Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke
Definition vetenskap: leta efter en svart katt i ett svart rum. Definition filosofi: leta efter en svart katt i ett svart rum, där det inte finns någon katt. Definition psykoanalys: leta efter en svart katt i ett svart rum, där det inte finns någon svart katt, och ändå hitta en. Definition hembygdsforskning: leta efter en svart katt, som kanske har funnits någon gång, i ett svart rum, som kanske låg någon annanstans, och få katten att berätta om livet på gården.
Frågor
Frågar som mantalslängder kan hjälpa oss att få svar på:
– Antal gårdar/torp med samma namn
– Utjordar som hörde till en gård
– Vem ägde gården/torpet
– Vilka titlar hade de som bodde på gården/torpet
– Under vilken period fanns torpet/gården
– Hur många bodde på gården/torpet
– Rökte man, drack man te eller kaffe, hade man sidensaker, tillverkade man brännvin, etc.
Bakgrund
För att finansiera riket Sverige behövde intäkter. Dessa har sedan 1300-talet bl.a. tagits ut genom olika former av skatt. Skatterna har ibland varit kollektiva och berört en viss yrkesgrupp, eller individuella och med storlek utifrån bärkraft.
En del skatter har varit tillfälliga och berott på aktuella krig, medan en del skatter varit mer eller mindre permanenta. Skatterna har beräknats utifrån olika tillgångar såsom mark, boskap, brännvin, säd, etc. Men de har också beräknats utifrån vilken yrkeskategori som man tillhörde.
Grunden för dessa olika skatter var olika längder för att registrera de som skulle betala skatt. Det fanns olika länger: hjälp- och silverskattelängder, Älvsborgs lösen, drängpenningarna, hjälpskatterna, folkhjälpen, vårfrupenningslängd, hjonelagspenningarna, boskapslängder, m.m. Jag skall här begränsa mig till mantalslängderna.
Allmänt
Ordet mantal kommer från man och tal och betyder antal män. Det används också för att beskriva en gårds bärkraft. Att beskriva mantal användes tidigt för att göra upp längder för att ta ut skatt. En mantalslängd är således en personförteckning som upprättats för årliga beskattningar, mantalspenning. Att göra denna längd kallades mantalsskrivning.
Förutom att vara underlag för beskattning fick mantalslängderna en viktig roll för att kontrollera var människor var bosatta och för att avgöra vilken socken som skulle ansvara för kostnaden för en fattig person, s.k. hemortsrätt. Det innebar att en socken kunde vägra en person att mantalsskriva sig i socknen.
Jämförelse med kyrkböcker
Kyrkböckerna var kyrkas sätt att (delvis på statens uppdrag) hålla koll på folket. Mantalslängderna var statens motsvarighet, men här var syftet främst att skapa underlag för att ta in skatt.
I hembygdsforskning innebär mantalslängderna ett viktigt och ofta outnyttjat komplement till kyrkböckerna. De har några fördelar:
– De täcker tidigare perioder (från 1642)
– De är tydligare när det gäller ägandet av gårdar och torp
– De innehåller annan typ av information (om personen rökte, drack kaffe,
spelade kort, hade sidensaker, etc.). Det finns också uppgifter om utjordar.
– Letar man efter t.ex. soldattorp, så är de vanligtvis samlade för sig (på slutet av varje socken).
De har också några nackdelar:
– Det finns inget register inom socknen för gårdar/torp. Detta gör det svårare att hitta rätt gård/torp. Det finns heller ingen mall för i vilken ordning gårdarna/torpen redovisas. I början följde man ordningen i jordeboken. Det är först 1861 som man har samma ordning som i husförhörslängderna.
– Genom att en del uppgifter är äldre, är det ofta svårare att tyda uppgifterna
– De olika uppgifterna anges under kolumner, som kan vara ganska många och som skiljer sig över tiden och över landet. Det var först 1804 som det gjordes en mall för hela riket.
– Namn saknas ofta på andra än husföreståndaren
– Alla människor finns inte med under alla år..
– Många uppgifter som finns i kyrkböckerna saknas vanligen: födelsesocken, födelsedatum, dopvittnen, dödsorsak, etc.
Period
Mantalslängder finns i sin renodlade (med en fast avgift/skatt per person) form från 1642 till 1991, då de slogs ihop med kyrkbokföringen. Längderna finns tillgängliga digitalt mellan 1642 och 1820. Vill man titta i de efter 1820 får man åka till Riksarkivet i Stockholm. För Stockholm finns även digitalisering efter 1820.
Hur
I början var det fogden, statens representant, som var ansvarig för att det upprättades mantalslängder. I praktiken var det vanligtvis kyrkoherden, länsman och sexmännen som svarade för att allt gick rätt till. Eftersom fogdarna inte hade möjlighet att närvara vid alla socknar, så bestämdes 1653 att det skulle utses mantalskommissarier som var ansvariga för upprättandet av mantalslängder. De hade ett arvode på 1,66 % av mantalspenningarna som betalades in i distriktet. I slutet av 1700-talet ersattes mantalskommissarierna av häradsskrivarna.
När mantalslängderna skulle upprättas skulle alla skattepliktiga i princip samlas på samma plats. Det kunde vara i sockenstugan, hemma hos någon storbonde eller på gästgivargården i trakten. I vårt område kunde det t.ex. vara Goglunda, Bärsta och Wallersta. I praktiken var inte alla sockenborna närvarande. Inte heller alla hushållsföreståndare, utan mest de som hade några förändringar i uppgifterna att ta upp. Mantalskommissarien hade rest runt till gårdarna en tid innan och samlat på sig uppgifter. Kyrkoherden var också under långa perioder skyldig att närvara vid upprättandet av mantalslängder och var skyldig att utlämna husförhörslängderna till mantalskommissarierna. Mantalslängderna upprättades i tre exemplar, som skickades till kammarkollegiet, länsstyrelsen och häradsskrivaren.
Skattepliktiga, skattebelopp och påföljder
Alla grupper var inte skattepliktiga och fanns därför inte alltid med i mantalslängderna. Adelsmän och deras tjänstefolk var undantagna, liksom soldater. Barn under 15 år behövde inte betala skatt och inte heller om de som var över 63 år. Fattiga, sjuka och handikappade var befriade. Studenter behövde inte heller betala skatt. Från 1854 infördes en generell befrielse för backstugesittare och inhysehjon. 1766 bestämdes dock att alla i som bodde i socknen skulle vara med i mantalslängderna oavsett om de skulle betala skatt eller inte.
Förutom att man betalade skatt per person, så fanns det under olika perioder skatter för det mesta man kan tänkas sig. Detta skall vi vara tacksamma för eftersom det ger oss information om livet som människor levde. Det kan gälla: att man hade sidentapeter; om man rökte; hur många fönster man hade; om det fanns eldstad; om man hade fickur, drack kaffe, te, vin eller utländska drycker; om man brände brännvin; hade hundar, hästar, vagnar, båtar, peruk, fontang, eller styvkortel; om man spelade kort, etc. Allt som var skattepliktigt finns tyvärr inte med i kolumnerna för mantalslängderna, utan i länsräkenskaperna som man måste åka till Riksarkivet för att hitta. Man kunde också få avdrag på skatten, om man t.ex. byggde hus av sten.
I början var mantalspenningen 24 öre silvermynt per person. Det ändrades 1776 till 12 skilling banco och 1855 till 37 öre riksmynt. Beloppet motsvarade 1640 1/6 – 1/8 dagsverke för en gruvarbetare och 1800 ett dagsverke för en dräng. 1813 var skatten för sidentygsbruk 24 skilling för ståndspersoners hustrur, 12 skilling för deras döttrar och 4 skilling för alla andra mantalspliktiga kvinnor. Två skilling betaldes för en jakthund och en skilling för andra hundar. För täckta vagnar kunde avgiften varier från 6 till 50 riksdaler. Man fick betala högre skatt om vagnen inte ansågs passa personens rang i samhället. Själva mantalspenningen upphörde 1938 och var då bara på 40 öre per man och 20 öre per kvinna. 1823 försvann skatten på ”lyxartiklar”.
Om någon försökte komma undan från skatt så blev följderna stora. Man blev om med både föremålet, t.ex. en höst, och fick betala ett högt bötesbelopp (33 riksdaler och 16 skilling för ett par vagnshästar).
Hitta
1. Gå in på Riksarkivet hemsida riksarkivet.se
2. Klicka på specialsök
3. Klicka på Mantalslängder 1642-1820 under Digitaliserade arkiv
4. Klicka t.ex. på Stigtomta
5. Klicka sedan på valt år, t.ex.1653
Ordning och kolumner
Ordningen på gårdarna varierade över tid i mantalslängderna. Det gjorde också vilka kolumner som fanns med. Här redovisas hur det såg ut i Stigtomta under några år.
Stigtomta 1653
Gårdarna/torpen är inte ordnade under kategorier och vilken ordning de är uppradade i är oklar.
Kolumner finns överst på varje sida och beskriver följande:
1. Gården/torpets namn
2. Ägaren eller arrendatorns förnamn
o Hemman 3-5
3. Skatte
4. Krono
5. Frälse
6. Man
7. Hustru
8. Son
9. Sonhustru
10. Dotter
11. Måg
12. Dräng
13. Piga
14. S:a människor 6-13
Därefter anges s:a belopp som skall erläggas i skatt.
Före och efter dessa kolumner finns ibland anteckningar.
Stigtomta 1696
Gårdarna/torpen är inte ordnade under kategorier och vilken ordning de är uppradade i är oklar.
Kolumner finns överst på varje sida och beskriver följande:
1. Gården/torpets namn
2. Mantal
3. Ägaren/arrendatorns namn, ofta både för- och efternamn
4. Man
5. Hustru
6. Son
7. Dotter
8. Dräng
9. Piga
10. S:a människor 4-9
Efter dessa kolumner finns ibland anteckningar, t.ex. soldat. När det står Absens betyder det förmodligen att de var frånvarande vid tillfället då mantalslängderna upprättades. Platsen för upprättandet av mantalslängderna var Bärsta.
Stigtomta 1782
Gårdarna/torpen är uppdelade under ett antal kategorier, inom vilka de anges i alfabetisk ordning:
o Skatte
– Torp
o Krono
– Torp
o Frälse
– Nybyggen
– Stugor
– Torp
o Säterier
o Ryttare
o Soldater
Kolumner finns bara i början på hela boken och beskriver följande:
1. Nummer (används när det finns flera gårdar som ligger intill varandra och har samma namn).
2. Hemmantal, dvs. hur många mantal gården hade
o Rökar eller matlag, dvs hur många hushåll som gården/torpen bestod av, o 3-4
3. Avkortade. ??
4, Behållne ??
o Personer som betalade mantalspenning, 5-13
5 Man
6. Hustru
7. Måg
8. Sonhustru
9. Son
10. Dotter
11. Dräng
12. Piga
13. S:a människor 5-12
o Personer som inte betalade mantalspenning, 14-20
14. Över 63 år, man
15. Över 63 år, kvinna
16. Mellan 15 och 63 år, man
17. Mellan 15 och 63 år, kvinna
18. Under 15 år, man
19. Under 15 år, kvinna
20. S:a människor 14-19
Efter kolumnerna finns anteckningar i ett fåtal fall. Platsen för upprättandet av mantalslängderna var Goglunda.
Stigtomta 1820
Gårdarna/torpen är uppdelade under ett antal kategorier, inom vilka de anges i alfabetisk ordning:
o Skatte
– Utjord
– Torp
o Krono
– Nybygge
– Torp
o Frälse
– Nybygge
– Utjordar
– Stuga
– Torp
o Säterier
o Rå och Rö (hemman som fanns i samma by som den jordägande adelsmannens sätegård/säteri
o Prästgård
o Grenadjärer
o Soldater
Kolumner finns bara på sockens första sida och beskriver följande:
1. Namn på gården/torpet
2. Nummer (se under 1788)
3. Hemmantal
4. Behållna Rökar eller Matlag
5. Namn på personer
6. Uppgiftens numer ??
o Personer som ska betala bevillning (skatt), 7-13
7. Män
8. Hustrur
– Mågar, söner och drängar
9. 18 år och över
10. 15-18 år
– Sonhustrur, döttrar och pigor
11. 18 år och över
12. 15-18 år
13. Summa personer
o Personer som är befriade från att betala skatt, 14-18
14. Gratialister vid indelta armen, soldater och deras hustrur
15. Män
16. Kvinnor
– Underåriga
17. Mankön
18. Kvinnokön
19. Vin och utländska drycker
20. Kaffe och te
o Rum med, 21-23
21. Sidentapeter
22. Sidenmöbler
23. Förgyllda möbler, m.m.
o Siden. 24-25
24. Sidenkläder
24. Mindre siden
26. Kortspelare
o Tobak, 27-28
27. Ståndspersoner
28. Allmogen med flera
o Anmälan till brännvinsbränning, 29-32
29. Hemman inom socknen
30. Hemman utom socknen
31. Hemmansvärde
32. Panneymd, dvs. pannans rymd, anges i kannor (1 kana = 2,6 liter)
33. Utskrivnings manskap ??
Efter kolumnerna finns anteckningar som t.ex. anger ålder på personer, om personen är sjuk, etc.
Platsen för upprättandet av mantalslängderna var Wallersta gästgiveri och den skrevs under av kyrkoherde Strandberg.
Tips
- Om det är svårt att hitta en gård/torp för ett visst år beroende på att texten är svår att tyda, så gå till ett näraliggande år där texten är tydligare. På detta sätt kan man se i vilken ordning gården/torpet kommer.
- Soldattorp kan ha andra namn i mantalslängderna än vi är vana vid från kyrkböckerna. Namnen hade då koppling till huvudrotegården. Så heter t.ex. Flygarstugan på gårdens Sörkärrs mark i Halla socken, Sörkärrsstugan i mantalslängderna.
- Eftersom det i en by (gårdar med samma namn) kunde finnas en del gårdar som var kronogårdar och andra som var skattegårdar, finns dessa på olika plats i mantalslängderna (gäller perioder då man ordnade gårdarna/torpen efter om de var krono, skatte, etc.).
Vidare läsning
Bäckman, M.: Mantalsforska. Släktforskning i mantalslängder. Handbok 8. Sveriges släktforskarförbund. 2016. Malmö.
Önskan
Att Stigtomta hembygdsförening, för att underlätta hembygdsforskning när det gäller mantalslängder, gör en sammanställning för varje år och socken av vilka uppgifter som finns i kolumnerna och anger i vilken ordning gårdarna/torpen kommer. Det är et ganska omfattande arbete, som som skulle vara till mycket stor hjälp.
Skriva
Se under handledningen om kyrkböcker, plus de uppgifter som olika ”lyxartiklar” som finns att tillgå i mantalslängderna.