Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Tanke
Plans is nothing, planing is everything
Dwight D. Eisenhower
Fornlämningar
Frågor
Frågar som fornlämningar kan hjälpa oss att få svar på:
– Vilka äldre lämningar i form av gravar och bosättningar finns inom vårt område?
Allmänt
En fornämning är en kvarleva efter människors verksamhet under forna tider och som nu inte längre är i bruk. Fornlämningar eller fornminnen delas upp fasta fornlämningar och lösa fornfynd.
Uppdelning i historiska perioder
Stenålder 12 000 – 1 800 f kr
Bronsålder 1 800 – 500 f kr
Järnålder 500 f kr – 1 050 e kr
Medeltid 1 050 – 1 520
Nyare tid 1 520 –
Hitta
1. Gå in på Riksantikvarieämbetets hemsida raa.se2. Klicka på Fornsök, högst upp på sidan
3. Använd kartan för sökning
4. Klicka först på i i den vertikala menyn
5. Det kommer nu upp information om objektet i det vänstra fältet.
Skriva
- Så här kan beskrivningen se ut (avser gården Kjulsta)
– Grav- och bostadsområde. Gravfält omfattande 210×15-60 m. Består av 2 rösen (10-11 m resp. 18 m i diameter och 0,7 resp. 1,4 m), 9 runda stensättningar (3-10 m i diameter och 0,2-0,45 m höga) och 1 skärvstenshög (4,5-5 m i diameter och 0,2-0,3 m hög). Datering: stenålder, bronsålder, järnålder. Placering: 1 km åt V på stora vägen från infarten vid Kjulsta och 100 åt N. Gränsar till Senestas gamla mark (nu Enes).
– Gravfält omfattande 120×60 m. Består av 8 högar (6-12 m i diameter och 0,6-1,5 m höga) och 27 runda stensättningar (4-8 m i diameter och 0,1-0,4 m höga). Datering: stenålder, bronsålder, järnålder. Placering: 1 km SSO från Kjulstas mangårdsbyggnad. Största delen ligger på Senestas gamla mark (nu Enes).
-Skärvstenshög, rund 7 m i diameter och 0,6 m hög. Datering: bronsålder. Placering: 200 m S om Bergstugan, 125 m VNV om Grindstugan. En skärvstenshög utgörs främst av eldsprängd sten, men också kol, sot, hushållssopor och föremål som verkar vara nedlagda som offer.
– Stensättning (grav). Vid 1958 års inventering var den 17 m i diameter och 1 m hög. Vid senare inventering var stensättningen borttagen. Datering: bronsålder, järnålder. Placering: 700 V om Kjulstas mangårdsbyggnad.
– Stensättning (grav) med 5 m i diameter och 0,2 m hög. Datering: bronsålder, järnålder. Placering: 100 m S om Bergstugan.
– Förvaringsanläggningar. 5 potatisgropar med 2,5-3 m i diameter 0,6-1,3 m djupa. Datering: järnålder, medeltid, nyare tid. Placering. 100 m S om Bergstugan. Syftet med potatisgroparna var att vinterförvara potatis. Man hade flera gropar för att inte behöva öppna upp för all potatis samtidigt.
Husgrunder räknas också som fornminnen, dessa behandlas under respektive torp. Närmare information om alla fornminnen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida Fornsök. - Så här kan beskrivningen av ett torp, där huset inte längre finns kvar se ut.
Beskrivning i Fornsök. ” Torplämning, ca 50×30 m (Ö-V), bestående av 2 husgrunder varav en med spisröse och 1 stenmur. Boningshusgrunden är 11×5 m (VNV-ÖSÖ) och intill 0,4 m hög, kallmurad. NNÖ långsidan ett spisröse, 2 m diam. och 0,5 m hög. Ca 30 m V om är grunden efter ekonomibyggnaden, 13×5 m (NNÖ-SSV). Den NNÖ delen, 5×3 m (Ö-V) har syllisten runt kanten, intill 0,2 m hög, av 0,2-0,4 m stora stenar. Den resterande delen har enstaka stenar i kanten. Stenmuren, som utgår från boningshuset NV hörn, är 12 m lång (NNÖ-SV), 1-1,5 m bred och 0,2-0.7 meter hög.”
- Om det finns många fornlämningar i området kan beskrivningen göras med hjälp av rubriker: gravfält, gravar, bebyggelse, skärvstenshögar, föremål, lämningar och vägar.
Lantbruksuppgifter
Frågor
Frågor som lantbruksuppgifter kan hjälpa oss att få svar på:
– Titel och namn på ägaren och brukare
– Hur stor areal som gården/torpet hade och hur de brukades
– Vilka djur gården/torpet hade
Allmänt
Statistiska Centralbyrån gav kring 1920 Hushållningssällskapet i uppdrag att kartlägga odlingsarealer och djurbesättningar inom det svenska jordbruket. Denna finns på Riksarkivets hemsida och kallas Lokalundersökningar.
1944 gjordes en ny undersökning kallad Allmänna jordsbruksräkningen. Den tar bara upp odling och inget om djurbesättningen. Den finns på Arkiv Digital och det krävs att du är prenumerant för att titta på den.
Hitta
Lokalundersökningar
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Sök i arkiven
3. Klicka på Sök direkt i Digitala forskarsalen
4. Klicka på Se fler specialsök
5. Klicka på Lokalundersökningar under Digitaliserade arkiv
6. Ange församling, t.ex. Stigtomta (samt Län om det behövs) och klicka på Sök.
7. Leta dig sedan fram till aktuell gård/torp
Allmänna jordbruksräkningen
1. Gå in på arkivdigital.se
2. Sök Byrån för jordbruksstatistik.
3. Gå in på Blekinge
4. Klicka på 1944 HIAB:42
5. För Halla, börja på bild 10, för Nykyrka börja på bild 300, för Stigtomta börja på bild 750 och för Bärbo 3500.
6. Gå sedan till aktuell gård/torp
Tips
Det är svårt att hitta aktuell gård/torp. Det finns ingen systematik i redovisningen (ingen jag har hittat i alla fall, varken geografisk eller i bokstavsordning).
Här kommer lite hjälp för Lokalundersökningar:
Stigtomta.
Klicka på den andra bilden och gå sedan till Bild nr:
Bullerstugan, 2688
Kisäng, 2724
Stordalen, 2734
Senesta, 2898 + 2896
Skillra, 2940
Skåra, 2956
Helgesta 2962
Nykyrka
Klicka på den första bilden och gå sedan till Bild nr:
Solö, 3024
Hormesta 3040
Här kommer lite hjälp för Allmän jordbrukräkningen:
Helgesta, 1920
Kisäng, 2040
Senesta, 2340 –
Skillra, 2380
Skåra, 2400
Stordalen 2420
Skriva
Odling kan beskrivas på följande sätt (observerar att uppgifterna är hämtade på flera håll än från lokalundersökningar):
1918: 6 ha fördelade enligt följande: höstvete 0,20 ha, gav 244 kg; höstråg 0,40 ha, gav 40 kg; korn 0,30 ha, gav 325 kg; blandsäd 1,70 ha, gav 1 400 kg; matärtor 0,15 ha, gav 30 kg; säd till bete och grönfoder 0,20 ha; potatis 0,30 ha, gav 2 750 kg; foderfrukter 0,12 ha, gav 3 600 kg; klöverfrö 0,10 ha, gav 20 kg; odlad jord för höskörd 1,53 ha, gav 3 000 kg; och ren träda 1.00 ha. Av arealen på 6 ha beskrivs 4 som lerjord och 2 som sandjord.
Åkern var 1945 på 3,66 ha, skog 8,46, svartmylla 0,5 och sandjord 0,5. Detta blir sammanlagt 13,12 ha. Detta stämmer med uppgifterna under avstyckning som innebär att arealen på land är 10,6 ha.
Den uppodlade arealen är idag densamma som den var på 1700-talet. Den ligger söder och öster om torpet.
Djurbesättningen kan beskrivas så här (observerar att uppgifterna är hämtade på flera håll än från lokalundersökningar):
1837: 1 stut, 1 ko, 3 får
1918: 2 oxar, 3 kor, 1 ungnöt, 1 kalv, 1 får, 1 svin, 6 höns
1945: 1 ko, får, hushållsgris, höns
Södermanlands läns kalender
Frågor
Frågar som Södermanlands läns kalender kan hjälpa oss att få svar på:
– Vem ägde en gård/torp och vem arrenderade
– Hur stor areal totalt hade gården/torpet och hur stor del var åker
– Hur högt var taxeringsvärdet
Allmänt
Under ca hundra år gavs Södermanlands län kalender ut, från 1868 till 1954, av Hushållningssällskapet. Jag har hittat kalendrar från 1868, 1877, 1884, 1891, 1901, 1911, 1919, 1929, 1940 och 1954. Dessutom gavs Nyköpings läns kalender ut 1852 och 1863. I kalendrarna finns en del allmänna uppgifter om socknarna, vilka som hade olika kommunala förtroendeuppdrag och vilka som hade vissa yrken, t.ex. skomakare.
Här finns också uppgifter om gårdar och torp, när det gäller ägare och arrendatorer, Det anges hur stor areal som hörde till gården/torpet och hur mycket som var åker. Dessutom finns uppgift om taxeringsvärdet. De flesta uppgifterna handlar om gårdar, torp finns bara med enstaka år.
Hitta
Finns inte i digitala arkiv.
En del finns på biblioteket i Nyköping. En del på Sömlands läns museum. En del bara på andra bibliotek, sök på libris.kb.se.