Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning
Denna handledning handlar om att söka information fastigheter när det gäller ägande, försäljning, m.m. samt bygglov.
Tanke.
Det som gifter sig med tidsandan blir snart änka.
Johann Wolfgang von Goethe.
Fastigheter: ägande och försäljning
Frågor
Frågar som uppgifter om fastigheter kan ge oss svar på:- Vilka har ägt/äger en fastighet?
– När såldes fastigheten?
– Hur stor är fastigheten (areal)?
– Hur stor var försäljningsbeloppet?
Allmänt (gäller fastigheter på landsbygden)
– Före 1908. Uppgifterna om fastigheter finns i jordeboken och regleras av jordabalken (fastighetsköp och fastighetsöverlåtelse). Det var i Häradsrätten som detta hanterades. Rätten skulle få in köpebrev från köparen och sedan skulle det offentliggöras vid tre ting efter varandra. Eftersom man bara hade ting tre gånger om året, så tog det normalt ca ett år innan en fastighetsförsäljning vann laga kraft och man fick sin lagfart (kallades tidigare fastebrev).
– Efter 1908. Jordeboken ersätts av jordregistret. Uppläggandet av registret var klar 1931 och sköttes av Lantmäteristyrelsen (föregångare till Lantmäteriverket). Registret fördes av länens lantmäterikontor och meddelades häradsskrivaren. Fastigheterna fick vid denna tid också nya beteckningar, Ekeby 1 blev Ekeby 11.
Jordregistret överfördes under perioden 1968 – 1995 till ett IT-baserat register, som benämndes Fastighetsregistret.
Ansvaret till att fatta beslut om fastighetsärenden gick först från häradsrätterna till alla tingsrätterna för att senare koncentreras till sju tingsrätter i landet. För vår del handlades ärendena av inskrivningsmyndigheten vid Norrtälje tingsrätt. Numera har ansvaret gått över till Lantmäteriets Fastighetsinskrivningskontor.
Hitta
– Före 1875. För att hitta uppgifterna om lagfart måste man gå igenom domböckerna (mera om detta i en senare handledning), vilket kan vara ganska mödosamt eftersom det inte finns något register. Man får gå igenom sida för sida. Det underlättar mycket om man vet vilket år en försäljning ägde rum. De uppgifterna kan man ofta hitta i vanliga husförhörsprotokollen eller mantalslängderna (se dessa handledningar). En annan möjlighet är att titta efter tidningsuppgifter (se denna handledning).
– 1875 – 1933. Under denna period finns uppgifter i lagfarts- och inteckningsböckerna. För dessa finns ett register. Det finns vid Landsarkivet i Härnösand för hela landet. Själva köpehandlingarna finns dock vid respektive landsarkiv, för vår del i Uppsala. Det pågår en digitalisering av dessa uppgifter. För vissa delar av landet finns de klara, men för vår del kan det kanske dröja tio år.
För att hitta de som finns gör man följande:
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Specialsök
3. Klicka på Lagfartsböcker 1875 – 1933
4. Välj lämplig rätt
– 1933 – 1985. Dessa fastighetsböcker är digitaliserade och sökbara. Här finns uppgift om när lagfart beviljades, namn på köpare och säljare. Dessutom finns uppgifter om servitut och inteckningar. Uppgifter om köpeskilling finns inte här. Det gick att söka via riksarkivets Digitala forskarsalen fram till 2018-05-25, då denna möjlighet upphörde pga. GDPR. Nu får man bege sig till ett landsarkiv för att få tillgång till dessa uppgifter (annan möjlighet finns dock, se nedan).
– 1985 och senare (se under Egen fastighet och Andras fastigheter nedan)
För att hitta uppgifterna från tiden 1875 – 1933 i Landsarkivet i Härnösand så utgår man ifrån uppgifterna från 1933 – 1985 (nedan). De hittar man under riksarkivet, där man söker efter Inskrivningsmyndigheten i Nyköpings domsagas arkiv 1940 – 2001, aktuella blad. Där finns fastigheter i Bärbo under volym 101, Halla under volym 126, Nykyrka under volym 139 och Stigtomta under volymerna 146 – 153. Man använder sig av det som står längst ner i kolumnen med sökandens namn. Detta nr syftar på det/de tidigare lagfartsärenden som berör denna fastighet. Här finns två uppgifter III:246:72 och VI:40:96. Med dessa går man till lagfartsbok Jönåkers härad.
Nedan ses lagfartsbok från Jönåkers härad. Vi letar efter VI:40:96. VI syftar på band VI, 40 syftar på bladet (se högst upp till vänster) och 96 är ordningsnummer (se längst till vänster). Längst till höger finns beteckningen III:246:65, som är en tidigare lagfart för samma fastighet.
Egen fastighet
1. Gå in på lantmateriet.se
2. Klicka på Fastigheter
3. Klicka på Min fastighet
4. Logga in via BankID
Här hittar man uppgifter som vem som äger en fastighet, hur personen fick fastigheten (köp, gåva eller arv), avstyckningsuppgifter, tomtens storlek, taxeringsvärde, servitut, etc.
Andras fastigheter
– Uppgifter före 2008-06-01, men efter 1875:
1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Handla och beställ
3. Klicka på Fastighetsinskrivning
4. Ange uppgifter om fastigheten och vilken information du vill ha (ägaruppgifter, uppgifter om köpeskilling och/eller kopior av lagfarter m.m.).
Dessa uppgifter kostar för det mesta 4kr/sida, men äldre uppgifter (1875 – 1933) kan kosta för den tid som går åt till att ta fram uppgifterna. Taxan är 225kr/15 minuter. Det tar 4 – 6 veckor att få svar. Om du inte vill betala måste du bege dig till Landsarkivet i Härnösand.
– Uppgifter efter 2008-06-01
Skicka mejl till Lantmäteriverket, kundcenter@lm.se, eller ring 0771-636363 och be om information. Du behöver fastighetsbeteckning eller adress. Du får svar inom två dagar. Fram till 2019-04-01 fanns möjlighet att använda Allmänhetens terminal vid en del lantmäterikontor. Detta går inte pga. skärpt säkerhetsskyddslagstiftning (inte GDPR). Eventuellt kommer någon annan lösning senare.
Skriva
Här kommer ett exempel från torpet Sjölund i Halla.
Huset avstyckades och köptes från Ekeby 1955 av bokhandlare Viking Kvant (1911) med fru Margit (Gittan) (1915) för 23 000 kr.
Det är vanligen varken nödvändigt eller önskvärt att ange om en fastighet köptes av man och hustru (eller motsvarande) eller om bara en av dem stod som köpare. Undantag kan göras för att beskriva förhållande som kan vara intressanta utifrån hembygdsforskning. Det bör då vara förhållande som ligger lite längre tillbaka i tiden. Ett exempel på detta inom vårt område kan vara försäljningen av torpet Lomyra inom Stigtomta socken 1937 till familjen Wedholm. Det kan skrivas så här.
Familjen Wedholms bestod av förre fanjunkaren Karl Hjalmar (1872) och hustrun och sjuksköterskan Lilly Margareta, född Fromell (1888), samt sonen Bengt (1919). De som formellt köpte torpet, för 6 500 kr, var Lillys bror och svägerska. Köpet gick vidare efter några månader till Bengt. Bakgrunden till detta är oklar. En förklaring till kan vara, dels att det var Lillys föräldrar som hade pengar för att kunna göra köpet (de var förmögna) och dels att de inte ville att svärsonen Hjalmar skulle bli ägare till torpet. De tyckte inte om att Hjalmar och Lilly gifte sig. De tyckte att han gift ner sig. Vi tiden för köpet av Lomyra var föräldrarna döda, men de kan ha testamenterat pengar till sonen med anvisningar om att de skulle gå vidare till deras barnbarn när denna blev 18 år.
Bygglov
Frågor
Frågar som bygglov kan ge oss svar på:
– Vem ägde fastigheten vid en viss tid?
– När fick man bygglov?
– Hur var bygglovsansökan utformad?
– Finns det bygglovsansökningar som avslagits eller tagits tillbaka?
Allmänt
Inom områden där det inte finns detaljplan, vilket gäller de områden som vi forskar kring, behövdes inte bygglov förrän från 1947. De innebär att det inte är någon idé att leta efter uppgifter från tidigare perioder.
Det är kommunens byggnadsnämnd (eller motsvarande) som är ansvarig för att behandla bygglovsansökningar.
Hitta
Uppgifter om bygglov finns digitaliserade, men finns inte tillgängliga öppet på internet. Man får därför bege sig till kommunens byggnadskontor, där det finns en dator som är tillgänglig för allmänheten. Man behöver inte ringa innan för att boka tid, men det kan ända vara lämplig att ringa innan besöket.
Den uppgift man behöver för att kunna söka är fastighetsbeteckningen, t.ex. Halla Ekeby 10:1.
Skriva
Här kommer ett exempel från torpet Sjölund i Halla.
1982 ansöker Marianne Alopaeus om bygglov för uppförande av ett mindre hus mellan huvudbyggnaden och sjön. Bygglov beviljas. Tanken med huset är att det skall vara en skrivstuga under sommarmånaderna. Byggnaden skall vara en något förminskad men i övrigt exakt replik av Emanuel Swedenborgs 1700-tals lusthus som finns på Skansen. Anledningen till att det bara är Marianne Alopaeus som ansöker om bygglov är att huset skall vara en gåva till Jan Gehlin från hans författarkollegor, förmodligen på hans 60-årsdag. Det blir dock av okänd anledning aldrig något skrivarlusthus.
Böcker om gods och gårdar
Frågor
Frågar som böcker om gods och gårdar kan ge oss svar på:
– Vem ägde fastigheten vid en viss tid?
– Hur gamla är byggnaderna på gården?
– Hur ser bostadshuset ut?
– Vilka djur fanns på gården?
Allmänt
Under 1930- och 40-talet samlade privata företag in information om alla Sveriges gods och gårdar. Man fotograferade husen och bad om information om husen ålder, namn och en del uppgifter om ägaren och ägarens familj, husens ålder, gårdens areal och vilka djur som fanns på gården.
Dessa uppgifter skall inte ses som helt tillförlitliga (t.ex. när det gäller husens ålder), eftersom de bygger på uppgifter från ägaren.
Det finns tre olika bokserier, som jag känner till:
1. Svenska gods och gårdar, med totalt 51 volymer utgivna mellan 1938 och 1947. Den som berör vårt område är del 13, sydvästra Södermanlands län, från 1938.
2. Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd. Södermanland, del 1 från 1947.
3. Sveriges bebyggelse. Finns inte för Södermanlands län.
Hitta
1 och 3 finns digitaliserade och utgivna som DVD. De finns att köpa för 299kr/st. från Old books digitally remastered (obdr.se).
1 och 2 finns på Nyköpings bibliotek för de delar som berör vårt område.
.