Namnet Stavstugan bygger på att huset låg vid gränsen mellan två socknar (Halla och Stigtomta), där stav betyder gränsmärke. Namnet stavades tidigare Stafstugan. Stavstugan finns med på karta från 1689 och i husförhörslängderna från 1783.
De första som finns med i husförhörslängderna är skräddaren Olof Sandberg (1723) med hustru Gudrun Larsdotter (1735). De bodde här mellan 1783 och 1800. Mellan 1800 och 1820 bor torparen Erik Ersson (1771) här med hustrun Ingrid Olsdotter (1775) och de fyra barnen: Britta Stina (1797), Eric (1800), Anna Lisa (1803) och Pehr (1807). De flyttar till Stensätter (25) 1820. I stället flyttar torparen Anders Andersson med hustrun Anna Stina Olsdotter in. De får nio barn: Anna Stina (1815), Anders Peter (1817), Carolina (1820), Erik Gustaf (1822, dör 1824), Gustava (1824), Brita Kajsa (1827), Maja Lotta (1829), Sofia (1834) och Erik August (1838). När sista barnet föds är Anna Stina fyrtiosex år. Anders dör av gikt 1840. Äldsta sonen Anders Peter tar över till 1847.
1820 finns det en person på Stavstugan som har mindre sidensaker och en som brukar tobak. Det finns ingen som dricker kaffe eller te.
Stavstenarna finns utsatta längst åt väster på kartan. De markeras med fem stenar.
Bouppteckning
Vid bouppteckningen efter Anders Andersson framkom det att det fanns följande tillgångar. Silver: 1 tymlare (litet glas som blir rättvänt hur man än ställer det). Tenn: 1 söndrigt stop och 3 tallrikar. Järnsaker: 1 större gryta, 1 mindre gryta, 1 kokpanna, 2 gjutna stekpannor, 1 pannring, 2 skyryxor (användes till flathuggning av timmer), 1 täljyxa och 7 gamla liar. Husgeråd: 1 gammalt väggur, 1 hörnskåp, 1 litet bord, 2 soffor, 1 säng med omhänge, 5 stolar och 2 fåtöljer. Laggkärl: 3 vattensår, 1 köttina, 2 ämbar, 1 stäva, 2 stävor med lock, 2 långa lårar med lock, 1 gammal lår, 1 ankare, 1 kåltunna, 1 dricktunna, diverse hålkar, åtting (åttondelsmått), 1 vävstol, 1 baktråg, 2 spinnrockar och ?. Fiskeredskap: 1 ekstock, 1 nät, 1 nårshov, 1 långrev, ?, brandjärn (korg av järn där man placerade bloss vid exempelvis ljuster- och trattfiske nattetid) och 2 mjärdar. Kör- och åkerredskap: 1 vagn, 1 arbetskälke, 1 dragkälke, 1 harv, 1 vält och 1 årder (plöjningsredskap). Kreatur: 1 sto på sexton år, 1 vårkalv, 1 stor och 1 liten gris, 1 tacka med lamm och 1 utan lamm. Den avlidnes kläder: 1 grå rock, diverse västar och byxor, ?, 3 lintyg, 2 par strumpor och 1 par stövlar. Diverse: 1 lykta, 2 sågar, diverse borrar och hyvlar, 1 järngryta, 1 spade, 2 ?, hammare, 1 tång, skodon, 1 sax, 1 hästsele, 1 oxsele, ?, ?, 1 besman, ?, 1 mjölvacka, ?, 1 grep. Och diversegamla böcker. Dessutom 1 tunna råg utsäde och åkerbruket. Tillgångarna var värda 107 riksdaler och 38 skilling (motsvarar idag ca 12 000 kr). Skulderna var på nästan 75 riksdaler, varav en del till Olof Jonsson i Haglund. Av behållningen gick 7 skilling till de fattiga. Anders var bror till torparen Jonas Andersson i Stensätter (25).
Från 1847 bor torparen Henrik Olsson (1806) här tillsammans med hustrun Ulrika Andersdotter (1812). De har sex barn: Anders Johan (1832), Ulrika Carolina (1833), Clara Charlotta (1836), Gustaf Adolf (1844), Mathilda Christina (1846) och Carl Otto (1851). De flyttar 1855 till Lilla Alstugan, men bor sedan 1852 i Haglund. 1852 flyttar torparen Gustaf Larsson (1804) hit från Kjulsta Grindstuga tillsammans med sin hustru Magdalena Larsdotter (1804) och de två barnen Erik (1831) och Anna Lotta (1836). Båda barnen flyttar 1856, medan föräldrar bor kvar till sin död 1872. De dör med sex dagars mellanrum, han först av magplågor och hon sedan av bröstsjukdom.
Sinnessjukdom och stämning
Från 1872 heter torparen Carl Erik Andersson (1843). Hans hustru heter Clara Augusta Carlsdotter (1849). De har barnen Elin Augusta (1873), Gustaf Conrad (1875) och Klas Halvar (1880). Carl Erik är stundom sinnessjuk och vistas en tid på Nyköpings hospital. Clara Augusta dör 1880, samma år som Klas Halvar föds, av hjernfeber (hjärninflammation) endast trettioett år gammal. Carl Erik är nu ensamstående far med ett nyfött barn, ett på fem år och ett på sju år, samtidigt som han stundom är sinnessjuk. 1882 gifte han om sig med Anna Charlotta Pehrsdotter från Bettna, som har en dotter, Anna Matilda (1873). De flyttar året efter till Lunda socken.
På 1870-talet ägdes Stavstugan av hovmarskalken och kommendören av vasaorden Nils Adolf Wattrang. Han ägde också Valinge och Ene. 1872 upprättade han ett kontrakt om Stavstugan med torparen Carl Erik Andersson. För att få bo i och utnyttja torpet med tillhörande mark skulle Carl Erik Andersson uppfylla 5 villkor. Det viktigaste i detta var att han skulle göra 125 mandagsverken till herrgården. För detta fick torparen också 2 lass kärrhö. Överdagsverken (som inte var frivilliga) ersattes med en kappa råg per dag (en kappa = 4,58 liter). Om inte torparen uppfyllde dessa punkter eller om han visade otrohet, sturskhet eller uppstudsighet, så upphörde kontraktet och han fick flytta utan föregående uppsägning.
När Carl Erik Andersson lämnade torpet hösten 1883 ansåg Wattrang att Andersson hade en skuld på 208 kr och 28 öre. Andersson höll inte med, varför Wattrang stämde Andersson till Jönåkers Häradsrätt. Andersson svarade med att genstämma Wattrang på uteblivna ersättningar på totalt 537 kr och 15 öre. Det handlade om fem punkter:
1. Arbetslön på 200 kr för uppförande av ny byggnad bestående av loge, fähus och redskapshus under ett och samma tak, 77 fot långt, 24 fot brett och 10 fot högt.
2. Arbetslön på 50 kr för uppförande av ett svinhus och vedbod under samma tak, 20 fot långt, 16 fot brett och 7 fot högt.
3. Fordran på 57 kr och 15 öre för tre tunnor och 24 kappar råg, för överdagsverken á 15 kr timmen.
4. Ersättning för nyodling av 3 tunnland av svåraste beskaffenhet, bekostat stensprängning, uppbrutit grov lövskog, á 60 kr tunnlandet = 180 kr.
5. Avhjälpt husrötebrister som fanns vid tillträdet för 40 kr.
Stämningarna skulle avgöras på tinget 8 februari 1884. Båda parter talade för sin sak. Målets avgörande sköts till nästa ting. Innan dess, 5 maj samma år, hade Andersson och Wattrang träffat en förlikning.
Uppgifterna som vi får fram från dessa tingsprotokoll är intressanta på flera sätt. De ger en inblick hur det hårda livet såg ut för en torpare vid denna tiden. Det ger oss också möjlighet att åldersbestämma ladan söder om vägen, till någon gång på 1870-talet eftersom måtten stämmer. Man kan också undra över var nyodlingen låg. Med hänsyn till terrängbeskrivningen tror jag på området där Enelund (24) ligger nu.
Att man stämde varandra till tinget kan synas märkligt, men det var vanligt att man gjorde det vid den här tiden. Detta skall vi vara tacksamma för med tanke på den kunskap det ger oss.
1883 flyttar torparen Johan Albert Andersson (1852) in med sin hustru Klara Sofia Karlsdotter (1859) och barnen Ida Sofia (1880) och Karl Johan (1883). De flyttar dock därifrån redan 1886. Nästa torpare blev mera långvarig i Stavstugan. Det var Karl Gustaf Johansson (1845) som var gift med Ulrika Charlotta Andersdotter (1849). De flyttar in 1886 och har barnen Karl Henning (1869), Elin Charlotta (1873), Gustaf Emil (1882), Ernst Victor (1884) och Axel Arvid (1887). Karl Henning flyttar 1896. Elin Charlotta har 1895 fått betyg för vistelse på Ronneby brunnsanstalt och flyttar hemifrån 1903. Ernst Victor är sjuklig. Efter att ha bott i Stavstugan i över tjugo år flyttar de 1908, men de bor sista tiden i Leksäterstugan.
1907 flyttade Carl Richard Nylin (1870) gift med Anna Stina Pettersson (1872) in i Stavstugan. De bodde här tillsammans med sonen John Richard Nylin (1903) och dottern Margareta Elisabet (1904). John Richard flyttar 1921 till Danderyd och 1927 till Lugnet (11) där han bor med sin familj till 1942. Carl Richard och Anna Stina flyttar till Goglundastugan 1940.
1918 hade fastigheten en areal på 4.50 ha och hörde till Ene, som då ägdes av Gustaf Wattrang. Tillsammans med Stensätter var arealen 5,15 ha. Den odlades enligt följande (skörd i kg inom parentes): Höstvete 0,25 (123), höstråg 0,40 (271), korn 0,25 (220), havre 0,50 (400), blandsäd 0,80 (1 120), matärter 0,07 (35), potatis 0,30 (3 300), foderrotfrukter 0,10 (4 500), klöverfrö 0,05 (20), gräsfrö 0,05 (12), odlad jord för höskörd 1,33 (2 400) och ren träda 0,75. Det fanns 1 häst, 3 kor, 1 griskulting och 18 höns.
Annerstedt
Den totalt arealen var 11.65 ha, när fastigheten år 1939 såldes till köpman (klädaffär i Nyköping) Erik Annerstedt (1877) och hans fru Tyra (1883) för 9 000 kr. Deras son Magnus (1911) tog senare över fastigheten och även klädaffären. Han hade huset först som sommarbostad för sig och hustrun Ulla (1916) och de fem barnen Lars, Rolf, Pia, Eva och Anita. Fyra av dessa barn har numera hus som ligger på mark som hörde till den ursprungliga fastigheten. Ibland används benämningen ”Annerstedtsbyn” om området. Den första nybyggnationen var Björkeberga (20) som byggdes år 1943. 1964 byggde Annerstedts ett hus nere vid Yngaren kallat Strandstugan (22). Kort därefter, 1966, såldes Stavstugan till Gert (1922) (som var chef för ett kontorsmaterielföretag) och Stina Bråberg (1924) från Stockholm för 55 000 kr. Deras två barn, Johan och Mari, tog senare över och ägde torpet till 2003. Då köpte Lars och Eva Andåker (Eva är född Annerstedt) huset, så därigenom kom det åter till släkten Annerstedt. Därefter har båda husen genomgått omfattande upprustning. Det östra huset på tomten, som familjen Bråberg gjorde i ordning, är i grunden ett ombyggt magasin. Från 1 juni 2020 är Kristina och Michael Rask nya ägare till Stavstugan.