Kyrkböcker – Runt Harhålet

Framtaget för studiecirkel i hembygdsforskning

Tanke

Det bästa är det godas fiende

Frågor

Frågar som kyrkböckerna kan hjälpa oss att få svar på:
– Namn på boende och ägare
– Vad hade de för titel och ändrades den med tiden
– Hur många bodde i samma hus
– Hur många barn fanns i familjen
– Vilka var barnets föräldrar och var de gifta vid konceptionen
– I vilken församling var personerna födda
– Hur länge har personerna bott här
– Varifrån och när flyttade de hit
– När och vart flyttade de sedan
– Hur gamla var de
– Vad dog de av och hur gamla var de då
– Kunde de läsa
– Hade de något handikapp, var de intagna på sjukhus
– Var låg torpet

Allmänt

Redan 1631 gav kungen kyrkan i uppdrag att föra bok över boende i församlingen. Enligt kyrkolagen från 1686 ålades prästerna att ge boende i församlingen kristendomskunskap. Man skulle för att kontrollera kunskaperna hålla husförhör varje år. Prästen skulle också hålla ordning på vilka som bodde i socknen genom att föra bok över in- och utflyttning. I början var prästerna inte så noggranna i sin bokföring. 1713 infördes enhetliga formulär. I början hölls förhören i kyrkan, före högmässan, men från 1726 föreskrevs att de skulle hållas i hemmet. De genomfördes varje rote för sig och med början 29 september, vilket var Mikaelidagen. Från 1749 blev det krav på att alla barn skulle noteras, innan dess hade prästen inte alltid tagit med barn under sex år.

När husförhören upphörde kring 1894 övergick husförhörslängderna till att bli församlingsböcker, men det var fortfarande kyrkan som ansvarade för uppgifterna. Det var först 1991, när kyrkan skildes från staten, som Skatteverket fick ansvar för folkbokföringen. Staten hade sedan 1500-talet haft ansvar för att ta in uppgifter för beskattningen via jordeböcker och mantalslängder (mer om dessa i en senare handledning).

De uppgifter som samlats in är följande (gäller inte under alla år):

– Husförhörslängder, som vanligen omfattar femårsperioder, och
  församlingsböcker, som täckte längre perioder och som inte hade med
  alla uppgifterna i husförhörslängderna:
  * Titel. Det kan vara kapten, torpare, ladugårdsförman, mejerska, piga
eller dräng. För en bonde angavs ingen titel. En gift kvinna anges alltid
som hu dvs. hustru, även om de hade arbetsuppgifter motsvarande en
pigas. Barn anges utifrån kön som son eller dotter.
  * Namn. Samtliga förnamn anges. Hustrun behöll sitt flicknamn tills hon
     eventuellt blev änka, då hon fick mannens efternamn. Efternamnen
skapades som patronymikon, vilket innebär att om fadern heter Per, så
blir sonens efternamn Person och dotterns Persdotter. Detta gällde
inte adeln. Systemet ersattes successivt med släktnamn på andra halvan
av 1800-talet. Soldater fick vanligen särskilda soldatnamn, eftersom det
var viktigt att kunna särskilja soldaterna i krigssituationer.
  * Kön. Anges inte explicit, men framgår av titeln och namnet.
  * Födelsedatum
  * Födelseförsamling
  * Datum för giftermål och skilsmässa
  * När och varifrån man inflyttat till församlingen
  * När och vart man flyttat (om man gjorde det under perioden)
  * Hur man klarat själva husförhöret
  * Ev. dödsdatum
  * Under kolumnen Värnplikt finns en inskrivningsnummer som kan vara
     intressant om man vill forska vidare kring personens mönstring och
     värnplikt. Om det står 12 57/93 så är 12 personens löpnummer i
     inskrivningslängden, 57 är kompaniområdet  han rullskrev i och 93 är det
     är det år (1893) som han skrevs in.
  * Anmärkningar. Det kan vara beskrivning av brott, att man inte är
     konfirmerad, att man har annan tro (t.ex. katolsk), hälsotillståndet eller
     handikapp, t.ex. lytt. Prästen skulle även anteckna om en person skrevs ut
     och in på hospitalet för sinnessjukdom.
  * Sammanställning av personer som kategoriseras som ”idioter”,
”sinnesslöa, blinda och andra fysiska handikapp. Dessutom uppgift om
vilka som var ”På socknen skrivna”. Det var personer som var skrivna i
socknen, men saknade fast adress. Det kunde vara personer som flyttade
runt på gårdarna som en form av fattigvård, personer som satt i fängelse,
på hospital, etc.

– Lysnings- och vigselböcker:
  * Personer som gifter sig med varandra, namn och ort där de bor
  * Datum för lysning och vigsel
  * Personer från annan församling skulle lämna in ”bevis om ledighet till
     äktenskaps ingående”, senare kallat äktenskapsbetyg

– Födelse- och dopböcker:
  * Barnets namn
  * Föräldrarnas namn och ort där de bodde, samt sida i husförhörslängden.
Fram till 1915 beskrevs barnet som oäkta om föräldrarna inte var gifta.
  * Datum för födelse och dop
  * Namn på dopvittnen
  * Det är inte säkert att barn som är födda före 1896 finns med i födelse-
och dopböckerna. Det gäller t.ex. om de tillhörde frikyrkor som döpte
själva.

– Död- och begravningsböcker:
  * Namn på den döde, dennes ålder och ort
  * De första uppgifterna handlade om begravningsdagen, senare kom även
     dödsdagen med.
  * Från 1749 skall dödsorsak anges. I början var det prästens och de
anhörigas bedömning om vad som var dödsorsaken. Från 1859 krävdes
läkarintyg.
  * De som begick självmord och brottslingar som avrättades fanns inte med
i böckerna i början.

– Längd över nattvardsungdom:
* Namn och tid för de som konfirmerat sig

Uppgifter i våra socknar:

– För Stigtomta socken finns husförhörslängder från 1726, men uppgifter från 1746 till 1783 saknas. För vissa perioder ligger lysnings- och vigselbok samt död- och begravningsbok under födelse- och dopböcker.

– För Halla socken finns längder från 1689, men uppgifter saknas för 1761-1776, 1796-1802 och 1846-1851. För vissa perioder ligger lysnings- och vigselbok samt död- och begravningsbok under födelse- och dopböcker.

– För Nykyrka socken finns längder från 1794 . För vissa perioder ligger död- och begravningsbok under födelse- och dopböcker.

– För Bärbo socken finns längder från 1746. För vissa perioder ligger lysnings- och vigselbok, uttflyttningslängder samt död- och begravningsbok under födelse- och dopböcker.

Hitta

Här utgår jag ifrån riksarkivet, som numera är gratis. De bygger på de skanningar som mormoner från USA gjort och är i svartvitt. Det finns också möjlighet att abonnera på Arkiv Digital som har gjort egen fotografering av kyrkböcker. Deras bilder är i färg och finns på arkivdigital.se.

1. Gå in på riksarkivet.se
2. Klicka på Sök i arkiven
3. Klicka på Kyrkoarkiv
4. Ange lämplig församling, t.ex. Stigtomta under ”Sök arkiv/församling”
5. Klicka på ”Stigtomta kyrkoarkiv”
6. Klicka på ”Bild” för önskade längd/bok och år
7. För husförhörslängder/församlingsböcker gå till register och leta efter din gård/torp och se vilket nummer det är på den sidan där den finns (obs sida inte bild).
8. För övriga böcker/längder går man på år och datum, för vigsel, död, födelse, konfirmation, in- och utflyttning. Uppgifterna redovisas i kronologisk ordning, som dock inte alltid är exakt.

Uppgifterna från församlingsböckerna är bara tillgängliga om de är äldre än sjuttio år av sekrettesskäl. Det innebär att uppgifter från 1949 ännu inte är tillgängliga. I praktiken kan detta innebära att även tidigare uppgifter inte är tillgängliga. Det gäller t.ex. om en församlingsbok täcker perioden 1930-50.

Tips

Det finns en hel del fel i kyrkböckerna. Prästerna var mänskliga. Ibland kan man behöva kontrollera uppgifterna om inflytning från husförhörslängderna i inflyttningslängderna. Uppgifter om dödsår kan vara fel, liksom födelsedatum.
Överstrukna namn i husförhörslängderna/församlingsböckerna betyder att personen har flyttat eller dött. Det kan hända att personer både flyttar ut och flyttar tillbaka under den period, vanligen fem år, som längden/boken täcker. Det innebär att personen finns med flera gånger i samma bok.
På en gård är det ägar- eller arrendatorfamiljen som står först. Det finns inte alltid uppgift om vem ägaren till gården var. När det gäller arbetarbostäder på gården är de tyvärr inte redovisade om det inte var ett torp eller en backstuga.
I husförhörslängderna anges inte alltid vilket år som någon flyttade in eller ut. Då kan man titta på vid vilket år som personen inte finns med vid själva husförhöret.
Förnamn kan skrivas på olika sätt olika år, så kan t.ex. Cajsa bli Catharina.
När man har hittat vilken sida som uppgifter om en gård/torp står på för en viss tidsperiod, t.ex. 1846-50, kan det vara bra att ange sidnummer. Detta eftersom det händer ganska ofta att man vill gå tillbaka till den här sidan och har man sidnummer slipper man gå till registret varje gång.
Ibland täcker en Bild flera husförhörslängder. Samtidigt finns gården/torpet kanske bara med på en sida i registret. Då får man se ungefär var i husförhörslängden som gården/torpet finns (början, mitten, slutet, etc.) och leta där (en nya boken ligger efter) efter den andra husförhörslängden.. En grov sökning bygger på att utgå ifrån vilken rote som gården/torpet räknas till (uppgiften finns högst upp på husförhörssidan). Ibland saknas register för en viss husförhörsbok, då kan man ha hjälp från en näraliggande bok för att få en uppfattning av på vilken sidan man skall leta.
Om man har svårt att tyda texten för en viss längd/bok så kan man försöka på böckerna/längderna som ligger före och efter för att se om personerna finns med där och om uppgifterna där är lättare att tyda.
Ibland täcker inte en Bild hela socknen för en viss tidsperiod. Då finns flera böcker/längder och man får titta i registret för att veta vilken bok man skall titta i, om det t.ex. är i den som täcker sidorna 1-300 eller 301-650.
Det går att komma förbi sekretessregeln på sjuttio år på några olika sätt. Ett, som jag själv tillämpat, är att på landsarkivet i Uppsala skriva en sekretessförsäkran (innebär att man lovar att inte sprida känsliga uppgifter). Ett annat sätt, om man vill veta om en person har bott på en gård/torp, är att titta i utflyttningslängden som inte har denna sekretessbegränsning (på riksarkivets hemsida går detta inte längre med hänvisning till GDPR, men det går fortfarande på Arkiv Digital). Detta kan dock vara ganska tidskrävande om det är en större församling.
Om man letar efter en person, men inte vet på vilken gård/torp personen bodde, kan man utgå ifrån andra uppgifter som man kanske har tillgång till. Om man vet namn, födelsedatum och födelseförsamling, så kan man gå till födelse- och dopboken för att sedan följa personen utifrån uppgift om föräldrarna och var de bodde. På motsvarande sätt kan man använda uppgifter om vigsel om man känner till namn, datum och församling. Har man uppgift om datum för in- och utflyttning och vilka församlingar det gällde kan man använda denna information.
Ibland kan avsaknad av information ge information. Leksätter i Stigtomta finns med i husförhörslängder från 1783, men inte 1726-45 (under perioden däremellan saknas uppgifter). Leksätter finns dock med på karta från 1749. Slutsatsen blir då att huset kom till 1746-48.

Skriva

Det skulle bli för omfattande att här ange exempel för alla uppgifter som skall redovisas. Här hänvisar jag den som vill ha exempel till mina skrifter.

Ålder
– Födelseår kan lämpligen anges efter namnet, t.ex. Pehr Jonsson (1875)
– Födelseår anger jag inte på nu levande personer, då en del människor inte vill ha med denna uppgift.
– Hur gammal en person blev räknar jag vanligen ut genom att ta dödsåret – födelseåret. Detta innebär att uppgiften inte alltid är exakt, t.ex. om personen var född i december och dog i januari.
– Ålder anges med bokstäver, t.ex. sjuttiofem år gammal.
Stor skillnad i ålder mellan makar kan vara intressant att notera.
Om tiden mellan lysning och barnets födelse är mycket kortare än nio månader kan det finnas med som en information.
Föräldrarna ålder när de får sista barnet, speciellt mammans, kan vara intressant att ha med.
Antal namn. För att läsningen inte skall bli så tung vill jag helst bara ha med personens tilltalsnamn och efternamn. För det mesta, speciellt i äldre tider, så känner vi inte till personens tilltalsnamn och då är det nödvändigt att ta med alla förnamn. För personer med vanliga namn kan det finnas anledning att ta med alla förnamn, även när vi känner till tilltalsnamnet, för att släktforskare skall kunna få bekräftat om det rör sig om den personen de letar efter eller inte.
Ska man ta med alla som bott på en gård/torp?
– Att ta med alla boende under alla år på en gård är inte rimligt, men
  *Alla gårdens ägare skall vara med
  * Man kan ta med alla som bodde på gården vid vissa år, t.ex. 1750. 1800,
     1850, 1900, 1950 och 2000.
– För ett torp kan man ta med de som bott längre tid och personer som det finns speciella händelse kopplade till. För perioder då det funnits många ägare på kort tid, kan detta beskrivas allmänt och eventuellt med angivande av antal barn i familjen utan att namne dem.
– Ju senare i tiden, desto mera uppgifter om boende, även för kortare
   perioder, kan man ta med.
Det är männen som står i centrum i husförhörslängderna. För gifta par är det mannen som har en titel och kvinnan är ”bara” hustru. Detta är inte så mycket att göra åt i beskrivningen.
Variation i beskrivningen av vanliga företeelser för att göra texten lite mera lättläst.
– Torp ägdes vanligen inte. Man kan växla mellan att skriva att torpet brukades, innehades eller hyrdes.
– Vid beskrivning av makarnas barn kan man växla mellan att skriva ”…barnen X, Y, Z och Å”, med ”…sonen X, döttrarna Y och Z och sonen Å”.
Nuvarande ägarförhållande behöver inte anges exakt. Det är bättre att skriva ”…gården drivs nu av X och Y”, än ”….gården ägs av X, som driver den tillsammans med Y”.
Känsliga uppgifter kan tas med i stor utsträckning om det gäller gamla händelser och i mindre utsträckning om det gäller nutid, speciellt om det handlar om nu levande personer. Det går t.ex. bra att beskriva att någon satt i fängelse för något som hände för två hundra år sedan, men inte om det hände för femtio år sedan. En möjlighet är att stämma av texten med berörda levande personer. Ibland finns det ett önskemål att beskriva även känsliga fråga som ägt rum i nutid.
Dödorsak. Här finns följande situationer:
– Dödsorsaken finns angiven och är läsbar. Dödorsaken beskrivs då och
översätts om det behövs till modern benämning.
– Dödsorsaken finns angiven, men du kan inte tolka den. Skriv ”Dödsorsak finns beskriven, men jag har inte kunnat tolka texten”.
– Det anges att dödsorsaken är oklar. Skriv ”Dödsorsaken är oklar”.
– Det finns ingen angiven dödsorsak. Skriv ”Det finns ingen angiven
dödsorsak”.
Det blir fel. Eftersom det ofta handlar om många personer och många årtal, som kommer en del uppgifter att bli fel även om man är noggrann.