brukades av Ekeby. Huvudbyggnaden har nu kök och tre rum på nedervåningen, samt en inredd vind. Den mindre byggnaden är från 60-talet och har två rum. Fram till 1999 fanns en 10 meter lång lada nära Sörkärrsvägen (syns på kartan nedan). Där fanns det utedass och garage.

Häradsekonomisk karta från 1897–1901

Fiskarn

1936 flyttade Alfred Andersson (1901) med fru Märta (1905) hit och han började bedriva fiske på Yngaren och Hallbosjön. Äldsta sonen Rune var då 7 år och har berättat att han sommar som vinter gick till skolan i Halla, en sträcka på ca 5 km. På den tiden fanns det en gångväg västerut från Tallsätter ut mot stora vägen ovanför Karlslund (7). Rune kallades ”Löjan”. Vid ett tillfälle skulle han palla äpplen från läraren Åke Ekstam i Halla med hjälp av en käpp. Åke fick tag på Rune och använde käppen för att slå Rune blodig. Rune cyklade då hem och berättade det hela för mamma Märta, som då cyklade till skolan och skällde ut Åke. Huset friköptes från Ekeby 1955 (samma år som Lugnet och Sjölund). Som ung var även Rune med i fisket. Märta dog 1954 enbart 49 år gammal och Alfred dog 1974. Efter Märtas död hade Alfred hjälp av hushållerska. Han hade fler hushållerskor, men det var först 1956 när Margareta Grelsén (kallad Greta) kom som det fungerade bra. Hon var kvar tills hon dog 1974. Alfred, som var kavallerist, brukade rida med Inga på Sörkärr på 1960-talet. Efter Alfreds bortgång ägdes huset av dödsboet genom sönerna Rune och Jan. Jan byggde det lilla huset på tomten 1963 med dåligt virke som Rune och Olle Bull (känd person från Stigtomta, som även målade tavlor och var bror till Greta) fått från Oxelösund. 

Huset såldes 2005 till Teodor och Cecilia Axhult. 2009 såldes det igen, nu till Anders och Maico Wallén. De har låtit renovera huset.