Här beskrivs gårdar/torp som finns eller har funnits på den mark som tillhör gården idag eller på mark som tidigare tillhört gården. Detta är en preliminär beskrivning (med en del osäkerheter), som kommer att fördjupas under 2020-talet.
Första kända uppgifterna om Ellesta är från 1356. Namnet betyder platsen där det växte al. Från mitten av 1500-talet utgjordes Ellesta av två gårdar med namnen Nergård och Oppgård/Övergården. Ellesta fortsatte att vara två gårdar fram till 1974 då familjen Julin köper Oppgård, som då även har benämningen Krongården, av staten.
2009 säljs gården av Ingrid Julin och hennes båda döttrar Maria och Elisabet Renck. Köpare var Erik Sjögren. Gården omfattade då ca 250 ha. En tomt hade då avstyckats vid sidan av Hasselvik till Maria och Elisabet Renck. Något hus har ännu inte byggts på tomten. Nuvarande ägare till Ellesta är Louise Westerberg.
På gården finns, utöver ekonomibyggnader, även ett ridhus med måtten 20 x 40 meter uppförd 1990.
Nergården
Gården var under mitten av 1500-talet ett frälsehemman under Johan Åkesson (död 1565) från ätten Natt och Dag på Göksholm. Det låg sedan under Göksholm fram till mitten av 1600-talet då det kom under Båresta (Dagbyholm i Lerbo socken). 1684 byttes detta frälsehemman till kronan.
Genom kungligt brev doneras Nergård till prosten i Sköldinge Johan Turesson Een (1678 – 1731), som var född på Eneby.1919 köptes gård av Ragnar Julin (1865) från systrarna M. Wettergren och S. Jansson, som hade ärvt gården av sin far, nämndemannen Anders Johan Jansson (1820). Denne hade flyttat hit med sin familj från Skräddartorpet på andra sidan Skräddartorpsån. Ragnar gifte sig med Alma Lovisa Vilhelmina Bolinder (1875) och de fick sönerna Erik (1906) Per (1907). Erik blev gymnasielektor i biologi vid läroverket i Nyköping och tog över torpet Hallselvik på Ellestas ägor. Per blev ryttmästare och drev gården från 1944, då den omfattar 118 ha. Per gifte sig med Greta Ljungwald (1907). De fick dottern Ingrid. Per tog över gården efter arvskifte 1968.
Mangårdsbyggnaden till Nergården uppfördes på 1860-talet.
Krongården/Oppgården/Övergården
Gården var i mitten av 1500-talet ett skattehemman som 1570 ändras till frälsehemman under Bengt Räv. Det låg sedan under Hagby-Berga och köptes av Lars Skytte från Nyköping (bror till den mer kände Johan Skytte) (död 1634) 1627. Även denna gård bytte krona till sig 1684 och den blev kaptensboställe för Sörmlands regemente. 1826 – 48 var gården regementsskrivarboställe. I slutet av 1800-talet tar Domänverket över gården och marken utarrenderas. Från 1923 arrenderas gården av Ruben Jarlö och från 1937 av Per Julin. Gården omfattar då 126 ha.
Mangårdsbyggnaden till gården flyttades ner från berget bakom till sin nuvarande plats i början på 1800-talet. Den förste som bodde här var kapten Pehr Lillienschöld år 1700.
Arrendatorbostaden
Arrendatorbostaden, som ligger längst västerut, byggdes i slutet av 1800-talet. Här bor nu Kenneth och Petra Helsing
Arbetarbostaden
Arbetarbostaden, som ligger mellan Arendatorbostaden och Nergård, byggdes i slutet av 1800-talet och bestod ursprungligen av två lägenheter. Här bor nu Tobias Kjellström och Victoria Runman.
Statarbostaden
Statarbostaden byggdes någon gång under senare delen av 1800-talet. Den kallas även sommarbostad och bestod ursprungligen av två lägenheter. Huset renoverades 2020. Här bor nu Jimmy Gunnar Lennart Kjellström och Anna Forss.
Torp på gården
Av de torp som hört till gården finns två kvar: Anderslund i norr och Hasselvik i sydväst. Sofielund låg nära Anderslund, liksom Norra Hagstugan (markerat med ST = soldattorp). Platsen för Östra Hagstugan framgår av den tidigare översiktskartan.
Östra Hagstugan, Ellestastugan
Östra Hagstugan uppfördes som soldattorp på 1680-talet och benämns då Ellestastugan. Rotegårdar var Ellesta, Ene i Stigtomta och Hämstorp. Den hade nr 66. Den första soldaten verkar ha varit Anders Andersson, som antogs 1681. Kring 1740 upphör torpet att vara soldattorp, i samband med att Norra Hagstugan byggs och får denna uppgift. Östra Hagstutan blir i stället en plats för torpare.
Sista boende här var inhysen och tidigare statardrängen Anders Per Ersson (1815) som bodde tillsammans med sin hustru, Katarina Ljung (1816) mellan 1889 och 1894. Under perioden 1895 till 1915 är namnet på torpet överstruket i kyrkböckerna, vilket tyder på att huset revs vid denna tid.
Norra Hagstugan
Torpet byggs någon gång kring 1740 och blir då soldattorp nr 66.
Den sista soldaten var Karl August Wärn (Andersson) (1846). Han flyttade in från Plåtstugan i Halla 1870. Han bodde här med hustrun Johanna Charlotta Karlsson (1847) och tre söner. De flyttar till Nyköping 1905. I kyrkböckerna står torpet som obebott 1915 – 30. Någon gång därefter revs torpet.
Sofielund
Torpet är formligen byggt 1809 och uppkallat efter Johanna Sofia, som var hustru till inspektören på Ellesta Nergård. De första som bodde här var torparen Nils Nilsson, hans hustru Brita Stina och dennes mor Christina.
De sista som bodde här var arbetaren och förre soldaten Per Erik Lind (1837) och hans hushållerska Anna Matilda Lundberg (1854). De flyttar hit 1911. Per Erik dör 1925. Anna Matilda bor kvar här fram till årsskiftet 1936/37. Någon gång därefter revs huset.
Anderslund
Anderslund är uppkallat efter förre soldaten Anders Wärn (Lindberg) (1812). Denne hade tjänat som soldat vid soldattorpet Norra Hagstugan på Ellestas mark i trettio år. Han fick förmodligen torpet för lång och trogen tjänst. Han flyttade dit 1869 med sin hustru Anna Christina Andersson (1821) och hans två söner från ett tidigare äktenskap, Henning Robert (1854) och Wilhelm Theodor (1857).
De sista som bor permanent på torpet är Gustav Adolf Ottosson (1872) och hans hustru Ida Lovisa Amalia Johansson (1874). De bor här bara ett år och flyttar härifrån 1929.
Torpet saknar el och vatten. Huset har två rum med en öppen spis i det ena. Det har länge använts som sommarstuga. Under en tid hyrdes torpet av familjen Hellkvist, som senare hyrde Olstorp 1 i Halla och nu bor i Larsonstugan på Senestas gamla mark i Stigtomta.
Hasselvik
Namnet Hasselvik kan verka egendomligt eftersom det är ganska långt till vattnet, men innan sjösänkningen på mitten av 1800-talet fanns det en sjö som hette Lillsjön och den låg nära Hasselvik åt öster. Det finns också mycket hassel i området. Huset har kök och ett rum på nedervåningen samt två rum på loftet. Det hörde tidigare till Ellesta, men är nu friköpt. Huset byggdes 1877 (men det verkar ha funnits någon typ av hus här 1872, kanske en lada) och de första som bodde där var skomakaren Karl Albert Finnman (1848) och hustrun Hedvig Sofia Pehrsdotter (1844). De bodde tidigare i soldattorpet Båtstugan på Väsbys marker. De hade sönerna Carl Göran (1876) och Lars Johan (1878). Där bodde också drängen Carl Johan Persson (1858).
Hedvig Sofia dog 1905 av lungsot. Karl Albert gifte året efter om sig med Hilda Helena Lundin (1861). Båda hade kommunala uppdrag, Karl Albert var suppleant i pensionsnämnden och Hilda ledamoten i samma nämnd. Karl Albert dog 1929 av cancer, 81 år gammal. Hilda Helena bodde fortfarande kvar i huset, som efter henne kallades för ”Finnmantorpet”, till mitten av 1940-talet. Hon flyttade då till Ellesta där hon dör av ålderdomssvaghet 1951, 89 år gammal. Enligt kyrkböckerna är det dock bara Karl Albert son Lars Johans (1878) som är skriven här 1940. Därefter hyrde en familj Andersson från Nyköping Hasselvik som sommarbostad. Hon hette Alice (1910) och var sömmerska. Han hette Knut Allan (1910) och arbetade som maskinsnickare på NK:s möbelfabrik.
Från 1960 bodde Erik Julin (1906) här. Erik hade vuxit upp på gården Ellesta, som hans bror Per tog över. Erik var biologilärare vid Nyköpings högre allmänna läroverk. Han hade en speciell metod när han varje termin skulle sätta betyg. Han ropade upp varje elev, tittade på eleven och skrev sedan ner betyget i sin betygsbok. Hans doktorsavhandling hade titeln ”Vessers udde: mark och vegetation i en igenväxande löväng vid Bjärka-Säby” och var klar 1948. Året därefter gav han ut en bok med titeln ”De svenska daggmaskarterna”. På läroverket skämtades det om att han var specialist på maskarnas kärleksliv. Eriks hustru hette Kerstin Julin och var också lärare vid läroverket. Hon var adjunkt i svenska och tyska. Hasselvik avstyckades och friköptes 1967. 1968 avstyckades en del av Ekebys mark och sammanfördes med Hasselvik. Erik planterade sällsynta växter på tomten, som tyvärr blev stulna. Han planterade också ett valnötsträd där. Erik avled 1990, men Kerstin fortsatte att använda torpet ända tills det 2007 såldes till Caj Rydén och Christina Pettersson.